Byn där barnen blir döva och cp-skadade • ”Måste få ett slut”

Barnen föds skadade av gifterna från dina kläder

BELKUCH. Tasneem, 5 år, kan varken gå eller äta själv.

Flickans handikapp är vanligt i byn – och kan kopplas till de gifter som bland annat hennes egen pappas textilfabrik pumpar rakt ut i dricksvattnet. 

Här, i Bangladesh, tillverkas tyget till våra svenska kläder. 

Publicerad 15 feb 2020 kl 07.02

Barn med olika former av skador och funktionsnedsättningar finns i varje kvarter, där de sprider både oro och glädje.

Pappa Haji Muhammad Showkat Ali sköter ett väveri med 24 anställda, tillsammans med sina bröder. Det är bara ett väveri av många invid flodgrenen, som rinner ut i den väldiga Brahmaputrafloden. Ett rytmiskt, smattrande ljud – som av regn eller hagel på plåttak – från väverierna och färgfabrikerna lägger sig över hela samhället. 

undefined

Tasneem, 5, kan varken gå eller äta själv. Musklerna lyder inte.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

undefined

Nuförtiden ägnar Haji Muhammad mycket av tiden tid åt sin ögonsten, den femåriga dottern Tasneem. 

Haji är inte riktigt på det klara vilken form av skada hon har, inte heller vad som orsakat den. Men flickan kan varken gå eller äta själv. Musklerna lyder henne inte som de ska.

– Det är jag som matar henne med sked. När hon får något gott så skrattar hon och är lycklig, när det inte är lika gott vägrar hon att äta. Men jag låter henne hållas, säger pappan och pussar sin dotter. Kärleken är uppenbarligen besvarad.

– Tasneem blev lovad en rullstol av en hjälporganisation. Jag vet inte vad som hände men den kom aldrig fram, berättar han. 

Spillvattnet från textilindustrin släpps rakt ut i Jamunafloden, som fått en märklig färg.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Bomull och garn kommer ofärgade till fabriken för att sedan färgas med olika kemikalier.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Tungmetaller och färgämnen som används till textilerna kan vara cancerframkallande, ge skador på nervsystemet och störa fortplantningsförmågan.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Rashida, 7, står tyst vid floden. De andra barnen pratar och springer omkring, men flickan står stilla och tyst.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

undefined

På väveriet i Belkuchi görs många av de kläder som säljs i Europa. Sveriges import av textil från Bangladesh ökade med 64 procent mellan 2014 och 2019.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Hans väveri förbrukar flera kilo natriumhydroxid i veckan, liksom andra kemikalier. 

Andra ämnen som uppges spridas i miljön kring Belkuchi är kvicksilver, arsenik, natrium och olika tungmetaller.

Var de hamnar vid nästa översvämning vågar ingen sia om. Under tiden fortsätter smattret i väverierna. Textilindustrin sprutar bokstavligen ut gifter i floden och i grundvattnet.  

undefined

Några av de svenska företag som gör kläder i Bangladesh.

Grafik: Helén Rasmusen

Svenska kläder från Bangladesh

• I nuläget finns drygt ett femtiotal svenska företag representerade i Bangladesh. Antalet har stigit stadigt, enligt en rapport från 2018.

• Bland de större finns: Fristads Kansas Group, Gekås Ullared, Gina Tricot, H & M Hennes & Mauritz AB (H&M), ICA Gruppen AB (ICA Sweden & Hemtex), Intersport AB, Kappahl Sverige AB, AB Lindex, New Wave Group AB, RNB Retail and Brands, Sandryds AB, Stadium Sverige AB, Ted Bernhardtz AB, Unibrands AB and Åhléns.

• Sveriges import av textil från Bangladesh ökade med drygt 64 procent mellan 2014 och 2019.

Källor: Kommerskollegium, Sweden abroad, Swedwatch

undefined

Inom textilproduktionen förekommer 165 000 olika kombinationer av kemiska produkter. På fabriken i Belkuchi jobbar man i flippflopp.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Rekordmånga föds funktionsnedsatta

Gifternas effekter på lokalbefolkningen oroar.

– Vi måste få ett slut på det. Snabbt!

