Fabriken splittrar byn: ”Ska sätta en bomb i skiten” • Oro för Cementas planer

Airi: ”Om de får fortsätta blir det katastrof för oss”

SLITE. I hundra år har Cementa varit en avgörande del av samhället på norra Gotland. Men fabriken splittrar folket.

Nu har ett tillstånd för ökad kalkbrytning väckt nya frågor – om oåterkalleliga skador i den unika miljön.

– Innerst inne tycker även gubbarna som arbetar där inne att man ska lägga ner skiten. Det är bara jävla gifter alltihop, säger Lars-Inge Söderberg, tidigare anställd och granne med fabriken i Slite. 

Publicerad 13 feb 2020 kl 08.02

Reklamskyltarna utanför EP Motorcenter pryds av Erik Pederséns ansikte. Utanför sin bilverkstad i Slite har han parkerat en stor pickup.

– Det är absolut inte en elbil, skämtar han, medan vi promenerar mot hamnen i den kalla februarisolen.

Som ordförande för Slite intresseförening vill han visa samhällets olika sidor, och fabriken som delar den gamla bruksorten i två. Det dova mullret hörs ständigt i bakgrunden.

– Vi har en stor industri mitt i samhället. En stor jävla ful fabrik, säger några. Ett vackert inslag säger andra. Men det har varit en del av Slite i 100 år. Det är unikt. 

Han är född och uppvuxen i skuggan av Cementa, och även om han numera bor i Visby är han djupt involverad i samhällets fortsatta utveckling och tillväxt.

– Beroende på var du står är Slite olika samhällen. För en stund sedan stod vi i en 1850-talspark. Och på andra sidan Cementa ligger en jättefin småbåtshamn och skärgårdsmiljö. Sommartid blomstrar turismen.

”Beroende på var du står är Slite olika samhällen”, säger Erik Pedersén.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Cementfabriken är synlig överallt i Slite.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Erik Pedersén säger att han funderar på att ge sig in i lokalpolitiken.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Erik Pedersén, 34, driver två verkstäder och ser hur andra företagare tvingas bort från Gotland på grund av öns begränsningar och dyra transporter. Han anser att det vore ett dråpslag om Cementa skulle möta samma öde på grund av allt hårdare miljökrav.

– Man blir inmålad i ett hörn med den här klimathysterin som pågår, och man sätter orimliga mål. Cementa är extremt långt fram när det gäller miljön och gör ständiga förbättringar mot klimatneutralitet. Man måste se helheten.

Han ställer sig samtidigt tvekande till fabrikens mål att bli klimatneutrala redan år 2030. Det är svårt att se hur man kan tillverka cement utan klimatpåverkan, och det kommer bli dyrt.

– Alla kan göra sitt, men lilla Sverige kommer inte rädda världen från klimathotet. Vi kan vara ledande och framåt, men till vilket pris? Vi måste vara realister. Om industrier flyttar utomlands för att klimatkraven gör dem ekonomiskt olönsamma, vad händer då?

Man blir inmålad i ett hörn med den här klimathysterin som pågår

undefined

Erik Pedersén ser hur andra företagare tvingas bort från Gotland på grund av öns begränsningar och dyra transporter.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Frågan är retoriskt ställd men Erik Pedersén svarar ändå.

– Om Cementa läggs ner skulle det sluta ryka från fabriken, men 230 heltidsarbetare och ännu fler underentreprenörer får gå hem. Ska vi börja importera cement? Jag tror inte att det är mer klimatneutralt i ett annat land. Man måste ha ett större perspektiv än att den här skorstenen spyr ut näst mest koldioxid i hela Sverige.

– Jag är inte fysiker. Men jag är företagare och familjefar, och en samhällsmedborgare som vill fortsätta leva utan att bli fullständigt överöst med klimatångest.

En stor jävla ful fabrik, säger några. Ett vackert inslag säger andra

undefined

”Man måste ha ett större perspektiv än att den här skorstenen spyr ut näst mest koldioxid i hela Sverige”, säger Erik Pedersén.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Sedan är vattenfrågan jätteviktig, medger han.

