Därför tycker Ulf Kristersson att lastbilen är klimatsmart

”Jag är rädd för de här alarmisterna”

Moderaterna vill se en extern granskning av regeringens klimatpolitik.

Det säger Ulf Kristersson i en stor intervju om klimathotet – där han samtidigt varnar för ”alarmisterna”.

– Jag är rädd för att de egentligen säger åt oss att sluta leva. Det landar ibland i att avskaffa demokratin för miljöns skull. Det är livsfarligt.

Publicerad 17 nov 2019 kl 18.11

Expressen har bett alla åtta partiledare att ta med sig ett föremål som sammanfattar deras klimatpolitik.

Ulf Kristersson visar upp en liten modellastbil. Närmare bestämt en Scania S730.

– Den är maffig att köra. Jag hade lastbilskörkort på den tiden. Jag har inte blivit av med det, men efter en viss ålder måste man ompröva hela tiden, säger M-ledaren.

undefined

Ulf Kristersson väljer en lastbil för att sammanfatta sin klimatpolitik. ”Den är mycket klimatvänligare än många andra lastbilar. Scania skulle kunna förse resten av världen med mer klimatsmart transport”

Foto: Olle Sporrong

Lastbilen är förberedd för elektrifiering och kan köra tio kilometer helt eldrivet. Enligt Kristersson har den en mycket effektiv motor och kan även gå på biodrivmedel.

– Den är mycket klimatvänligare än många andra lastbilar. Scania skulle kunna förse resten av världen med mer klimatsmart transport. Dessutom skulle vi kunna investera i elmotorvägar mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det hade minskat de samlade svenska transportutsläppen med en tredjedel.

Med nya snabbtåg och stambanor kan vi lyfta upp en del av godstransporterna på gammal järnväg. Varför är elmotorvägar bättre?

– De löser lite olika problem. Men att lägga ner ett oklart antal hundra miljarder på något som ska vara klart någon gång på 2040-talet – med massiva utsläpp längs vägen när man bygger detta – är en felprioritering. Jag gillar också snabba tåg. Om pengar inte var ett problem hade jag gärna byggt.

Kristerssons klimatsvar – på tre minuter

I uppgörelsen mellan S, MP, C och L ska man gå vidare med planerna på nya höghastighetståg i Sverige. Knäckfrågan handlar om kostnaden – projektet väntas landa på över 200 miljarder kronor – och man har lovat att det inte ska gå ut över andra infrastruktursatsningar.

Regeringen har bjudit in alla riksdagspartier förutom SD i diskussionerna om finansiering, men Moderaterna säger nej.

Vad händer om de andra partierna går vidare utan er?

– Då får de göra det. Vi har jobbat igenom det här noga och landat i slutsatsen att det inte är den prioritering vi skulle göra. Jag tänker mer på huttrande pendlare i Strängnäs som vill undvika att ta bilen in till Stockholm och Södertälje. De ska kunna lita på tågen. Det är en viktigare prioritering, tillsammans med massiv elektrifiering av våra vägar och en laddinfrastruktur så fler kan ha elbilar.

undefined

”Jag gillar också snabba tåg. Om pengar inte var ett problem hade jag gärna byggt”, säger Ulf Kristersson om nya snabbtåg och stambanor.

Foto: Olle Sporrong

I slutet av 2017 bildades Klimatpolitiska rådet, ett expertorgan som utvärderar om regeringens politik är förenlig med Sveriges klimatmål. Moderaterna vill nu att man utökar myndighetens uppdrag.

– Vi tycker att de ska ha större muskler att följa upp varje enskild reform och se vilka resultat de har gett, vad de har kostat och hur effektiva de är, säger Ulf Kristersson.

Han anser att rådet ska granska klimatnyttan i regeringens satsningar i förhållande till kostnaderna och kunna föreslå alternativa lösningar.

– Bra miljöpolitik använder varje satsad krona så bra som möjligt.

Jag är rädd att man slösar bort pengar

Som exempel nämner Ulf Kristersson regeringens ”klimatkliv” – som återinförts trots kritik från Riksrevisionen – samt den utskällda subventionen på elcyklar. 

I Naturvårdsverkets utvärdering av elcykelpremien fanns en självuppskattning där elcykeln ersatte bilresor i hälften av fallen. Är det inte bra med den typen av vaneförändringar?