Rektorn Jahidul Islam har fått nog av att rekordmånga barn föds med funktionsnedsättningar i Belkuchi i västra Bangladesh.

I hans skola får Belkuchis rekordmånga funktionsnedsatta barn en chans att lära sig saker i egen takt. Som nioårige Siam. Han har alla svårigheter i världen att rita ett rakt streck med en linjal och ännu svårare med en cirkel, trots den varsamma hjälpen från läraren, Aankhi Tara. 

undefined

Rektorn berättar att 40 barn i skolan i Beluchi har cp-skador. I skolan får de en chans att lära sig i sin egen takt.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Det är nioåringen inte ensam om i skolan. Enligt borgmästaren Begum Asha Noor Bishwash har 8 000 av 100 000 invånare en funktionsnedsättning i hennes stad. Värst är det för de yngre generationerna. Fenomenet är relativt nytt och visar inga tecken på att mattas av.

– Självklart har ni utomlands, som konsumerar textiler, också ett ansvar i att det här åtgärdas, säger borgmästaren Asha Noor Bishwash. Hon har intrycket att situationen bara förvärras.

Handikapp som cerebral pares har blivit en epidemi i samhället där nästan alla familjer lever av textilindustrin. Även andra skador uppdagas efter födseln:

– Våra barn drabbas av dövhet, cerebral pares, autism, synfel och andra fysiska handikapp, säger Jahidul Islam, rektor i skolan som har tagit sig an byns funktionsnedsatta barn. 

Boven i dramat är uppenbar, enligt rektorn som har 40 barn med cp-skador i skolan:

– Det kommer från dricksvattnet, säger han. 

undefined

En frän doft ligger över floden Jamuna, som färgats mörkröd av textilutsläppen. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

undefined

Dricksvattnet uppges ligga bakom de många skadorna bland barnen. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Klädernas klimatpåverkan

Svenskar köper mellan 13 och 15 kilo kläder om året.

Det går åt mellan 10 000 och 30 000 liter vatten och ett kilo kemikalier för ett kilo textil.

80 procent av klimatpåverkan i svensk klädkonsumtion kommer från produktionsfasen.

Mindre än en procent av våra kläder återvinns.

Inom textilproduktionen förekommer 165 000 olika kombinationer av kemiska produkter.

 

Källor: Naturskyddsföreningen, Mistra future Fashion, ”Toxic textiles” av Green America (2019), The Higg Index

”Det är förvånande”

I Dhaka Tribune får han medhåll av Muhammed Mostafa Kamal, den biträdande direktören för den lokala hälsomyndigheten: 

– Det är förvånande. Vi känner inte till skälet för den här höga koncentrationen av funktionsnedsättningar. Det skulle kunna vara kvalitén på vattnet. Miljön är förorenad av textil- och färgfabrikerna.

Luften river i halsen och det ligger en frän doft över floden Jamuna i västra Bangladesh. Några kilometer längre ned rinner den ut i Brahmaputra, en av världens största floder som har sina källor i Himalayas glaciärer. Miljoner människor lever i sin tur av floden vars översvämningar göder jordbruk och ekonomi i Bangladesh. 

undefined

Textilindustrin har varit betydelsefull för många kvinnor, som nu fått arbete och blivit mer oberoende.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Textilindustrin har fört mycket gott med sig i det fattiga asiatiska landet. Den har satt miljoner människor i arbete eller skola och gjort otaliga kvinnor mer oberoende, tack vare en blygsam lön.

Men i samhället Belkuchi visar textilindustrin också upp sin mörkaste sida – eller rättare: sin mörkrödaste sida. Här pumpas restprodukterna från textilindustrin rakt ut i vattnet som har fått en bisarr, onaturlig färg.

Djuren betar här, tygerna hänger på tork och barnen leker vid flodbanken. Även om barnen också har fått avsmak för vattnet:

– Jag tycker inte om att leka här, det luktar illa, säger 8-åriga Happy. 

Textilindustrin i Bangladesh

Textilierna står för 80 procent av landets export. 

Var femte par jeans i EU kommer från Bangladesh.

Bangladesh är en av världens största exportörer av textilprodukter.