– Men Gotlands vattenbrist är inte en nyhet. Och Cementa har erbjudit sig en form av lösning. Där måste regionen kunna samarbeta.

 

 

Oron för öns grundvatten aktualiserades i mitten av januari, när mark- och miljödomstolen gav Cementa grönt ljus att fortsätta kalkbrytningen i 20 år. Kalkbrottet File hajdar ska bli nästan dubbelt så stort och betydligt djupare.

– Här ska de gräva, jag bor precis mittemellan de två brotten. 

Airi Gahnström, 75, breder ut ritningarna över köksbordet. I en pärm har hon samlat all sin korrespondens med cementbolaget och dokumenten sträcker sig tillbaka till 1970-talet.

undefined

Med jämna mellanrum skakar Airi Gahnströms hus av sprängningarna i kalkbrottet.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

När hon och familjen flyttade till Othem hade de egen brunn, men den sinade när Cementa grävde en damm någon kilometer bort. Först tre år senare gick fabriken med på att betala för att ansluta huset till kommunalt vatten. 

Vattenräkningarna fick hon själv stå för.

undefined

I en pärm har Ari Gahnström samlat all sin korrespondens med cementbolaget. Dokumenten sträcker sig tillbaka till 1970-talet.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Om de får lov att bryta kalk i 20 år framåt blir det katastrof för oss allihop

– Det har blivit sjukt mycket pengar på 40 år. Tänk om jag haft min egen brunn. Om de får lov att bryta kalk i 20 år framåt blir det katastrof för oss allihop. 

Som ung kvinna skrev Airi Gahnström in sig vid svenska Arbetsförmedlingen, som ordnade anställning på LM Ericssons stora fabrik på Gotland. Hon tog nattåget från norra Finland, nära tomtelandet Rovaniemi, och blev sedan kvar på ön.

När elektroniktillverkaren lade ner verksamheten bjöds de tidigare anställda på en balkväll i Blå hallen. Varje december när Nobelfesten visas på tv minns hon hur de dansade i Gyllene salen.

undefined

Airi Gahnström hävdar att många är rädda för att kritisera Cementa offentligt.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Greta Thunberg borde engagera sig i det här

Airi Gahnström var 59 år och kunde gå i pension. Hon kallar sig en av de lyckliga. Det var betydligt tyngre för ön när de stängde LM Ericsson, med över 1 000 arbetare, än om Cementa skulle lägga ner, anser hon.

– Jag läser ibland om Greta Thunberg i tidningen. Hon borde engagera sig i det här på grund av all miljöpåverkan och de stora klimatutsläppen. Vi har en så fin natur och turisterna vill komma. Vad blir kvar om de fortsätter gräva?

Det här är Cementa

• Cementa AB ägs sedan slutet av 1990-talet av tyska Heidelberg Cement Group, och innan dess av Skånska Cement AB. 

• I Sverige finns i dag två fabriker, i Slite och i Skövde. Den tidigare anläggningen i Degerhamn på Öland avvecklades våren 2019. 

• Cementa har 230 anställda på Gotland. Totalt sysselsätter fabriken 430 personer, om man räknar in underentreprenörer och transportörer.

• Fabriken i Slite firade 100 år i fjol och tillverkar majoriteten av den cement som används i Sverige i dag. 

Många är oroliga för grundvattnet, men hon tycker att sprängningarna är värst. 

På en lapp har hon antecknat dagar när smällarna från kalkbrotten varit särskilt kraftiga. Hon kommer ihåg en julidag 2015 när en visare hoppade ur köksklockan.

– Jag trodde huset skulle rasa ihop. Sedan gick jag ut och såg en helt ny spricka i fasaden.

Airi Gahnströms man gick bort för tolv år sedan. Tidigare hjälptes de åt att laga sprickorna i husfasaden.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Airi Gahnström visar sprickorna i husfasaden för Expressens reporter.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Airi Gahnström har antecknat dagar när smällarna från kalkbrotten varit särskilt kraftiga.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Airi Gahnström visar sprickorna i husfasaden.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

”1,25 meter i östra fasaden” står nedskrivet på lappen.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

”1,25 meter i östra fasaden” står nedskrivet på lappen. Cementa gick med på att skicka personal som tog bilder och satte upp en mätare, men efter några månader kom de tillbaka och sa att det inte hade varit något anmärkningsvärt, minns Airi Gahnström.

