Färre än tio döda på Östermalm • Socioekonomisk status avgör dödsrisk

Hög smitta men färre döda bland rika: ”Inkomst avgör”

Östermalm är omskrivet för sin höga smittspridning under den andra vågen av covid-19.

Men i Stockholms rikaste stadsdel är det få som avlider av det farliga viruset, enligt färska siffror från smittskyddet i Stockholm.

Det är i fattigare områden med lägre genomsnittlig medelålder som risken är störst att dö av covid-19, enligt en ny rapport.

Publicerad 26 nov 2020 kl 18.11

Coronaviruset har avslöjat det svenska klassamhällets dödliga skillnader. 

När viruset kom till Sverige i mars i år var det främst i fattigare områden som människor dog. Rinkeby, Tensta, Husby, Tensta, Södertälje drabbades hårt. 

Dödssiffrorna dubblades i snabb takt, begravningarna avlöste varandra. 

Under höstens andra våg av covid-19 har man i stället kunnat läsa att det är i områden i Stockholms innerstad som viruset sprids.

Stockholms rika och fashionabla stadsdel Östermalm har de senaste veckorna varit omskrivet för den höga smittspridningen.

Men dödsfallen på Östermalm stiger inte i samma takt som antalet bekräftade fall.

Sedan den 1 juni har nio personer eller färre som är skrivna på Östermalm avlidit till följd av covid-19, enligt siffror från Region Stockholms smittskyddsenhet. (När antalet döda är under tio lämnar regionen inte ut den exakta siffran.)

undefined

Vy mot Strandvägen på Östermalm.

Foto: ALEX LJUNGDAHL

Enligt Maria Rotzén Östlund, tillförordnad smittskyddsläkare i Region Stockholm, har det hittills under hösten varit låga dödstal i Stockholm. 

– Av dem som varit positiva har vi sett att det är många i arbetsför ålder som har testat sig i hemprovtagningen. Det är en del av förklaringen till antalet positiva till exempel i innerstaden, men det betyder inte att de sen blir svårt sjuka, säger smittskyddsläkaren. 

Östermalm har haft en kraftig ökning av bekräftade fall av covid-19 i Stockholm, med totalt 2 279 personer som bekräftats smittade under hösten, fram till slutet på vecka 46 (330 per 10 000 invånare).

– Det är många som är provtagna och av dem som är sjuka är det bara en liten del som blir svårt sjuka och hamnar på sjukhus och kan behöva intensivvård, säger Rotzén Östlund.

undefined

En sjuksköterska tar hand om en patient på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Bilden är tagen vid ett annat tillfälle.

Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Färre döda än under första covid-vågen

Antalet döda i förhållande till smittade i innerstaden är lägre nu än Folkhälsomyndighetens uträkning från juni i år. 

Enligt Folkhälsomyndighetens rapport är dödligheten i covid-19 sex personer på 1 000 smittade. Det finns även internationell forskning som indikerar ett något högre dödstal.

När det var som värst i Rinkeby i våras var dödligheten närmare 15 personer per 10 000 boende i hela stadsdelen, som inkluderar Kista. Det var tre gånger så högt som vårens dödlighet på Östermalm, som då var fem personer på 10 000 invånare. 

Detta trots att Östermalm har en högre medelålder än Stockholm i stort. 

Östermalm har högre medelålder än hela Stockholm, men färre dör i covid-19 spridningen.

Foto: SVEN LINDWALL

Östermalm från ovan.

Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Expressens uppmärksammade granskning från i somras kunde med hjälp av postnummer visa att det var framför allt på fem postnummer i Rinkeby som viruset spreds mest. 

Med förra veckans siffror ligger dödligheten på Östermalm från den 1 juni på under två personer på 10 000 invånare. Även på Södermalm och Norrmalm, som under hösten sett kraftigt ökade nivåer av bekräftat smittade, är det färre än två döda på 10 000 invånare.

Samma nivå gäller nu under hösten för Rinkeby-Kista, som efter vårens spridning kan ha en viss immunitet. 

undefined

Stureplan, en av Östermalms mest kända platser.

Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Din inkomst avgör om du lever eller dör

”På individnivå är inkomst den socioekonomiska faktor som förklarar mest covid-19- dödlighet.”

Det krassa konstaterandet finns med i en 18 sidor lång rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm, som släpptes nu i slutet av november. 

– Socioekonomiska faktorer är alltid viktiga bestämningsgrunder för sjukdom och död, säger enhetschef Anton Lager som är en av forskarna bakom rapporten.

Som exempel nämner han att det under vårens första våg av covid-19, fram till sista juni, bara var 83 personer med hög inkomst som avled till följd av viruset, av de totalt 1 167 dödsfall som forskarna tittat på. 

Professorer lever längre än docenter, som lever längre än den som skrivit en avhandling, som lever längre än den med en masterutbildning, som lever längre än den med en kandidatexamen och hela vägen ned till grundskola.

Forskarna har jämfört inkomster inom samma åldersintervall på personer, och inte tagit med personer som bor på särskilda boenden. 

Även hushållsstorlek och trångboddhet spelar viss roll, står det i rapporten, som även lyfter fram ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och covid-19-dödlighet. 

– Det är inte bra med låg inkomst och inte heller bra att bo i ett område med låg genomsnittlig inkomst eller låg utbildningsnivå.

Han lyfter även fram att det är en hög risk för äldre som bor i ett område med lägre medelålder. 

– Det är inte bra att vara gammal (sett till risken för covid-19), men ska man bo någonstans så är det med andra gamla, säger Lager. 

Däremot säger han att det inte ökar risken att dö av covid-19 om man bor i ett område där färre av ens grannar har möjlighet att arbeta hemifrån under pandemin. 

undefined

Närakuten i Rinkeby tog hand om många smittade under den första vågen i våras.

Foto: ALEX LJUNGDAHL

Anton Lager säger att enstaka områden som var extremt hårt drabbade i våras kan komma att skonas under höstens andra våg, eftersom många haft sjukdomen och därför kan ha viss immunitet. 

Forskarna har redan påbörjat arbetet med att granska samband mellan låg inkomst, geografiska bostadsområden och dödlighet i covid-19.

– Vi har ingen anledning att tro att de här sambanden kan se annorlunda ut i andra vågen, säger Lager. 

Smittskyddsläkaren Maria Rotzén Östlund beskriver rapporten som en ”mycket väl genomförd studie” men säger att dödstalen ännu är för låga för att kunna veta om samma scenario kommer utspela sig även under den andra vågen. 

– Än så länge är det för tidigt att säga, tack och lov är inte dödsfallen så höga, säger hon.

Att socioekonomiska faktorer kan kopplas till sjukdom är enligt forskarna ingen hemlighet. Det finns mycket forskning som visar hur stor skillnad utbildning gör för livslängden: 

– Professorer lever längre än docenter, som lever längre än den som skrivit en avhandling, som lever längre än den med en masterutbildning, som lever längre än den med en kandidatexamen och hela vägen ned till grundskola, förklarar Anton Lager.

undefined

Östermalmshallen är ett av Östermalms landmärken.

Foto: ALEX LJUNGDAHL

 

Antal döda per stadsdel i Stockholm

Antalet avlidna med en covid-19 diagnos per stadsdel från 1 juni till och med 17 november 2020:

 

Bromma: 18

Enskede-Årsta-Vantör: 16

Farsta: 18

Hägersten-Älvsjö: 19

Hässelby-Vällingby: 18

Kungsholmen: 16

Norrmalm 11

Rinkeby-Kista: färre än 10

Skarpnäck: färre än 10

Skärholmen: 10

Spånga-Tensta: färre än 10

Södermalm 24

Östermalm: färre än 10

 

Källa: Region Stockholm