– Absolut, men skulle vi ha nått de förändringarna ändå? Just med elcykel tror jag det. Jag förstår den goda ambitionen, men jag tycker att man ska ställa högre krav än bara goda ambitioner. Har man 3 000 insatser och hälften bedöms ineffektiva är jag rädd att man slösar bort pengar.

undefined

Expressens reporter Filippa Rogvall intervjuar Ulf Kristersson på Moderaternas kansli. Foto: Olle Sporrong

undefined

ULF KRISTERSSON OM HUR HAN LEVER KLIMATSMART:

undefined

Jag tar alltid tåget när det är realistiskt, exempelvis när jag åker till Göteborg.

Kör hybridbil.

Jag jagar. Viltkött är klimatsmart.

undefined

Enligt Ulf Kristersson ska man ta klimatpolitik på allvar eftersom det är så bråttom. Samtidigt tvekar han inför att sätta några bestämda tidsramar.

Hur lång tid har vi på oss att ställa om?

– Nja... Jag tror inte att man kan säga att vi har en specifik tid på oss. Jag är rädd för det alarmistiska. Jag har inte varit med om ett svårt problem i mitt liv där panik varit lösningen. Snarare systematik, målmedvetenhet och beslutsamhet. Jag är för att många nu pekar på risker och problem, men jag är emot de som tror att nu ska vi lägga oss ner och inte göra något alls. Nu ska vi sluta ha ekonomisk tillväxt, inte flyga någonstans, inte åka någonstans. Det kommer inte lösa problemen.

Jag har inte varit med om ett svårt problem i mitt liv där panik varit lösningen

Mycket är mer positivt i dag än för 100 år sedan, tycker M-ledaren.

– Titta på havsmiljöer och nedsmutsning som är bättre. Mälarens vatten, där jag bor, har blivit bättre. Vi har ett ozonskikt som återhämtar sig. Vi har mer gröna miljöer i dag och fler träd i Sverige.

Enligt IPCC måste de globala utsläppen halverats till 2030 för att hålla uppvärmningen under 1,5 grader. Vad behöver Sverige göra för att nå dit?

– Sverige står för en promille av världens klimatutsläpp. Den promillen ska vi ta fullt ansvar för. Sedan ska vi göra vad vi kan tillsammans med andra länder för att nå ännu större effekter. EU släpper ut tio procent ungefär. Kina släpper ut lika mycket som EU och USA tillsammans. Det är inte ett skäl till att säga att vi inte ska göra något, för att vi bara är en promille. Tvärtom. 

Enligt Ulf Kristersson är den stora frågan Sveriges omställning till fossilfri energi. I dag står kärnkraften för runt 40 procent av energimixen och han anser att vi kommer behöva ny kärnkraft när allt fler funktioner i samhället kräver el.

Flera tongivande röster dömer ut kärnkraften som en framtida lösning. ”Det finns ingen fjärde generation kärnkraft” konstaterade Vattenfalls ordförande Lars G Nordström i SvD nyligen. Varför skulle statliga resurser på forskning ändra på det?

– Dels handlar det om forskningsresurser och samarbeten, med Sydkorea och andra länder som forskar med mer eller mindre framgång. Det är svåra saker. Man brukar ibland säga ”det här är ingen kärnfysik”. Det här är kärnfysik. Jag skulle vilja att vi har ledande kärnfysiker i Sverige som är med i den världsomspännande forskningen. Men det handlar också om att fortsätta använda dagens kärnkraft. Dagens kärnkraft är bra. Det är en tragedi att vi först avvecklar Barsebäck – vilket orsakat energiproblematik i Skåne – och nu Ringhals 1 och 2.

Förhoppningen med generation 4 är att återanvända bränslet och minska avfallstiden från 100 000 till 1000 år, men det finns fortfarande ingen lösning kring slutförvaret. Hur ser du på riskerna kring att lagra radioaktivt avfall så länge?

– De riskerna finns ju, och det har alltid varit den stora stöttestenen kring kärnkraft. I dag har vi en nyktrare syn. Vi jämför risker med varandra. Jag vågar hävda att dödligheten på grund av fossildriven energiproduktion, främst kol, är ofantligt mycket högre än kärnkraft. 

undefined

Gruvarbetare i en kolgruva i Anhui, Kina, där kolkraften byggs ut. Foto: Zhengyi Xie/REX/Shutterstock

undefined
undefined

MODERATERNA VILL:

• Ge Energimyndigheten 100 miljoner kronor per år för att forska på kärnkraft generation 4.