Sprickorna har hon spacklat varsamt genom åren.

– Man känner sig som en liten mus mot en stor elefant, som bara fortsätter klampa.

Den dagliga promenaden går via Cementas hängbro, som förbinder naturområdena över den djupa truckvägen för skytteltrafik mellan File hajdar och Västra brottet.

Airi Gahnström håller hårt i räcket när bron svajar. Hon blickar ut över fabrikens skorstenar i öst och muttrar tyst.

– Det är bedrövligt, ofattbart.

Airi Gahnström säger att hon brukar titta rakt fram när hon passerar bron. Hålets djup är svindlande.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Cementas hängbro förbinder naturområdena över den djupa truckvägen för skytteltrafik mellan File hajdar och Västra brottet.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Airi Gahnström bor i närheten av kalkbrottet File hajdar, som Cementa vill expandera. Innan gropen fanns brukade hon vandra över naturområdet.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

 

Ett par dagar före jul skickade Airi Gahnström en insändare till Gotlands Allehanda där hon beklagade sig över Cementa. 

Kort därpå fick hon ett samtal från Karin Mårtensson, 69, som är engagerad i Urbergsgruppen. Föreningen kom till i samband med protesterna runt Ojnareskogen 2012, när bolaget Nordkalk fick tillstånd att bryta kalk i skogsområdet på norra Gotland, som är hem till en mängd rödlistade arter.

De är Sveriges 10 största utsläppare

1. Lulekraft AB 

Kraftvärmeverket i Luleå släppte ut över 2 miljoner ton koldioxid år 2018. Verket ägs av Luleå Energi AB och SSAB, och de två ägarna är också Lulekrafts största kunder. 

2. Slitefabriken på Gotland

Under 2018 släpptes drygt 1,7 miljoner ton koldioxid ut från Cementas fabrik på Gotland. Två tredjedelar av utsläppen genereras i tillverkningen, när kalkstenen hettas upp, resten kommer från bränslet som används i transporter och processen.

3. Preemraff i Lysekil 

Skandinaviens största oljeraffinaderi släppte under 2018 ut över 1,6 miljoner ton koldioxid. 

4. SSAB EMEA Oxelösund 

Stålföretaget i Södermanland släppte ut drygt 1,5 miljoner ton koldioxid under 2018.

5. SSAB EMEA Luleå 

På SSAB i Luleå processas malm till stål, och år 2018 släppte man ut strax över en miljon ton koldioxid. 

6. Krackeranläggningen i Stenungsund

Ägs av Borealis och tillhör kemiindustrin. År 2018 släppte anläggningen ut drygt 640 000 ton koldioxid. 

7. St1 Refinery AB 

Raffinaderiet i Göteborg släppte ut 547 000 ton koldioxid år 2018. 

8. Preemraff i Göteborg

Oljeraffinaderiet i Göteborg släppte ut mindre koldioxid än Preems motsvarighet i Lysekil – år 2018 uppgick utsläppen till 536 000 ton. 

9. Värtaverket i Stockholm 

Släppte ut nästan 500 000 ton koldioxid år 2018. Ägs av Stockholm Exergi. 

10. LKAB i Kiruna

Verksamheten med att bryta järnmalm i Kiruna släppte ut 436 371 ton koldioxid under 2018.

Källa: Naturvårdsverket 

MATILDA NYBERG

Fallet togs upp i Högsta domstolen, och tre år senare valde regeringen att göra skogsområdet till ett naturskyddsområde.

Nu har föreningen bildat en ny undergrupp för att skydda File hajdar och närområdet mot Cementas fortsatta brytning. 

Karin Mårtensson vill mötas vid Tingstäde träsk, som ligger ett stenkast från hennes gård i Hejnum. De senaste åren har larm om låga vattennivåer duggat tätt. Den torra sommaren 2018 var olik något hon tidigare upplevt, och flera enskilda brunnar sinade.