Spenat, tomat och kol. Det är några av de grönsaker som vattnas med kemikalier och tungmetaller från textilindustrin.

Textilindustrin i Bangladesh förbrukar 349 miljoner kubikmeter vatten varje år. Försvinnande lite renas.

8,5 procent av alla dödsfall i Bangladesh orsakas av orent vatten.

Bangladesh klassas som det land som är näst mest utsatt för klimatkrisen i världen, i Maplecroft index.

Källor: Databdc.co, SCB, MDPI Basel, Maplecroft, UN-Water

Textilierna står för 80 procent av exporten i Bangladesh.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Det går åt mellan 10 000 och 30 000 liter vatten och ett kilo kemikalier för ett kilo textil.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Bomull och garn färgas med olika kemikalier på fabriken.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Inom textilproduktionen förekommer 165 000 olika kombinationer av kemiska produkter.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

”Bland de olika tungmetallerna så finns arsenik i alarmerande halter över hela landet”, står det i en rapport från 2019.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Munskydd är det enda skydd som används i väveriet.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Trots alla larm har myndigheterna inte genomfört en enda, grundlig, epidemiologisk undersökning och än mindre effektiva kontroller av textilindustrins utsläpp. Det är något som oroliga forskare efterlyser i den ena larmrapporten efter den andra.

”Bland de olika tungmetallerna så finns arsenik i alarmerande halter över hela landet”, skriver Khalid Hasan på Institutet för Katastrofhantering på universitetet i Dhaka, i en rapport från 2019. 

undefined

Spillvattnet med alla kemikalier släpps rakt ut i Jamunafloden. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

undefined

Sabina, 5, med sin pappa Foyez Miah. Foyez känner att han vet för lite för att dra någon parallell mellan textilindustrin och dotterns skada.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Brännskador på armarna

Hans forskarlag pekar på att 8,5 procent av alla dödsfall i Bangladesh beror på det förorenade vattnet. Samma vatten som är bland det renaste på jorden när det börjar resan från glaciärerna på ”världens tak” i Himalaya, ned mot industrislätterna i Bangladesh.

I dag räcker det med att gå in i de bullriga ateljéerna för att se hinkar och tunnor med frätande syra. Allt rinner ofiltrerat ut i vattendragen.

– Se här, säger en av arbetarna och visar upp sin underarm som har fått en form av brännmärken. Hans kolleger visar upp händer och fötter med liknande kemikalieskador.

undefined

På armarna syns brännmärken och skador efter kemikalier. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

undefined

Trots varningarna på de blå dunkarna arbetar de barbenta i flippflopp. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Trots varningarna på soda- och syraförpackningarna arbetar de alla utan skyddskläder, barbenat i flippflopp.

Anledningen till att inga strikta kontroller införs är att textillobbyn i Bangladesh är mäktig. Den är den som förser landet med kapital – tack vare export över hela världen.

”Textillobbyn är mäktig”

Alla försök att reglera industrins miljöpåverkan kvävs i sin linda, enligt journalisten Golam Mostafa Rubel. Han är lokalkorrespondent för Dhaka Tribune, och en av dem som har försökt gräva i konsekvenserna av utsläppen.

– Textillobbyn är mäktig i det här landet. Så fort regeringen försöker tvinga på industrin hårdare regler så hamnar den under press, säger han. Och lägger till:

– Vi journalister hotas.

Utsläppen från de små textilateljéerna i samhället är fullt synliga för ögon och näsa.

Men de stora jättarna i området är inte bättre, enligt journalisten.

– Skillnaden är att de gräver ned sina rör och låter utsläppen rinna ned helt ofiltrerat i jorden… där det sedan förgiftar grundvattnet.

Så påverkar gifterna människan

Högfluorerande ämnen: Fara för lever och störd hormonfunktion.

Tungmetaller: Skador på nervsystem och njure. Kan vara cancerframkallande.

Azofärgämnen: Nedbrutna till aromatiska aminer. Kan störa fortplantningsförmåga och vara cancerframkallande.

Källor: Kemikalieinspektionen, ”Toxic textiles” av Green America (2019), The Higg Index