Nyamko Sabuni om Greta, Kina och kärnkraften

”Att segla till USA är att backa in i framtiden”

Greta Thunberg är framtidens ledare – men att segla till USA är att backa in i framtiden.

I en stor intervju om klimathotet förklarar Nyamko Sabuni varför hon inte låter sig avskräckas av andra länders dyra och långsamma kärnkraftsprojekt.

– När kineserna bestämmer sig för att bygga kärnkraftverk, då lovar jag dig att det inte kommer ta så många år som det nu kanske gör i Finland, säger L-ledaren.

Publicerad 12 dec 2019 kl 19.12

Expressen har bett alla åtta partiledare att ta med sig ett föremål som sammanfattar deras klimatpolitik.

Annie Lööf valde en tallkvist för att representera skogen – Nyamko Sabuni har i stället tagit med sig en trälåda fylld med produkter i papper och trä.

– Den representerar en råvara som kommer att vara oerhört viktig för mänskligheten under många år framåt. Skogen kan användas till i princip allt, till och med glas. Vi kan göra solceller, tyger och en massa olika produkter. Vi gör också bränsle av det. 

undefined

Nyamko Sabuni väljer en trälåda för att sammanfatta sin klimatpolitik. ”Skogen kan användas till i princip allt, till och med glas”, säger hon.

Foto: Olle Sporrong

Även om skogen växer tar det lång tid att plantera nya träd. Vad ser du för utmaningar i hur vi använder skogen?

– Sverige ligger i framkant när det gäller skogsvård och skogsbruk. För varje träd vi fäller planerar vi två. Vi har mer skog i dag än tidigare. Det går att få ihop matematiken. Utmaningen är att resten av världen inte jobbar på samma sätt. I Brasilien verkar presidenten inte bry sig om Amazonas brinner upp. Sedan finns en utmaning i att vi delvis förändrar den biologiska mångfalden när vi planterar ny skog. Det behövs urskog som bör bevaras för att vi inte ska förlora viktiga arter i naturen.

Det senaste året har vi sett massiva demonstrationer för klimatet och den svenska klimataktivisten Greta Thunberg har bjudits in för att tala i FN. Hur tror du att vi ser tillbaka på den här tiden om 10 år?

– Att det var en avgörande period. Det var nu hela världen vaknade upp och insåg att klimatet inte kan vänta. De ledare som i dag säger att det inte är allvarligt och att det är hysteri kommer snart inse att det är akut, för de har medborgare som tycker att de här är akut.

– Den rörelse som har kommit i gång är viktig. Det är den yngre generationen – framtidens ledare – som driver den. Det är väldigt positivt.

undefined

Klimataktivisten Greta Thunberg i Stockholm under den globala klimatstrejken i mars i år.

Foto: Maxim Thoré/Bildbyrån

Hur kommer livet se ut för kommande generationer?

– Om vi fortsätter med linjär ekonomi kommer framtida generationer få det sämre. Men om vi lyckas dämpa utsläppen och förbruka våra naturresurser på ett bättre sätt tror jag att framtida generationer kommer att ha det bättre än vi har det i dag. 

Så kallad grön tillväxt har framhållits som en lösning på klimatkrisen. Men enligt flera studier, bland annat en rapport från EU i somras, saknas bevis för att vi kan frikoppla tillväxt från utsläpp.

Trots optimistiska beräkningar på teknikhopp och bättre användning av jordens resurser kommer vi fortsätta leva ohållbart.

Nyamko Sabunis klimatsvar på 3 minuter:

I en uppmärksammad krönika i Svenska Dagbladet beskriver den tidigare så optimistiska klimatprofilen Johan Rockström grön tillväxt som önsketänkande.

Vad tycker du ska hända med tillväxten?

– Om man inte tycker att vi ska transportera eller exportera något så får man förklara hur vi ska klara oss. Vi menar att det ska ske rent och inte smutsigt som i dag. Så fort vi börjar elektrifiera vägar kommer människor jobba, tjäna pengar och betala skatt. Det är tillväxt. Jag får be om ett svar från Rockström med flera – exakt vad de lägger i bemärkelsen att de inte tror på tillväxt eller hållbar tillväxt – för jag får inte ihop det.

undefined

”Vi ska göra det lättare för människor att göra rätt val”, säger Nyamko Sabuni. Foto: Olle Sporrong

undefined

Nyamko Sabuni om hur hon lever klimatsmart:

undefined

• Jag har solceller på taket.