– Osäkerheten är stor. Vi vill inte att sjön ska bli en våtmark, en stor gyttjebank eller något annat. Tingstäde kan så småningom vara ett minne blott om Cementa får fortsätta med sin stenbrytning. 

undefined

Karin Mårtensson anser att klimatförändringarna är påtagliga på ön. Hon minns inte senast de hade en helt snöfri vinter.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Tingstäde kan så småningom vara ett minne blott om Cementa får fortsätta

Enligt fabrikens ansökan kan grundvattennivån i regionens brunnar i området sänkas med drygt 4,4 meter, och kalkbrottet vidgas allt närmare öns främsta vattentäkt. På botten av Tingstäde träsk döljer sig också den forntida träfästningen Bulverket, som konserveras av vattnet.

Karin Mårtensson radar upp alla myndigheter och organisationer som stod enade i att avslå Cementas ansökan, och som nu ska överklaga domen.

– Naturvårdsverket, länsstyrelsen, vattenmyndigheten. Sveriges geologiska undersökning, Naturskyddsföreningen och botaniska föreningen. Alla är på vår sida utom mark- och miljödomstolen. 

Urbergsgruppen har anlitat en advokat.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Tingstäde kan så småningom vara ett minne blott om Cementa får fortsätta.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Urbergsgruppens kamp pågår på två fronter på ön. I december fick även bolaget SMA Mineral tillstånd att tiodubbla sin kalkbrytning i Klintehamn på södra Gotland.

Genom en donation på en kvarts miljon kronor från entreprenören Joachim Kuylenstierna, en av Gotlands största fastighetsägare, har Urbergsgruppen anlitat stjärnadvokaten Johan Öberg för att överklaga båda fallen. Både Johan Öberg och Joachim Kuylenstierna var tidigare delaktiga i Ojnarestriden.

– När Ojnare gick bra, då fick jag samma känsla som när jag blev pappa. Jag började gråta, uttömd av lycka. Om jag kan hjälpa framtida generationer att få dricksvatten så gör jag gärna det, säger Joachim Kuylenstierna.

 

 

Det luktar vagt av bränt gummi och alla markytor på fabriksområdet täcks av ett lager damm. Även på avstånd känner man värmen från ugnarna. Här görs cirka 400 ton cement i timmen, enligt Kjell Wahlström, 53. 

Han bor bara fem minuter från Cementa där han arbetat i 30 år, just nu som skiftesledare.

Vi kommer mitt i eftermiddagskaffet, men förstemannen Anders Wallin erbjuder sig att demonstrera när han svetsar. I ett annat rum maler en stor maskin ner kalkstenen och det öronbedövande ljudet kräver öronproppar, som trycks fram ur en liten dispenser på väggen.

”Jag känner mig trygg med att det finns en plan för koldioxiden”, säger Kjell Wahlström, ordförande IF metall på Gotland.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Kjell Wahlström säger att han betryggas av Cementas ambitiösa visioner för miljö- och klimat.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Förstemannen Anders Wallin visar hur han svetsar.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Kjell Wahlström pekar stolt ut lagret av gotländska hushållssopor och bildäcksrester som skickas till fabriken från hela Sverige, och som i allt större utsträckning utgör bränslet i ugnarna. Planen är att helt fasa ut kol till år 2026.

– Utvecklingen går åt rätt håll. Jag känner mig trygg med att det finns en plan för koldioxiden. Sedan har vi jobbat för att få fabriken tystare, och som boende i Slite märker jag stor skillnad. Nu hör jag nästan ingenting, mot hur det var för 20 år sedan. 

Han är märkbart rörd när han berättar om fabrikens förhoppningar på CCS-teknik (Carbon Capture and Storage), som ska fånga upp koldioxidutsläppen direkt från skorstenen.

– Jag har tio år kvar att jobba och jag hoppas verkligen att jag hinner få se den här tekniken på plats.

Bildäck bidrar till att fasa ut kolet. Däcken skickas från hela Sverige och mals ner till bränsle.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Som ordförande för IF Metall på Gotland försöker Kjell Wahlström öka Socialdemokraternas prioriteringar på industrin även på riksnivå.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Som ordförande för IF Metall på Gotland försöker Kjell Wahlström öka Socialdemokraternas prioriteringar på industrin även på riksnivå. Han säger att det gick ett sus av lättnad bland arbetarna när tillståndet för fortsatt kalkbrytning kom från mark- och miljödomstolen.