Finansiera en nationell testanläggning för elfordon i Göteborg, vilket ingår i Moderaternas ”elpaket” på runt 1,5 miljarder kronor per år.

• Matcha regeringens klimatbistånd (6,2 miljarder kronor 2018) samt tillföra ytterligare två miljarder i bistånd som öronmärks till insatser på förnybara energikällor för att minska fossilberoendet.

undefined

Ulf Kristersson pekar på sin mobiltelefon.

– Jag har en app i min telefon som visar den exakta dagskonsumtionen av svensk el. Ju mer överskott vi skulle kunna producera, desto mer kan gå till andra länder vars energimix är smutsigare.

M-ledaren syftar till appen ”Electricity map”. På en karta ser man i realtid hur elektricitet överförs mellan länder och hur stor del som är fossil, fossilfri eller förnybar.

– Jag är på allvar oroad över det vi ser i Indien och Kina, med massiva utbyggnader av kolkraften, liksom europeiskt beroende. Jag följer det i min app – det är ganska häftigt att se. 

Hur känner du när du tittar på appen? 

– Man ser utmaningarna i klartext. Om polska utsläpp är tio gånger så miljöskadliga som svenska, ser man också vilken enorm potential det finns att göra någonting. Vi är näst bäst. Norge är renare eftersom de i stort sett bara har vattenkraft. Sedan säljer de mycket olja, vilket är ironiskt. Sverige, Norge och Frankrike har renast el. Ju mer vi kan sälja och ersätta med smutsig el, desto bättre för mottagarländarna och för oss som delar gemensam atmosfär. 

undefined

”Det är poänglöst att säga till folk att deras liv är ohållbara. Det landar ibland i att avskaffa demokratin för miljöns skull”, säger Ulf Kristersson.

Foto: Olle Sporrong

Johan Rockström, professor i miljövetenskap, dömer ut grön tillväxt som önsketänkande. Enligt flera studier saknas bevis för att vi kan frikoppla tillväxt från utsläpp. Behöver vi omvärdera vår syn på tillväxt?

– Det beror på vad man omvärderar den från. Om man menar att tillväxten i framtiden kan vara som på 1800- och 1900-talen är det otänkbart. Därför vill vi inte att Indien och Kina ska upprepa våra misstag. Om man menar att vi kan digitalisera och elektrifiera processer som inte leder till utsläpp, då är jag väldigt mycket för tillväxt. Jag har svårt att tänka mig att det berömda Hybrit-projektet – där SSAB och Vattenfall hjälps åt för att tillverka stål utan kol – skulle komma utan ekonomisk tillväxt.

Testa att andas luften i Peking i några veckor

Det finns optimistiska beräkningar på stora teknikhopp och bättre resursutnyttjande där man ändå landar i att vi kommer fortsätta leva ohållbart.

– Jag är inte riktigt enig. De här alarmisterna, jag är rädd för att de egentligen säger åt oss att sluta leva. Det är inget alternativ. Det är poänglöst att säga till folk att deras liv är ohållbara. Det landar ibland i att avskaffa demokratin för miljöns skull. Det är livsfarligt. Diktaturer runtom i världen är inte ett miljöföredöme. En del tittar glatt på Kina och säger att de har mycket solenergi. Testa att andas luften i Peking i några veckor och fundera på om diktatur är ett bra sätt att lösa miljöproblemen. 

Hur stor roll spelar våra individuella beslut för klimatet?

– De spelar roll. Det tycker jag att man ska vara medveten om. Från triviala saker som sopsortering till att låta bli att göra sådant som skapar utsläpp.

undefined

Moderaterna vill sänka bensinskatten med en krona litern. ”Vill vi på allvar att man ska kunna bo i hela Sverige eller vill vi i praktiken säga ”sluta bo på landsbygden”, kommenterar Ulf Kristersson.

Foto: Fritz Schibli

Hur ser du framför dig att vi kommer ställa om våra liv?

– Jag tror inte på dramatiska omställningar. Ju fler som har råd att byta till elbil desto bättre. Ju fler som köper en elbil desto billigare blir de. Ju färre som behöver åka bil desto bättre.

Utsläppen från svenska transporter – bilar, lastbilar, flyg och sjöfart – ska minska med 70 procent till 2030 enligt klimatlagen. Samtidigt går utvecklingen för biodrivmedel och elektrifiering fortfarande långsamt. 