• Jag sopsorterar hemma.

• Jag försöker äta närodlat och svenskt.

undefined

Frihet utrycks inte genom ständigt konsumerande, har du skrivit i partitidningen Nu. Men när SVT frågade vad du ska göra med alla extra pengar nu när värnskatten slopas blev svaret att det är viktigt att konsumera: ”Ju mer vi kan konsumera desto bättre för landet. Hur går det ihop?

– Konsumtion är viktigt och det kommer vi fortsätta med. Vi behöver äta mat, ha kläder på oss och möbler hemma. Det finns konsumtion som är nödvändig. Sedan finns slit- och slängkonsumtion. Den är inte bra. Men om folk tänker att all konsumtion är ohållbar kommer vi hämma tillväxten. Och om vi hämmar tillväxten kommer vi inte kunna ta itu med de miljö- och klimatproblem som vi ser i dag. Tillväxt leder till välstånd. Självklart ska vi ha hållbar tillväxt och den omvandlingen är vi på väg in i.

Kan vi tvinga bort slit- och slängkonsumtion med politiska styrmedel?

– Vår utgångspunkt som liberaler är att det ska kosta att släppa ut, och löna sig att göra rätt. Det leder till omvandling. Vi ska göra det lättare för människor att göra rätt val. 

Konsumtion är viktigt och det kommer vi fortsätta med

Hur behöver svenskarna vara beredda på att ställa om? 

– Vi är redan beredda att ställa om våra liv. Svenskar är välinformerare och har väldigt lätt att ställa om. Vi lyssnar gärna på politiker, forskning och fakta. Vi ställer om för att vi bryr oss. 

Enligt Nyamko Sabuni finns det flera reformer som skulle underlätta att vi väljer rätt: klimatmärkning av produkter, ökad delningsekonomi, bättre infrastruktur och större elektrifiering.

– Vi ska kunna flyga men vi ska se till att vi flyger rent. Att säga att vi inte kan flyga eller inte utöka kapaciteten på Arlanda handlar om ideologiska skygglappar. Hur ska vi ta oss till Kina eller USA? Vi kan segla, men för mig är det att backa in i framtiden.

Så vi kommer inte behöva göra några större uppoffringar?

– Nej, jag tror inte att vi gör uppoffringar i vår levnadsstandard. Just nu i omvandlingen ska vi kanske tänka på hur mycket vi reser och vart vi reser. Vi kanske inte behöver resa långa resor hela tiden med flyg som ännu inte är rent? Varje enskild persons val bidrar och det är bra, men det krävs också systemskiften. Det ansvarar politiken och näringslivet för.

undefined

Expressens Niclas Hammarström och Magnus Falkehed berättade om träskmarken Sudd i Sydsudan 2017, där John Khong Joak, 62, tvingas fiska i ett alltmer algtätt vatten.

Foto: Niclas Hammarström

Enligt FN:s klimatpanel IPCC kommer migration bli den absolut största konsekvensen av klimatförändringarna. Framöver väntas hundratals miljoner människor tvingas på flykt när områden blir obeboeliga av stigande havsnivåer och torka.

Förra året migrerade över 17 miljoner människor på grund av klimatet . 

Vad har Sverige för ansvar för klimatflyktingar?

– Det är klart att vi har ett ansvar för vad som händer i vår omvärld. Vi har alltid tagit ansvar inom ramen för handelspolitiken, biståndspolitiken och så vidare. Det viktigaste vi kan göra är att hela tiden påpeka detta i våra bilaterala relationer. 

– Det är inte så att det alltid är mer lönsamt att göra saker i Sverige. Ibland är det lönsamt att göra saker någon annanstans.

Hur ska vi hjälpa dem om pengarna blir kvar?

Nyamko Sabuni är kritisk mot att regeringen använder en del av Sveriges biståndsbudget till flyktingmottagning på hemmaplan.

– De som behöver hjälp är de 60-70 miljoner som behöver fly på grund av krig. Det finns många ekonomiska flyktingar och det kommer förmodligen bli ytterligare klimatflyktingar. Hur ska vi hjälpa dem om pengarna blir kvar för att hjälpa de mindre antal människor som lyckas ta sig hit? Det finns anledning att revidera vårt synsätt på hur Sverige gör mest nytta kopplat till flyktingar.

Vill du se ett ökat klimatbistånd?

– Jag tror att man måste analysera exakt hur vi använder biståndet. Men jag tror att den rika delen av världen kommer behöva avsätta mer för att hjälpa den mindre rika när klimatproblemen blir fler.

undefined

”Den rika delen av världen kommer behöva avsätta mer för att hjälpa den mindre rika när klimatproblemen blir fler”, säger Nyamko Sabuni. Foto: Olle Sporrong

undefined

Liberalerna vill:

undefined

Införa avgifter på motorvägar vid sträckor där det redan finns bra kollektivtrafik, exempelvis mellan Stockholm och Uppsala. Intäkterna ska användas till laddinfrastruktur.

Uppmuntra hållbar produktion genom att förlänga säljarens bevisbörda till två år. I dag måste fel i produkter bevisas av konsumenten efter sex månader.

• Sätta upp gemensamma EU-regler för att mäta konsumtionsbaserade utsläpp, från utrikesflyg och import av varor.

undefined

Liberalerna har länge varit förespråkare av mer kärnkraft och står utanför energiöverenskommelsen – där regeringen, C, M och KD bestämt att Sverige ska sikta på en helt förnybar elproduktion 2040.

I veckan stod det klart att M och KD lämnar överenskommelsen – eftersom de vill få till en skrivning som förordar ny kärnkraft. 

Detta trots att flera tongivande röster dömer ut kärnkraftens framtid, när förnybar energi som vindkraft blivit så pass billig att producera.

Enligt Energimyndighetens tidigare chef Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori och ledamot i Klimatpolitiska rådet, har kärnkraft ingen marknadsmässig möjlighet att konkurrera med vindkraft. Varför är det en lönsam investering enligt dig?

– Jag vet inte vilket land i världen han utgår ifrån, men den svenska vindkraften är subventionerad. För varje watt el från kärnkraft som vi konsumerar går en del av skatten till att subventionera förnybar energi, bland annat vindkraftverk. Sluta subventionera den så kommer kärnkraften att löna sig. Det är våra politiskt fattade beslut som gör att den blir dyrare, det är inte naturlag som uppstått av sig självt.

undefined

Vattenfall ska avveckla kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2 i Varberg.

Foto: Adam Ihse/ TT

I Finland och en rad andra länder har kärnkraftsprojekt skenat i kostnader och dragit ut på tiden. Varför uppstår den problematiken i länder som till skillnad från Sverige har en uttalad satsning på kärnkraft?

– Jag kan inte uttala mig om enskilda kärnkraftverk i Finland eller något annat land. Vi byggde våra egna i Sverige väldig snabbt. Vi insåg att vi behövde dem, byggde snabbt och de har försörjt Sverige med energi senaste 50-60 åren med stor framgång. Vi har kunnat se ett ökat välstånd utan större utsläpp. När kineserna bestämmer sig för att bygga kärnkraftverk, då lovar jag dig att det inte kommer ta så många år som det nu kanske gör i Finland. Det handlar bara om statens vilja och ramverk för de som kan tänkas vilja investera i olika energislag.

Är det inte bättre att satsa på vindkraft, nu när den blivit relativt billig?

– Absolut, jag ifrågasätter inte vindkraft och solkraft. Men även om vi får mer energi från vindkraftverk kommer vi behöva en baskraft. Vi har överflöd på energi i Sverige men den finns bara vissa tider, och vi har problem med elnäten som behöver underhållas och byggas ut.

Liberalerna öppnade under hösten för statliga subventioner av kärnkraften.

– Jag anser att den ska finansieras på samma sätt som investeringar i vinkraftverk eller solpaneler. Marknaden måste känna att det är tillåtet att investera i kärnkraftverk, då kommer företagen att göra det, säger Nyamko Sabuni.

 

LÄS MER: Ebba Busch Thor: ”Vanligt folk får betala stadsbornas t-bana” 

LÄS MER: Jonas Sjöstedt: Klimatförnekarna finns nästan bara till höger” 

LÄS MER: Jimmie Åkesson: ”Det handlar om att vi ska må dåligt” 

LÄS MER: Isabella Lövin: ”Det är en kvarts pizza i månaden” 

LÄS MER: Ulf Kristersson: ”Jag är rädd för de här alarmisterna”

LÄS MER: Annie Lööf: ”Det är inte flyget som är problemet”

undefined
undefined

Kan vi fortsätta flyga?

– Ja, men vi måste flyga rent. Vi kommer behöva söka oss till delar av världen som är långt bort. Viktigt nu är att få en teknik för rena bränslen och elektrifiering, då kan vi flyga med gott samvete. Men under omvandlingen är det viktigt att tänka på när man flyger och om man måste flyga.

undefined

Ska vi bygga ut och fördubbla kapaciteten på Arlanda flygplats?

– Om de som reser och handlar med världen säger att det behövs en utökad kapacitet, då är det nog så. Jag ser inte att utökad kapacitet är problemet, problemet är smutsiga bränslen.

undefined

Är det rätt tänkt – som SSU föreslagit – att på sikt förbjuda flygtrafik mellan Sveriges tre största städer?

– Förbud är det sista jag tänker på, men redan i dag är Göteborg och Stockholm en sträcka som är mycket bekvämare att åka tåg än att flyga. Vi ska se till att tågen kommer i tid, underhålla stambanor och bygger extra banor för att ta bort flaskhalsar.

undefined

Ska vi bygga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö?

– Då ska vi nog prioritera annan typ av tågtrafik först, det som människor verkligen efterfrågar i sin vardag och det som kan hjälpa oss i klimatomvandlingen. Höghastighetståg är ett långsiktigt väldigt dyrt projekt. Vi är ett modernt parti och har inget emot snabba, moderna tåg. Men prioriteringen måste göras på rätt sätt.

undefined

Ska vi låta Preemraff bygga ut och då bli Sveriges största utsläppare?

– Preem vill producera biobränsle och med deras produkt kommer vi minska utsläppen i transporter. Jag tror att Preem vill göra någonting bra, men deras nuvarande verksamhet kommer inte finnas kvar om vi ska elektrifiera våra transporter. Vägen dit kan innebära att vi behöver göra det här, snarare än att det hamnar någon annanstans.

undefined

Borde skolor ha vegetarisk mat som utgångspunkt?

– Jag tror att många skolor redan serverar vegetarisk mat och min utgångspunkt är att skolan ska servera vällagad och näringsrik mat till våra barn.

undefined

Ska privatbilism förbjudas i svenska storstäder?

– Inte privatbilism, däremot tror jag att städer kan göra mer för att få oss att göra rätt val. Det kan handla om zoner där bara miljöbilar eller fossilfria bilar får åka, med den typen av lagstiftning och krav kan man få människor att tänka annorlunda.

undefined

Ska vi höja bensinskatten?

– Den kommer höjas av sig självt som den är konstruerad. Framför allt kommer bensinen att bli mycket dyrare för att det börjar bli en råvara som är på väg ut. Det handlar inte bara om skatten. Bensin kommer att bli dyrare för att marknaden ser ut så.

undefined

Mer eller mindre kärnkraft?

– Mer kärnkraft. Det finns forskning och teknik för nya generationer och jag förordar kärnkraft för att vi ska kunna använda det kärnbränsle som redan finns i dag, som behöver grävas ner och som alla är livrädda för. Låt oss återbruka det, så handlar det bara om att gräva ner i tusen år i stället för hundra tusen år.

undefined

Känner du klimatskam?

– Nej, bara klimatångest kanske... knappt det heller faktiskt. Jag känner en optimism inför att det finns teknik, men det behövs politisk vilja och att vi avsätter resurser till rätt saker. Min klimatångest handlar om att få världens ledare att jobba åt samma håll. Vi är duktiga i Sverige och skulle jag bara titta på hur vi arbetade hade jag inte behövt känna någonting alls.

Se hela intervjun med Nyamko Sabuni:

LÄS MER: För dig med premium – allt det senaste inom:
Reportage & Granskning