– Kalkindustrin håller i gång norra Gotland. Får vi inget tillstånd blir det ingen fortsättning. Det är inget alternativ. Då ska vi börja ta hit sten och det är inte heller bra för miljön. Mycket kritik mot fabriken beror på missförstånd och okunskap. Kommer de bara hit och vi får informera dem tror jag vi löser hemskt mycket.

I tunnorna på fabriksområdet ligger runda kulor, som fungerar som belastning till cementkvarnen. Vartannat år tas de ur kvarnen och sorteras.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

 

Intresset runt Cementas hållbarhetsresa är stort. Fabriken uppvaktas frekvent av politiker och medier som vill veta hur koldioxidfri cement ska bli möjligt redan 2030.

Dagens besökare är Vänsterpartiets avgående partiledare Jonas Sjöstedt. Han säger att Slite påminner om Malmfälten i norr.

– Kalkbrytningen har stora konsekvenser. Det är stora ingrepp i naturen och det påverkar vattnet. Därför har vi tagit tydlig ställning mot projekt som Ojnareskogen och brytningen i Klintehamn. Men vi är inte emot all kalkbrytning. Om man uppfyller hårt ställda miljökrav måste det finnas en råvara till cementindustrin. Och om de kan få ner utsläppen är det absolut att föredra, eftersom många andra cementtillverkare internationellt kommer fortsätta ha stora utsläpp.

Vad säger du till boende som är rädda för att Cementas kalkbrytning kan förstöra vattentillgången?

– Alla de där frågorna måste Cementa svara på, det är en förutsättning för att de ska få ett ja. Men om vi inte har en cementindustri i Sverige så kommer den tillverkas i andra länder.

Fabrikschefen vill ha hjälp av politikerna att investera i dyr CCS-teknik. Dessutom ser han att en ny elkabel till Gotland är nödvändigt för att nå klimatmålen.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Fabrikschef Fred Grönwall har ofta påhälsning från toppolitiker. I dag är det Jonas Sjöstedts tur att se cementfabriken.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

”Det här tror jag på i hjärtat”, säger fabrikschefen Fred Grönwall om klimatarbetet.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Om vi inte har en cementindustri i Sverige så kommer den tillverkas i andra länder

Jonas Sjöstedt lotsas runt av Fred Grönwall, 39, som började jobba på Cementa som 17-åring och nyligen avancerat till fabrikschef. Efter att ha trängt in sig i hissen trycker han på våning tio.

– Är det någon som är höjdrädd?

Nedanför fabrikstornet breder sig det karga, gotländska landskapet ut sig. Härifrån ser man också Cementas växande kalkbrott. Fred Grönwall berättar entusiastiskt om klimatarbetet.

– Tekniken finns, det gäller bara att realisera den i full skala hos oss. Det är klart att det är en ambitiös plan, det är tio år bort. Men det här tror jag på i hjärtat.

Att utmålas som miljöbov fungerar som ett bränsle, enligt fabrikschefen.

– Jag vill bevisa att vi kan gå från ord till handling. Jag är ödmjuk inför att det finns väldigt många synpunkter och åsikter. Men folk brukar ha förståelse om jag får berätta lite om cementens roll i det moderna samhällsbygget, där fabriken i Slite är en av världens mest miljöanpassade.

undefined

Den avgående V-ledaren Jonas Sjöstedt visas runt på Cementa av Fred Grönwall, 39, som nyligen avancerat till fabrikschef efter att ha jobbat på fabriken sen han var 17 år.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Även om mark- och miljödomstolens besked om fortsatt brytning har överklagats säger Fred Grönwall att det var en positiv signal.

– Det var en välskriven dom på 240 sidor som kommer ha en prejudicerande verkan även för andra aktörer i framtiden.

 

 

Med på fabriksvisningen är också klubbordföranden Göran Olsson, 63, som skojar högt med alla han möter. I september går han i pension efter en nästan livslång tjänstgöring på fabriken. Därefter är planen att engagera sig i hembygdsföreningen.

Han säger att han har saknat en lokal miljörörelse i Slite, för att bättre förankra Cementas planer bland invånarna. Just nu är det mest utomstående proffstyckare som kommer och ställer krav på fabriken, anser han.

– Jag har aldrig känt mig som en miljöbov trots att vi släpper ut. Vi har verkligen tagit vårt ansvar och följer de direktiv som vi får. 

Göran Olsson anser inte att det finns en konflikt mellan jobben och miljön.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Jag har aldrig känt mig som en miljöbov

– Sedan är det bra att det finns de som håller naturvärden högt. Gotland är vårt hem, varför ska vi förstöra det? Jag är stolt över att vara gotlänning och kunna erbjuda nollåttorna lite avkoppling. Alla har en plats på jorden. På Gotland har vi turism, kalkindustrin och jordbruket. 

För Göran Olsson är det viktigt att behålla ungdomarna på ön. Med teknikutvecklingen kommer arbetsuppgifterna inom industrin förändras, och Cementa kan vara med på den resan och utveckla nya jobb.

– Jag tror på framtiden för cementindustrin i Sverige. Och jag tror att man uppnår klimatmålen. Får vi bara hjälp av politiken tror jag att vi fixar det. Det är inte så enkelt att man kan sätta mossa på en skorsten och rena koldioxid. Med CCS-teknik talar vi om två miljarder kronor. Industrin kanske ska stå för 50 procent av investeringarna, resten behöver vi hjälp med.

 

 

Om jag vinner pengar ska jag sätta en bomb i skiten

Skorstenarna tornar upp sig utanför köksfönstret hos paret Söderberg. Fabriken har varit deras granne nästan hela livet.

– Om jag vinner pengar ska jag sätta en bomb i skiten.

Sonja Söderberg skrattar men blir snabbt allvarlig. 

– De kan lägga ner fabriken. Det skulle bli ett riktigt fint turistsamhälle. För vi har en jättefin badstrand. Just nu är Slite en döende plats. Ingen vill bo här. Alla affärer lägger ner. Och det tråkiga är att det snart inte är någon som jobbar på Cementa som bor kvar i Slite.

Lars-Inge Söderberg nickar. Han gav Cementa 43 år innan han blev sjukpensionär strax efter millennieskiftet.

– Det sätter sina spår när man har jobbat där. Lungorna är slut.

undefined

Lars-Inge och Sonja Söderberg. ”Det sätter sina spår när man har jobbat där. Lungorna är slut”, säger Lars-Inge. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

undefined

Lars-Inge och Sonja Söderberg har Cementas skorstenar precis utanför köksfönstret.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Innan fabriken köptes av tyska Heidelberg ägdes de av Skånska cement. På den tiden försåg man samhället med kyrka, biograf, hotell, badstrand och tennisbana. I dag ger man inget tillbaka till Slite, anser paret, som båda fyller 75 i år.

– När det var 100-årsfirande i fjol bjöd de alla utom pensionärerna. Men det vart en sån jävla protest att de tvingades bjuda in oss andra också. En vecka innan festen. Många blev så förbannade att de inte gick dit.

Då vill vi inte vara här. Allting blir kolsvart

Värst är ändå smutsen och koldammet, enas de.

– När vinden blåser nerifrån vattnet, det är fruktansvärt. Då vill vi inte vara här. Allting blir kolsvart, säger Sonja Söderberg.

På övervåningen vetter den omöblerade balkongen mot fabriken. Det är ingen vits att sitta där om somrarna. Sonja Söderberg drar fingret längs balkongräcket. 

– Se här. Vi målade ju nyss. Och vattnet som rinner ur stuprören är helt brunt.

– Sedan har vi lukten när de eldar sopor i stället för kol. Och de får hit lika mycket råttor som sopor. Vi har aldrig haft råttor här tidigare.

Paret Söderberg tycker att fabriken smutsar ner.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

”De får hit lika mycket råttor som sopor. Vi har aldrig haft råttor här tidigare”, säger Sonja Söderberg.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Innerst inne tycker även gubbarna som arbetar där inne att man ska lägga ner skiten

Om Cementas miljöarbete säger Lars-Inge Söderberg:

– Jag tror mest det är ett spel för galleriet. Innerst inne tycker även gubbarna som arbetar där inne att man ska lägga ner skiten. Det är bara jävla gifter alltihop. Men de är naturligtvis rädda om sina jobb.

När Nord stream anlades via Slite hamn såg gaskonsortiet till att paret Söderberg fick nya, ljudisolerade fönster. 

Några liknande erbjudanden har aldrig kommit från Cementa, enligt paret, trots att huset skakar av kalkbrytningen, ibland flera gånger i veckan. På vägen utanför går tunga transporter.

Ibland får de dock betalt för biltvätt och fönstertvätt. Sonja Söderberg skrattar rått.

– Jag brukar fråga om de kan köra in hela huset i tvätten. 

Så svarar Cementa på kritiken

Det går inte att bara sluta använda cement.

– I takt med att fler vill bo i storstäder har vi inte så många alternativ. Betong används i dag mer än alla andra byggmaterial tillsammans, och jag är helt säker på att de kalkbaserade cementprodukterna kommer behövas under väldigt lång tid framöver. Därför är det angeläget att lösa cementindustrins klimatutmaningar, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa.

Sänkningen av grundvattnet kompenseras med ett nytt vattenverk.

– Vi har skrivit avtal med Region Gotland om att samla och lagra vatten under vintern, som vi renar till dricksvatten till sommaren. Det innebär att regionens brunnar kan belastas mindre under sommaren, och nivåerna blir oförändrade. Vi kommer förse dem med 300 000 kubikmeter vatten om året, vilket motsvarar tio procent av gotlänningarnas årliga vattenförbrukning, säger Jon Hallgren, miljöchef på Cementa.

De privatpersoner som eventuellt får problem med sin brunn ska få hjälp.

– Alla som har en fastighet med brunn inom influensområdet har tagits upp som sakägare i målet. Det innebär att vi är skyldiga att hålla dem skadelösa om de får problem till följd av verksamheten. Antingen genom att designa om deras brunn eller bekosta indragning av kommunalt vatten, säger Jon Hallgren.

Tingstäde träsk kommer inte påverkas märkbart.

– Sjön är mycket tät i botten, vilket innebär att den största vattentillförseln kommer från direkt nederbörd och ytavrinning. Vår verksamhet kommer göra att en liten del av nederbörden rinner ner i täkten i File hajdar, i stället för till Tingstäde träsk, men det handlar om runt 8 000 kubik per år. Samtidigt avdunstar miljoner kubik per år från sjön. Vi känner oss trygga med att Tingstäde inte kommer förändras, säger Jon Hallgren.

Fabriken använder inte grundvatten i verksamheten.

– Vattnet som används i fabriken är ett ytvatten, som fylls på från en å under den nederbördsrika vintern. Den lagras och används hela sommarperioden, säger Jon Hallgren. 

Dammet kan upplevas olika av invånarna i Slite.

– Krossad kalksten är ett dammigt material. Vi ska inte påstå att verksamheten inte dammar men vi försöker vara goda grannar, och jobbar med frågan genom filterteknik och dammbekämpning för transporterna, säger Jon Hallgren.

Det finns en vibrationsgräns för sprängningarna.

– Vi har villkor på hur mycket marken får vibrera, som är satt efter ett lågt komfortvärde, vilket betyder att man som person inte ska uppleva obehag. Innan man kan börja prata om skador på fastigheter till följd av vibrationer måste man upp i mer än det dubbla av vårt begränsningsvärde. Det som varierar däremot är luftstötvågorna, och upplevelsen av den är mer föränderlig beroende på vädret, säger Jon Hallgren.

Råttor anses inte vara ett problem.

– Vi försöker förklara att soporna är ett avfallsbränsle, sådant som är utsorterat och inte går att återvinna, och att det inte är sopor. Vad gäller råttor så är det naturligtvis så att man får en problematik om man inte sköter avfallet. Vi ser till att ha en omsättning på materialet, men vi har också fällor och avtal med Anticimex som utför besiktningar, för att säkerställa att det inte uppstår några problem, säger Jon Hallgren.