Lärarna: Detta är det största hotet mot svensk skola
Vill du lyssna i stället?

"Jag kunde komma hem från jobbet och bara gråta"

Lärarbrist, kunskapsskillnader och kriminalitet.

Det är de största farorna för den svenska skolan, enligt lärare och rektorer som Expressen har träffat på tre högstadieskolor – där vi gått i två veckor med tillstånd från varje skola.

– Det största hotet mot svensk skola är att folk inte vill bli lärare, säger Mikael Jansson, lärare på Gumaeliusskolan i Örebro.

Publicerad 16 feb 2018 kl 05.02

I ett av klassrummen på Gumaeliusskolan i Örebro kämpar ett tjugotal elever med skolarbetet – de ligger för långt efter i svenska och engelska för att läsa ett ytterligare språk. Läraren Björn Sandström har placerat skärmar runt vissa bänkar för att främja elevernas koncentration, men tycks ha svårt att hinna hjälpa alla i rummet.

Han berättar att gruppen sväller – och att eleverna är för många för att alla ska kunna få tillräcklig hjälp

I ett av lärarrummen på Gumaeliusskolan sitter Mikael Jansson, lärare i SO och idrott.

– Problemet är inte var eleverna kommer ifrån. Det största hotet mot den svenska skolan är att folk inte vill bli lärare, säger han.

Enligt Lärarförbundet kommer Sverige sakna fler än 60 000 lärare redan nästa år. Dagens Samhälle skriver att nästan var tredje person som undervisar i grundskolan saknar lärarlegitimation och behörighet – och mer än hälften av alla skolor brister i att ge stöd till sina obehöriga lärare när det gäller undervisningen, uppger Skolinspektionen.

Ida-Maria Gelinder under en religionslektion på Gumaeliusskolan.

Foto: Anna-Karin Nilsson

Pisa 2015 visade att klasstorleken är mindre och lärartätheten högre på skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar. Den upplevda lärarbristen är dock högre i skolor i fattiga områden jämfört med rika, vilket delvis kan bero på svårigheten att locka utbildad personal till utsatta stadsdelar. De högstadieskolor som Expressen har besökt följer samma mönster. 

Enligt Skolverket har den utsatta Ronnaskolan i Södertälje 9,7 elever per lärare – vilket går att jämföra med Tyresö skola och Gumaeliusskolan, som båda ligger i betydligt rikare områden. De två sistnämnda skolorna har 14,2 respektive 12,8 elever per lärare – lärartätheten är alltså mycket lägre, trots bättre resultat.

"Jag tror att det blir ett problem om jag klär på mig en lärarkavaj, som det brukar kallas. Då syns det att jag spelar en roll – och då blir jag inte trovärdig som lärare", säger Laban Tobiasson på Tyresö skola om hur han når ut till eleverna.

Foto: Anna-Karin Nilsson

Asma Karbalai är nu inne på sin andra termin som lärare på Ronnaskolan.

Foto: Anna-Karin Nilsson

I ett av Ronnaskolans klassrum har åttorna matte. De ska snart ha prov, och när lektionen är slut flockas barnen kring läraren Asma Karbalai. Frågorna är många. Ett myller av huvuden omringar henne, och stundtals tvingas hon höja rösten för att kunna besvara frågorna i det stimmiga klassrummet.

Asma Karbalai kom till Sverige från Iran år 2003. Där arbetade hon som gymnasielärare, och efter att ha jobbat på olika folkhögskolor i Sverige är hon nu inne på sin andra termin på Ronnaskolan.

– Det är stor skillnad på skolan i Iran och i Sverige. Lärarna har mycket mer auktoritet där.

Hon fortsätter:

– Skolan är mycket svårare där – i alla fall för eleverna. I Sverige är det svårare att vara lärare.

"I ämnet idrott och hälsa har jag aldrig satt så många F som jag har gjort den här terminen", säger Satu Sandberg.

Foto: Anna-Karin Nilsson

– Vi var väldigt oroliga för att det skulle bli klagomål från föräldrarna när barn från Vivalla skulle börja på skolan, säger en lärare i Gumaeliusskolans lugna matsal.

– Det har gått väldigt bra. Men visst blir det lite grymtningar när det händer något.

När det stod klart att Vivallaskolan i Örebro skulle läggas ner meddelades det att innerstadsskolan Gumaelius skulle ta emot en del av eleverna. I en av skolans korridorer uttrycker en lärare sin oro för att skolan ska växa för mycket – och att risken finns för att den personliga kontakten med eleverna försvinner.

Satu Sandberg, lärare i engelska, idrott och slöjd på Gumaeliusskolan är inte lika säker, men medger att det finns vissa problem:

– I ämnet idrott och hälsa har jag aldrig satt så många F som jag har gjort den här terminen, då flera elever inte är simkunniga, säger hon.

Alla lektioner ska börja och sluta på samma sätt på Ronnaskolan. Det skapar en trygghet, enligt rektorn.

Foto: Anna-Karin Nilsson

Eleverna radar upp sig utanför klassrummet i Ronnaskolan. Efter att ha lämnat ifrån sig mobilerna går de in och ställer sig bakom bänkarna. Några har fortfarande svårt att hålla sig från att prata, men skillnaden från stöket i korridoren är slående. Läraren ställer sig vid tavlan och tittar strängt ut över klassen. Snart tystnar eleverna, och på signal från läraren sätter de sig ner.

– När jag skulle ha min första lektion här på skolan hade ingen berättat det här för mig, säger läraren efter lektionen. 

Han fortsätter:

– När jag kom in i klassrummet ställde sig alla upp och tittade på mig. Jag blev helt chockad

Samma process upprepas även vid lektionernas slut – eleverna ställer sig bakom bänkarna, skjuter in sina stolar och väntar på klartecken från läraren att lämna klassrummet.

– Alla lektioner ska börja och sluta på samma sätt. Det skapar en trygghet som gör att eleverna snabbare kommer på plats så att lektionen kan börja, berättar rektor Henrik Ljungqvist.

Men lektionerna på Ronnaskolan har inte alltid varit lugna – och är fortfarande långt därifrån.

– När jag var ny här blev jag inte respekterad. Eleverna kunde till och med ta min dator och springa ut ur klassrummet med den, berättar en lärare.

– Jag kunde komma hem från jobbet och bara gråta.

Skolan bland de viktigaste valfrågorna

• Skolan kommer på en delad sjätteplats när väljarna rangordnar sina viktigaste frågor i valet 2018, enligt en mätning som Demoskop gjort för Expressen. Det innebär att frågan prioriteras högre än både jobb, äldreomsorg, försvar och miljö.

• För väljarna i åldern 40-49 är skolan den tredje viktigaste valfrågan, tätt efter integration och invandring. Det visar en mätning Demoskop för Expressens räkning.

• I Expressens satsning på de stora valfrågorna är skolan först ut.

På Gumaeliusskolan ligger antalet godkända elever i årskurs nio stabilt över rikssnittet. Lärare Lars Karlsson hjälper några elever med läxor efter skolan.

Foto: Anna-Karin Nilsson

I Örebro finns det 3 410 utbildade lärare – men nästan 16 procent av dem arbetar i dag med något annat. I Tyresö är siffran något lägre. Av kommunens 667 utbildade lärare har drygt 11 procent valt ett annat yrke. Södertälje visar upp något högre siffror – där arbetar nästan 17 procent med något annat och på Ronnaskolan är bara 61,5 procent av lärarna legitimerade och behöriga (rektorn menar att denna siffra är högre än vad Skolverket anger).

Statistiken har även skräckexempel, exempelvis Stockholm. I huvudstaden finns det 13 930 utbildade lärare, varav hela 26 procent har valt ett annat yrke.

Enligt Lärarförbundet är den ökande arbetsbelastningen en av anledningarna till att studenter väljer bort läraryrket. Ökningen beror på att arbetsuppgifterna har blivit fler, samt att lärarna förväntas arbeta mer med dokumentation. 

– Lärare behöver mer tid för varje elev. I snitt har vi tre minuter i veckan att ägna åt varje elev. Vi behöver förbereda, planera och följa upp undervisningen, säger Lärarnas Riksförbunds vice ordförande Svante Tideman.

I en av slöjdsalarna längst ner i Gumaeliusskolan står läraren Satu Sandberg och sopar upp träflisor och sågspån från golvet. Det är dock inte det enda hon behöver göra utanför sin pedagogiska roll – hon bekräftar att det administrativa arbetet har ökat kraftigt för lärare i hela landet.

– Det är en hel del tid som går åt till annat som exempelvis; vara mentor, skriva åtgärdsprogram, omdömen, tillbudsrapporter, riskbedömningar, ha föräldramöten, vara mentor, ha utvecklingssamtal, ha uppföljningssamtal, ringa samtal hem till föräldrar, ordna friluftsdagar, göra studiebesök – och listan tar inte slut där, säger Satu.

Hon fortsätter:

– Det kan avskräcka många. 

Satu Sandberg berättar samtidigt att lärare inte är respekterade i Sverige – vilket leder till att föräldrarna till eleverna inte litar på deras kompetens.

– Här finns föräldrar som gärna vill lägga sig i både hur undervisningen bedrivs och hur bedömning och betyg sätts. Vissa föräldrar kan man tro att de anser sig veta bättre än läraren, trots att de aldrig har läst till lärare själva.

Rektor Annely Tärning berättar att man aktivt arbetar för att göra Tyresö skola till en attraktiv arbetsplats.

Foto: Anna-Karin Nilsson

Lärarna ojar sig för träningsvärk och smärta i lårmusklerna. I helgen var personalen och åkte skidor i Kungsberget – något som de skämtsamt klagar på när de stapplar in i matsalen en måndagsmorgon.

Lärarbristen är påtaglig i svensk skola – men faktum är att hela 21 000 utbildade avhoppare kan tänka sig att återvända till yrket, enligt en enkätundersökning utförd 2016 av SCB. Det innebär 60 procent av de lärare som i dagsläget arbetar utanför skolan – och tre specifika svar stack ut på frågan vad som skulle kunna få dem att återvända: Rimligare arbetsbelastning, ökade möjligheter att styra över arbetssituationen samt högre lön.

På Tyresö skola utgörs personalen av 74,8 procent behöriga och legitimerade lärare. Det är 3,7 procentenheter över rikssnittet, och enligt rektor Annely Tärning arbetar man aktivt för att göra skolan till en attraktiv arbetsplats. Det handlar det dock inte bara om skidresor för de anställda – hon berättar att lärarna har börjat samarbeta mer, och att de hela tiden utvärderar sitt arbete tillsammans genom extrainsatta möten i arbetslagen.

– Det är pedagoger som länge har velat jobba på ett sätt där man pratar forskningsbaserat i skolmiljön, och jag som rektor ger dem förutsättningar för att göra det. 

"Södertäljenätverket som åkte in börjar tyvärr krypa ut ur sina hålor", säger rektor Henrik Ljungqvist.

Foto: Anna-Karin Nilsson

I Södertälje tornar mörka moln upp sig på horisonten – moln i form av det ökända Södertäljenätverket.

– Det har varit en hyggligt god period nu. Men Södertäljenätverket som åkte in börjar tyvärr krypa ut ur sina hålor, säger Henrik Ljungqvist och fortsätter:

– Vi är lite oroliga för utvecklingen i området.

Finns det en risk för att kriminella kommer till skolan och rekryterar?

– Nu sköter de ju den huvudsakliga kriminaliteten utanför Ronna, men det vi är oroliga för är att de kan börja rekrytera i området och på skolan. Så var det för några år sedan, och en sådan situation skulle skapa otrygghet hos såväl elever som personal, säger Henrik Ljungqvist, som berättar att man tillsatt resurser för att fånga upp elever i riskzonen.

Utmaningarna på de tre skolorna skiljer sig åt, men alla har de en sak gemensamt: Det är lärarna som skapar trygghet och framgång – två faktorer som hotas av den massiva lärarbristen som Sverige har drabbats av. I utsatta Ronna står man enligt siffrorna inför den största utmaningen – i välbärgade Tyresö ligger man på en betydligt tryggare nivå.

”För varje område checkar jag av så att de hänger med, så att de inte kan sitta och slappa under ett helt kapitel”, berättar mattelärare Karin Åkerlund på Tyresö skola.

Foto: Anna-Karin Nilsson

Ordning och reda bland verktygen i slöjdsalen på Gumaeliusskolan.

Foto: Anna-Karin Nilsson

Satu Sandberg på Gumaeliusskolan sitter på en av bänkarna i slöjdsalen. Det har börjat skymma utanför fönstret.

– Skillnaderna på kunskapsnivån mellan elever är mycket stor. Det gör lektionsplaneringen till en utmaning när alla har så olika behov, säger hon och fortsätter:

– Önskvärt vore ju att kunna ge alla elever lika mycket tid, men så ser inte verkligheten ut.

Satu sopar upp det sista sågspånet och låser dörren.

– Jag är rädd för att lärarbristen till slut slår tillbaka mot våra barn.

OM STATISTIKEN I ARTIKELN

• I listan "Så ser skolan ut i din kommun" räknas Knivsta in i Uppsala kommun, andel som klarat kunskapskraven efter avslutad grundskola redovisas separat. Nykvarn räknas in i Södertälje, andel som klarat kunskapskraven efter avslutad grundskola redovisas separat.

• Faktauppgifterna om områdena kring skolorna är framtagna av Jönköpings internationella handelshögskola. Områdesindelningen är baserat på det postnummer skolan ligger i.

• Siffran om förvärvsarbetande kan dras ner något eftersom det kan finnas studenter med i denna grupp.
• Medianinkomsten är baserad på individer som är 20 år eller äldre. Den är enbart baserat på löneinkomst och inkomst från företagande, och tar inte med transfereringar och kapitalinkomster.