Mamman Jessica, 36, har inte råd att jobba

Vi har kanske alla en bild av amerikanska hemmafruar. Jessica Chambers hade det definitivt.

– Jag tänkte att de saknade ambition och viljan att ha ett eget liv. Till och med att de var osofistikerade. Nu vet jag att det är fördomar, säger hon.

Vi träffar henne hemma i Jackson Hole, i västra Wyoming – en ovanligt liberal stad i den konservativa delstaten – där hon bor med sin man, parets son McCrae och Jessicas lillebror som hon haft vårdnaden om sedan föräldrarna dog.

Vill inte vara hemma

Jessica har varit hemma med McCrae sedan han föddes för 3,5 år sedan.

Inte för att hon vill. Och inte för att hon och hennes man är särskilt rika och känner att de har råd att låta en förälder vara hemma. Tvärtom. De har inte råd att låta båda jobba.

Situationen är inte unik för Jessica Chambers. Rose Steller Burke, 38, har det likadant, liksom Mareike Fitz, som vi träffar dagen efter.

FöregåendeNästa

Stäng fullskärmsläge

Vi kan kalla dem USA:s ofrivilliga hemmafruar.

Kvinnorna som inte har råd att gå till jobbet.

Engagerade sig i valet

McCrae har vaknat lite snorig och Jessica har svårt att få i honom de rostade mackorna. Innan hon fick barn pluggade hon på college i New York, läste internationella studier, kultur och kommunikation och tog en mastersutbildning i pedagogik. Hon är också politiskt engagerad och var en av Bernie Sanders superdelagater under valrörelsen.

Hennes man är lärare i årskurs 5 och tjänar nätt och jämt för att försörja familjen. Ändå är det inte ekonomiskt försvarbart för Jessica att arbeta – och jobbet hon hade när hon blev gravid erbjöd inte en enda dag betald föräldraledighet.

– Jag är hemma med vår son för att det inte lönar sig för att mig att jobba, säger hon. De tjänster jag kan få skulle i bästa fall täcka kostnaderna för förskolan – och jag skulle knappt se mitt barn.

Barnomsorgen är ofta en enorm utgift för amerikaner, som en jämförelse kostar en förskoleplats i genomsnitt 85 procent av medianhyran. Det finns heller ingen laglig rätt, förutom vissa undantag, till betald mammaledighet och en fjärdedel av alla nyblivna mammor måste vara tillbaka på jobbet efter bara tio dagar.

Jessica säger att hon räknar med minst 650 till 800 kronor per dag för en barnomsorgsplats. Det var heller inget alternativ att hennes man skulle vara hemma eftersom hans jobb erbjuder värdefulla förmåner, som en sjukförsäkring för hela familjen. Utan den skulle Jessica behöva tjäna många hundra dollar till i månaden för att klara utgifterna.

Näst minst jämställda delstaten

Kvinnor i USA tjänar i genomsnitt 79 cent på varje dollar männen tjänar. I Wyoming är siffran ännu mer orättvis. Där tjänar kvinnor bara 69 cent på varje dollar. Det gör Wyoming till den näst minst jämställda delstaten i hela USA.

Men vad som är ännu mer anmärkningsvärt är att inget tycks hända med lönegapet.

Beräkningar från IWPR, Institute for Women´s Policy Research, visar att Wyoming är den delstat i USA där kvinnorna kommer att få vänta allra längst på jämställda löner. Först år 2153 – om 135 år – kommer deras löner matcha männens, visar siffror från förra året. Det är med råge den högsta siffran i hela landet. I Florida till exempel behöver kvinnorna ”bara” vänta i 20 år.

I Sverige är motsvarande siffra 32 år – 2050 beräknas lönegapet vara utjämnat. Genomsnittet i världen om takten håller i sig: 100 år, enligt World Economic Forum.

Gapet minskar långsamt

Så hur kunde Wyoming bli sämst i klassen? En delstat som fått sitt fint klingande smeknamn ”The Equality State – jämställdhetsdelstaten – för att en gång i tiden ha utmärkt sig som just jämställd?

Wyoming Public Media konstaterar att män tjänar ovanligt bra i Wyoming och att deras löner går uppåt medan kvinnorna tjänar förhållandevis lite så gapet helt enkelt minskar extremt långsamt.

Bakgrunden är att en stor del av befolkningen i Wyoming – liksom i Louisiana och North Dakota, på andra och tredje plats – arbetar inom energisektorn, gruvnäringen och byggindustrin. Det är branscher som generellt betalar över medel, men som anställer få kvinnor, förklarar forskaren Julie Anderson vid IWPR för Fortune.

Till saken hör också att Wyoming är en av delstaterna där befolkningen minskar snabbast och att arbetsgivarna därför lockar med höga löner – vilket i sin tur resulterar i att många familjer flyttar till Wyoming för att männen fått jobb utan att kvinnan har någon anställning.

”Finns inte många alternativ för kvinnor”

Precis så var det för Rose Steller Burke, 38, i staden Lander. Hon och hennes man Matt träffades på ett bröllop i Washington DC. När han fick jobb på National Outdoor Leadership School med huvudkontor i Lander flyttade paret till Wyoming.

Här har Rose bland annat jobbat på handelskammaren och som eventplanerare. Men när hennes man skolade om sig till mjukvaruingenjör och fick jobb på distans på ett företag baserat i Silicon Valley – med hög lön och generösa förmåner – hamnade hon långt efter honom i lön.

– Det är slående hur många kvinnor som flyttat hit för att deras män får jobb, säger hon. Det finns inte många alternativ för kvinnor. Jag var chockad när vi kom hit. Och eftersom det finns så få jobb för kvinnor är du aldrig i läge att förhandla om lönen utan får vara glad om du ens får ett jobb.

Rose har en kandidatexamen, en masterutbildning och har bland annat läst freds- och konfliktlösning och pedagogik. Nu är hon hemma på heltid med de 9 månader gamla tvillingarna Leif och Kylan. Om några månader skulle hon vilja börja jobba igen, men familjen betalar redan över 6 000 kronor i månaden för att 5-åriga sonen Finlay ska kunna gå i förskolan, och att hitta ett jobb som motiverar att ha tre barn inom barnomsorgen kommer att bli tufft.

Rose letar framför allt konsultjobb, förhoppningen är mer flexibilitet än andra jobb och en lön som matchar hennes erfarenhet efter tio år som chef för ickevinstdrivande organisationer och som projektledare. Men lönen måste vara minst 20 dollar i timmen för att ens täcka kostnad för barnomsorg och jobben hon hittills tittat på har gett runt 15-18 dollar i timmen.

”Det är tufft”

Rose berättar att hon lagt ner hundratusentals kronor på sin utbildning. Hur mycket hon än älskar att vara hemma med tvillingarna är det svårt att alltid glädjas över möjligheten.

– Jag kan inte låta bli att tänka på investeringen jag gjorde och jag har definitivt dagar då jag undrar vad gör jag med mitt liv. I Washington DC var jag en klassisk ”typ A-person”. Karriären var en stor del av min personlighet och nu får jag kämpa med min självbild.

– Det är tufft att bara vara hemma, jag måste säga till mig själv varje dag att det jag gör nu är det viktigaste jobbet på jorden.

Lönegapet ökar vid 30

När amerikanska män och kvinnor kommer ut i arbetslivet är deras löner hyfsat jämställda. Men sedan börjar männen dra ifrån, och lönegapet växer sedan markant under de följande två decennierna. Två nya studier drar direkta paralleller mellan barnafödande och löner, skriver New York Times.

Lönegapet vidgas nämligen som mest under åren då kvinnorna närmar sig 30 och fram tills de är halvvägs till 40. Det vill säga när många kvinnor får barn.

Ogifta kvinnor utan barn fortsätter att ha löner nästan i samma nivå som männen, medan kvinnorna som gifter sig – men fortfarande inte har barn – börjar tjäna mindre, visar undersökningarna. En förklaring är just att kvinnor är mer benägna att ge upp sina jobb eller jobbmöjligheter för att flytta med, alternativt stanna på en plats, på grund av sina mäns arbeten.

Två andra förklaringar är att gifta kvinnor tenderar att ta mindre ansträngande jobb som ”förberedelse” när de börjat fundera på barn eller att arbetsgivare ger kvinnorna mindre ansvar för att de förutsätter att de snart kommer få barn och då behöver vara lediga, skriver New York Times.

Männen får de välbetalda jobben

Ironiskt nog är lönegapet som störst bland amerikaner med högskoleutbildning. Här är lönerna högre men det är samtidigt männen som dominerar på de välbetalda jobben.

På den typen av arbetsplatser värderas också förmågan att kunna jobba långa dagar och icke flexibla arbetstider högre. En av studierna visar att kvinnor med högskoleexamen tjänar omkring 90 procent av männens löner när de är 25 år, men bara omkring 55 procent vid 45.

Sen var det där här med att bli mamma. I USA brukar det kallas Motherhood penalty – ”mammastraffet”. En färsk studie som bland andra The Economist rapporterat om visar att kvinnors löner sjunker med 4 procent för varje barn (10 procent bland höginkomsttagande vita kvinnor).

Medan männen generellt får se sina löner höjas med i genomsnitt 6 procent per barn – den så kallade ”pappa-bonusen”. En förklaring är att pappor ses som mer ansvarsfulla efter att de fått barn, medan mammor anses ha sitt fokus någon annanstans.

Mareike: ”Frustrerande”

Mareike Fitz bor i Jackson Hole, Wyoming, med sin man och de tre sönerna, 2, 4 och 5 år gamla.

Hon växte upp i Tyskland och flyttade till USA med sin amerikanska man 2006 och har sedan dess haft en rad jobb inom utbildningssektorn och som engelsklärare. Men kort efter att andra barnet föddes gick hon ner i tid.

En viktig anledning var att hennes lön och kostanden för barnomsorg inte matchade. Yngsta sonen Nico föddes 2015 och sedan dess har hon varit hemmafru på heltid.

– Det är frustrerande att veta vad jag går miste om i lön, samtidigt som jag aldrig får vara ledig eller ha tid för mig själv, säger hon. Det här är inte ett system jag tror på.

Mareike har en masterexamen och har läst engelska, litteratur och idrottsvetenskap.

Inte heller hon trodde någonsin att hon skulle bli hemmafru.

– Aldrig! Rent ekonomiskt är det rätt val just nu och jag uppskattar att få tid med barnen… men efter alla dessa år i skolan var det inget jag såg framför mig. Jag tror på jämställdhet mellan män och kvinnor. Att Wyoming kallas ”Equality State” är ett hån och frustrerande på så många sätt, säger hon.