Med nuvarande politik väntas andelen rena elbilar utgöra 6 procent av den svenska fordonsflottan 2030, och öka därefter, enligt en rapport från Klimatpolitiska rådet.

Om vi verkligen vill minska bilresandet måste bensinpriset bli minst dubbelt så högt, säger Maria Börjesson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, i en intervju med SVT.

Moderaterna vill i stället sänka bensinskatten med en krona litern. Är det hållbart?

– Det tycker jag. Vi har höjt rejält och vi har höga priser av den anledningen. Man måste ställa det mot andra viktiga mål. Vill vi på allvar att man ska kunna bo i hela Sverige eller vill vi i praktiken säga ”sluta bo på landsbygden”. Bilen är fortfarande helt fundamental för många, men den bilen ska bli eldriven.

undefined

”Jag står på de huttrande pendlarnas sida, de som i dag undviker bilen och vill ta tåg. De måste i första hand kunna komma till jobbet i god tid, innan vi lägger ner hundra miljarder på helt nya höghastighetståg”, säger Ulf Kristersson. Foto: Olle Sporrong

undefined
undefined

Kan vi fortsätta flyga?

– Ja, det både kan och måste vi. Men flyget måste också ställa om. Vi ska ha mer biodrivmedel och på sikt ska även flyget elektrifieras. Få flyger för nöjes skull men vi i Sverige måste kunna åka till andra länder.

undefined

Ska vi bygga ut och fördubbla kapaciteten på Arlanda flygplats?

– Jag tror att Sverige behöver ha bra flygkapacitet. Vi är ett exportberoende land med många framgångsrika företag. Det vore ett stort felbeslut att inte ha det. Öka kapaciteten så att svenska företag kan och vill vara kvar i Sverige.

undefined

Är det rätt tänkt – som SSU föreslagit – att på sikt förbjuda flygtrafik mellan Sveriges tre största städer?

– Nej, det tycker jag inte man ska förbjuda. Jag tror att de flesta tar tåget när det är möjligt. Det finns många som bor i andra delar av landet som i bland behöver åka till Stockholm. Vi kan inte utgå från att alla bor i Stockholm.

undefined

Ska vi bygga höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö?

– Nej, jag skulle inte prioritera det. Jag står på de huttrande pendlarnas sida i stället, de som i dag undviker bilen och vill ta tåg. De måste i första hand kunna komma till jobbet i god tid, innan vi lägger ner hundra miljarder på helt nya höghastighetståg.

undefined

Ska vi låta Preemraff bygga ut och då bli Sveriges största utsläppare?

– Ja, alltså Preemraff i Lysekil handlar både om att producera deras vanliga produkter men också att öka kapaciteten för att tillverka biobränsle i Sverige. Vi måste ha mer biobränsle om vi ska klara omställningen, så jag tycker att vi ska tillåta det.

undefined

Borde skolor ha vegetarisk mat som utgångspunkt?

– Nej, jag tycker att man ska ha vegetarisk mat också. Jag tycker att man ska undvika att moralisera över folks matvanor.

undefined

Ska privatbilism förbjudas i svenska storstäder?

– Förbjuda tror jag inte på, men det pågår ett arbete med miljözoner för att begränsa bilkörningen i städer. Den utvecklingen kommer att fortsätta, är jag övertygad om. Vi kommer också att se mer av bilpooler som ökar effektiviteten.

undefined

Ska vi höja bensinskatten?

– Nej, tvärtom tycker jag att vi höjt den orimligt mycket vilket gör det orimligt svårt för människor som bor på landsbygden. Jag vill att hela Sverige ska vara med på en omställningsresa. Då ska det vara möjligt att bo i andra delar av landet än där det finns bra kollektivtrafik.

undefined

Mer eller mindre kärnkraft?

– Vi behöver mer kärnkraft i Sverige. Vi ska ha mer ren svensk el så att vi kan förse andra länder med den. I elektrifieringen, när bilar och industri går på mer el, kommer det krävas ett och ett halvt Danmark i mer el. Det klarar vi inte om vi stänger ner svensk kärnkraft.

undefined

Känner du klimatskam?

– Nej, jag känner klimatoro. En bra sådan, med en beslutsamhet om att klara omställningen, ha mer teknisk innovation och framgångsrika företag som drar mindre energi. Jag tror att skam och panik är en dålig grund för seriös förbättring och seriös politik.

LÄS MER: Annie Lööf: ”Det är inte flyget som är problemet”

Se hela intervjun med Ulf Kristersson: