Så fick begreppet flockimmunitet fäste på myndigheten

”Det låter som om man är villig att acceptera sjukdom och död”

Flockimmunitet. Hela världen förknippar Sverige med ordet, men ändå vill ingen säga att det varit vår strategi. Så hur har strategin formats hos de ledande tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten? Genom tillgång till hundratals utbegärda mejl har jag kunnat kartlägga vad som byggt grunden för Sveriges covid-19-strategi.

Det här är del 2, om hur begreppet flockimmunitet fick fäste hos Folkhälsomyndigheten.

Publicerad 12 aug 2020 kl 18.08

Egentligen är det Annika Linde som förklarar det först. Eller kanske bäst? Annika Linde var statsepidemiolog innan Anders Tegnell och den 13 mars publiceras en lång text på Facebook där Linde förklarar att det inte vore så dumt med ”lite långsam spridning bland skolbarn och deras föräldrar för att successivt bygga upp en flockimmunitet”. 

Hon tillägger att det är ”i själva verket vår Folkhälsomyndighets strategi”. Anders Tegnell slår tillbaka direkt. Till DN förklarar han att det finns ”absolut inga ambitioner att låta smittan spridas på det sättet”. Målet är i stället en lugn spridning så att inte sjukvården överbelastas.

undefined

Annika Linde.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

En poäng skulle tala för att hålla skolorna öppna för att snabbare nå herd immunity

Samma kväll läser Anders Tegnell ett mejl från en pensionerad läkare. Läkaren undrar om man inte kan hantera covid-19 som vattkoppor hanterades förr i tiden. Använd hotellen, skriver läkaren, de står ändå tomma. Låt friska få gå dit och bli smittade, så behöver de inte vaccineras sedan. 

undefined

Den pensionerade läkarens mejl till Anders Tegnell.

Anders Tegnell skickar vidare mejlet till generaldirektör Johan Carlson, men även till Mika Salminen. Tegnell bifogar en kort kommentar: 

”En poäng skulle tala för att hålla skolorna öppna för att snabbare nå herd immunity”.

Mika Salminen är hälsosäkerhetschef på THL, Finlands motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, och en nyckelperson i Finlands hantering av krisen. Tegnell kommer under de första månaderna ha flitig kontakt med sina kollegor ute i Europa. Mest kommer han att skriva med Islands statsepidemilog Þórólfur Guðnason, men ofta också med Norges Frode Forland och Storbritanniens Paul Cosford. Liksom alltså finska kollegorna på THL, Finlands Folkhälsomyndighet. Men korrespondensen mellan dessa är oftast sekretessbelagd. 

undefined

Mika Salminen.

Foto: THL

Mejlet med Salminen är ett undantag.

Salminen svarar Anders Tegnell efter någon minut: ”Det har vi också tänkt på. Men under tiden kommer barnen ändå att sprida infektionen...”. 

Salminen skriver vidare att THL har kört en modell med just detta scenario som estimerar att ”åldringarnas attack rate” minskar med ”kanske 10 procent”. Tegnell svarar att han önskar ett möte och frågar: ”10 procent kanske kan vara värt det?”

Anders Tegnell mejlar med Mika Salminen som är hälsosäkerhetschef på finska THL.

Mika Salminen skriver ”men under tiden kommer barnen ändå att sprida infektionen” till Tegnell den 14 mars.

”Hålla skolor öppna för att få immunitet aldrig aktuellt”

Idag, fem månader senare, säger Anders Tegnell att det inte var flockimmunitet som var anledning till att Folkhälsomyndigheten valde att hålla skolorna öppna. 

”Min kommentar var på en möjlig effekt inte på en förväntad som var en del av bedömningen av lämplighet av åtgärden. Att hålla skolor öppna för att få immunitet var alltså aldrig aktuellt”, svarar Anders Tegnell i en skriftlig kommentar, efter att ha läst konversationen igen.

Dagen efter dialogen med finska THL skriver Annika Linde till sin efterträdare, Anders Tegnell. Hon har dåligt samvete för vad hon startade med sin Facebookpost. Hon skriver att hon ska försöka hålla sig ”ännu bättre undan media i fortsättningen och låta er sköta detta på ert eget vis”. Samtidigt skickar hon med några förklaringar kring hur hon tänkt.

undefined

Annika Lindes mejl till Tegnell där hon skriver att hon ska hålla sig ”ännu bättre undan media”.

Anders Tegnell tackar för ”din lojalitet eller hur man ska uttrycka det” men uttrycker skepsis till att barn skulle vara en motor i epidemin. 

undefined

Anders Tegnell svarar Annika Linde 15 mars och tackar för mejlet.

”Britterna säger precis som vi”

Dagen efter mejlen med Linde kommenterar Tegnell begreppet flockimmunitet för Aftonbladet. Storbritannien har ännu inte gått in i lockdown och har ännu en hållning som liknar Sveriges: Gamla och sjuka isoleras och smittan får spridas bland den friska i befolkningen under kontrollerade former. ”De flesta får en väldigt mild smitta och kan bygga upp en slags flockimmunitet så att fler är immuna mot denna sjukdom och vi minskar smittspridningen samtidigt som vi skyddar de som är mest sårbara”, sa Patrick Vallance till BBC. Hälsominister Matt Hancock säger att flockimmunitet inte är ett mål, utan ett vetenskapligt begrepp som är ett rimligt slutscenario på epidemin.

Det är en hållning Anders Tegnell sympatiserar med. 

”Vi är väldigt lika skulle jag vilja påstå”, säger han till Aftonbladet 16 mars.

Han säger vidare:

”Jag har lyssnat på vad britterna säger och de säger precis som vi gör i Sverige. Det är två länder som sticker ut i att vi, tycker vi i alla fall, håller en lite mer vetenskaplig linje i detta. Balansen mellan politik och vetenskap hos oss är lite annorlunda än i en del andra länder.”

undefined

Anders Tegnell.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Tegnell påpekar nu att strategin är att platta kurvan, låta sjukdomen kontrollerat sippra igenom befolkningen för att inte ”skada samhället mer än nödvändigt”. Men han aktar sig för ordet ”flockimmunitet”.

”Vi har varit lite försiktiga med att använda det ordet för det andas ju lite att man har gett upp och det är ju inte alls det som det är frågan om”, sa Anders Tegnell då

Han tillägger: 

”Men grundtanken börjar nog bli mer och mer relevant ju mer vi ser av det här viruset, att det är dit vi behöver komma. Vi kommer inte att få kontroll på det på något annat sätt.”

En dag senare rekryteras Annika Lindes företrädare, Johan Giesecke, som konsult på Folkhälsomyndigheten. Utöver att vara tidigare statsepidemiolog har Giesecke också varit Tegnells mentor, enligt Giesecke själv. De har en nära, professionell relation, att döma av hur de pratar både med och om varandra. 

I samma mejltråd som Giesecke erbjuds kontrakt ställer Tegnell frågor om modellering av flockimmunitet.

 

undefined

Anders Tegnell ställer frågor om modellering av flockimmunitet till Johan Giesecke.

Vår viktigaste uppgift är att ge de olyckliga offren en optimal vård

Johan Giesecke kommer veckan därpå in på myndigheten med en klar uppfattning om hur covid-19 kommer att spridas. Det är ”mer smittsamt än influensa” och det finns redan ”tusentals smittade” i Sverige varav merparten inte blir särskilt sjuka. Det hela upphör ”när så många blivit smittade och sedan immuna så att viruset inte har någonstans att ta vägen (kallas ”herd immunity”). Så sammanfattade han läget till Tredje AP-fonden, bara några dagar innan tillträdandet på Folkhälsomyndigheten. Två månader senare, i maj, upprepar han en liknande analys i en artikel i den ansedda vetenskapstidskriften The lancet, en artikel som kommer i svensk variant på Svenska Dagbladets debattsida: ”alla på jorden kommer att exponeras för covid-viruset, och de flesta kommer att smittas/.../Vår viktigaste uppgift är inte att försöka stoppa spridningen, vilket är närmast utsiktslöst, utan att koncentrera oss på att ge de olyckliga offren en optimal vård.”

undefined

Johan Giesecke.

Foto: ALI LORESTANI / TT

”Flockimmunitet inte ett mål”

Sedan mars har frågan om flockimmunitet förföljt Tegnell och Folkhälsomyndigheten. Gång på gång har de upprepat att flockimmuniteten inte är ett mål, men en möjlig biprodukt av strategin. Myndigheten har kritiserats för otydlighet, men Tegnell poängterat att tydlighet kring målet är viktigare än tydlighet kring strategin.

Men hur tydligt har målet varit? Den 4 april håller Norrbottens smittskyddsläkare Anders Nystedt en presskonferens. Han har förberett en presentation och på en av sidorna står det: ”Mål => Flockimmunitet”

undefined

Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Norrbotten.

Foto: Anders Alm

Under presskonferensen förtydligar han att flockimmunitet ska ske lugnt och stilla, men att ”nog många i vår befolkning i Norrbotten ska bli immuna, naturligt”. Han poängterar att det skulle vara bra om det gick snabbare hos de unga. ”Jag tror att alla norrbottningar...nej alla är för mycket, men en stor del kommer att behöva gå igenom den här infektionen”. 

Det blev ingen snabb smittspridning i Norrbotten och inte heller några tydliga effekter av flockimmunitet. I juni hade bara två procent antikroppar mot covid-19 i regionen, jämfört med förväntade 10 procent. 

– Om avsaknad av antikroppar innebär risk för att smittas och bli sjuk, då har vi länge kvar innan vi är ”i hamn”, säger Nystedt när jag når honom.

”Kom från Folkhälsomyndigheten”

Målet med flockimmunitet, var det ett lokalt uppsatt mål, eller pratades det också om från Folkhälsomyndighetens håll, eller på någon annan nationell nivå?

– Både och. Det var väl primärt något som kom från Folkhälsomyndigheten.

Hur kommunicerades det från Folkhälsomyndigheten? 

– Det jag minns nu var att det diskuterades i media. Flera aktörer. Jag tror jag såg det först i någon artikel med förre statsepidemiologen Annika Linde. Sen var det ju många som pratade om det och det var kurvor och grafer överallt. Statistik-Britton var ofta i ropet. Men jag minns däremot inte om jag sett det i något Folkhälsomyndighets-dokument. Men det är logiskt. När vi får en immun befolkning, då kommer de svåra fallen att sakta försvinna och de som smittas en andra gång blir lindrigare sjuka och mindre smittsamma. Så flockimmunitet är fortsatt något att längta efter. 

Otydligheten i vad som gäller, vad flockimmunitet är och om vi använder oss av det eller inte får många andra att koka. 22 forskare profilerade sig tidigt genom olika debattartiklar som var kritiska mot Folkhälsomyndigheten. Tonläget höjdes bit för bit. ”Flockimmunitet är en farlig strategi”, skrev forskarna

Krävde att Tegnell avgick

En av dessa, Cecilia Söderberg-Nauclér, menar att tiotusentals kommer att dö om det fortsätter. Hon vill att Tegnell avgår säger hon till en journalist, men ångrar sig sedan. Det är för sent, artikeln skriven. I ett mejl ber hon Tegnell om ursäkt, hon vill ha någon som lyssnar på henne, kanske skulle hon få det om Tegnell avgick och någon annan tog hans plats? 10 000 kommer ju att dö bara i Stockholm ifall inget görs, menar hon. Hon tar upp hur Folkhälsomyndigheten räknat fel i sina rapporter, varför kan hon och andra inte bara få hjälpa? Hon ber ändå om ursäkt.

Tegnell accepterar ursäkten, säger att han förstår att medier driver på saken.

 

Cecilia Söderberg-Nauclér ber om ursäkt i ett mejl till Anders Tegnell.

Anders Tegnell svarar på mejlet och skriver ”förstår absolut att media driver detta”.

När jag nu når Söderberg-Nauclér säger hon att står fast vid ursäkten, men också kritiken:

”Man påstår att Sveriges strategi var att hålla smittan nere så att sjukvården mäktar med. Det är en efterkonstruktion. Man hade, precis som vi anat, inte räknat på sjukvårdsbehovet innan Rocklöv och jag tog upp det i media den 15 mars”

Trots att Söderberg-Nauclér inte känner sig lyssnad på, visar interna mejl att det de publiceras granskas. Flera forskargrupper hör frekvent av sig till både Tegnell och Folkhälsomyndigheten. De skickar studier som modellerar hur tusentals svenskar kommer dö - varje dag! - om Sveriges strategi inte ändras. I ett av fallen menar några kritiska forskare att deras modellering visar att Sverige kommer att få 16 000 IVA-patienter per dag i slutet på maj. Även den granskas, men myndigheten upptäcker snart stora brister. I ett mejl till Johan Giesecke skriver Tegnell att ”redan vid en enklare analys verkar den vara så dålig att om den publiceras får man ifrågasätta reviewers jäv”.

undefined

I ett mejl till Johan Giesecke skriver Tegnell att ”redan vid en enklare analys verkar den vara så dålig att om den publiceras får man ifrågasätta reviewers jäv”.

Folkhälsomyndigheten håller kvar vid sin strategi: Skydda de sköra och gamla, se till att platta kurvan så vården klarar av trycket, det vill säga få en kontrollerad spridning av covid-19 i samhället. 

Internationellt finns det egentligen bara en bild av Sverige: Flockimmunitet. Det rapporteras hela tiden och fortsätter väcka enorm uppmärksamhet. Bara under den senaste veckan har till exempel tyska magasinet Focus nämnt det och tidningen Newsweek skrev för två veckor sedan att Sverige ”siktade mot att nå flockimmunitet”, en artikel som fick enorm spridning – över en miljon Facebookreaktioner.

Tror att det låter som att man är villig att acceptera sjukdom och död i större utsträckning då kanske.

Och det är inte konstigt, för den som frågar har hört hur Tegnell återkommande har lutat sig mot principen om flockimmunitet. Redan i april sa Tegnell att han tror att Sverige kommer att nå en högre nivå av flockimmunitet, innan vi har fått ett vaccin. När han i dag kommenterar utspelet, menar han att vi redan är där.

– En flockimmunitet som stoppar spridningen helt är aldrig möjlig utan ett vaccin. En immunitet som minskar hastigheten har vi med stor säkerhet redan, säger Anders Tegnell.

Så om det nu alltid varit en del av Sveriges strategi (om inte annat som ett vetenskapligt faktum att luta sig mot), men inte ett ett mål i sig: Varför har frågan om flockimmunitet varit så känslig? Jag mejlar frågan till Tegnell. Han ska snart upp på scen för ytterligare en presskonferens. Då ska han återigen föredra siffror från myndigheten, upprepa mantrat om att platta kurvan, tvätta händer. Hans svar är kort.

undefined

Anders Tegnell skriver i ett mejl till Emanuel Karlsten: ”Tror att det låter som att man är villig att acceptera sjukdom och död i större utsträckning då kanske.”

Hur är din relation till Annika Linde? Hur är hennes status på Folkhälsomyndigheten?

– Ingen kommentar, men rent allmänt påverkar förstås inte personliga relationer våra bedömningar på en myndighet, utan de baseras på evidens och erfarenhet och myndighetens samlade bedömning.

undefined

Emanuel Karlsten, frilansjournalist.

Foto: Stina Stjernkvist

Av: Emanuel Karlsten, frilansjournalist som har specialiserat sig på granskningar kopplade till Covid-19.