”Det här är inte sista gången det kommer ett nytt coronavirus”

Här skapas vaccinet som ska klara framtida pandemier

Kapplöpningen mot ett covid-vaccin utspelar sig nu på upploppet – men risken finns att en ny sorts corona på nytt slår världen i spillror. 

På KI arbetar svenska forskare på att ta fram vaccin som kan sätta stopp för framtida coronapandemier. 

– Nio av tio vaccin bygger på samma princip, och vårat bygger på en annan, säger Matti Sällberg som leder arbetet med att ta fram vaccin på KI. 

Publicerad 29 nov 2020 kl 18.11

Det är måndag morgon i november. Himlen hänger jämngrå. I Stockholmsförorten Flemingsberg ligger ena delen av Karolinska institutet, en koloss från 1973 som rymmer undervisning åt medicinstudenter – och forskning. 

En av forskarna i huset är Matti Sällberg, vaccinutvecklare sedan 25 år. När rapporter om att ett nytt coronavirus sipprade ut från Wuhan i januari beslöt han sig för försöka få fram ett vaccin. 

undefined

Projektet kommer förhoppningsvis generera ett färdigt vaccin 2022.

Foto: SVEN LINDWALL

Han och kollegerna startade arbetet på speck, men har sedan dess fått anslag från en rad finansiärer. Nu arbetar tio personer med Opencorona, som projektet kallas. 

Projektledaren Gustaf Ahlén släpper in och visar runt i labbet. Än så länge hänger vita rockar på rad, arbetet har inte kommit i gång för dagen.

Om allt går som det ska härinne kan det nya vaccinet börja testas på människor i slutet på nästa år, och vara klart 2022. 

Kommer inte vara först

Andra vaccinkandidater är närmre lansering. På mindre än en vecka har Moderna och Pfizer påvisat lovande resultat från sina studier. Statsminister Stefan Löfven (S) har meddelat att Sverige tecknat avtal som gör att vi kommer att ha doser till hela befolkningen, förutsatt att alla kandidater blir godkända. 

Matti Sällberg och Gustaf Ahlén, bägge vaccinforskare.

Foto: SVEN LINDWALL

Matti Sällberg leder arbetet med att ta fram vaccin på Karolinska institutet.

Foto: SVEN LINDWALL

Någon kan ta fram ett antiviralt läkemedel som gör att vaccin inte behövs alls

Pfizer har meddelat att deras vaccin skyddar till 95 procent, vilket Matti Sällberg säger är lovande – men också väcker frågetecken kring vad det betyder mer exakt. 

– Det ska bli spännande att se hur bra det skyddar, är det allvarlig sjukdom eller innebär det att överhuvudtaget ha en infektion? Men över 90 procents skydd är jättebra. 

Matti Sällberg är beredd på att vaccinet han arbetar med kommer att vara onödigt när det är klart. 

– Ja, självklart. Den risken finns alltid. Någon kan ta fram ett antiviralt läkemedel som gör att vaccin inte behövs alls, eller så kan vaccinen som kommer nu vara så pass bra att det inte behövs några andra, säger Matti Sällberg och tillägger:

– Samtidigt ser vi ju att vi redan nu håller på att generera kunskap som ingen annan sitter på. Oavsett om vi når fram till ett färdigt vaccin. 

undefined

Negin Nikouyan, forskarassistent.

Foto: SVEN LINDWALL

Det här är inte sista gången det kommer ett nytt coronavirus

Skulle det inte kännas surt om det inte blev något? 

– Både ja och nej. Man ska ha klart fört sig att det kan falla på många olika sätt, vaccinet kanske inte ger de resultat vi vill ha när vi väl testar på människa - då måste vi göra om. Eller så får vi bra resultat, men inte de anslag som krävs för att genomföra stora tester. Men skulle man bara fundera på det – då kan man lika gärna gå hem i dag. 

Dessutom fungerar oc-007, vaccinets arbetsnamn, annorlunda än de flesta andra som är på gång nu. Majoriteten av de andra kandidaterna använder sig av en del av viruset för att sätta i gång kroppens immunförsvar, det så kallade ”spike-proteinet”. 

Opencorona använder sig i stället av fler delar av virusets gensekvens - delar som inte muterar i samma takt som spike-proteinet gör. Det gör att det svenska vaccinet kan behövas även i framtiden, när det kommer nya slags coronavirus. 

– Det här är inte sista gången det kommer ett nytt coronavirus. 

För Matti Sällberg har pandemin bland annat inneburit att hans bransch hamnat i strålkastarljuset.

Foto: SVEN LINDWALL

Delar av arbetet med vaccinet sker med säkerhetsrestriktioner.

Foto: SVEN LINDWALL

Kostsamma försök

Runt om i labbet börjar arbetsbänkarna fyllas upp. Rutinerade händer fyller pipetter och provrör. För att få fram vaccin krävs lagarbete. 

Egentligen lägger Matti Sällberg mest tid två våningar upp, på kontoret. Idag skriver han en rapport åt EU, som gett anslag. Han verkar inte överdrivet ledsen över pausen. 

– Hålla på att skriva rapporter – det är väl allmänt skittråkigt. Vi är intresserade av vetenskapen, men de frågar om så mycket annat. 

undefined

I vissa labb krävs större säkerhetsrutiner. Gustaf Ahlén arbetar med cellodlingsmedie. Foto: SVEN LINDWALL

Å andra sidan är anslagen ett livsvillkor – utan dem går det helt enkelt inte att genomföra kostsamma försök. 

– Vi kommer att behöva 50 miljoner till, för att kunna genomföra fas 2-3 tester, säger Matti Sällberg och syftar på de omfattande försök på människor som görs under slutskedet av vaccinframtagning. 

Olika tekniker för vaccin

Traditionell vaccinteknik går ut på att spruta ut döda eller försvagade virus, för att på så sätt träna kroppens immunförsvar.  

 

Problemet med döda virus är att de inte aktiverar t-celler, som är en viktig del av immunförsvaret. 

 

Levande virus kan å sin sida, trots att de är försvagade, orsaka en för kraftig infektion för personer med försvagat immuförsvar. 

 

Virusvektorer är ofarliga virus som modifieras för att trigga kroppens immunförsvar, som bildar antikroppar mot ämnet. Astra Zeneca är en producent som använder sig av metoden. 

 

DNA/RNA-vaccin använder sig av den genetiska koden för de delar som ”väcker” kroppens immunförsvar - de flesta använder sig av spike-proteinet. Tanken är att kroppens egna celler omvandlas till en slags vaccinfabriker. 

 

Bland annat Pfizers vaccin är ett RNA-vaccin.  

 

En annan variant är proteinvaccin, där protein ges tillsammans med ett medel som ökar förmågan att bilda antikroppar. 

”Vi lever i en falsk trygghet”

Pipetterna börjar ta slut. Nu kan de vara svåra att få tag på från leverantören.

Pandemins effekter på tillgången på sjukvårdsmateriel märks tydligt.  

– Vi får börja diska dem, skämtar Matti Sällberg. 

Hela samhället kommer troligen att präglas av viruset tills det finns vaccin. Ändå finns ett stort motstånd - en av tre är skeptiska till att vaccinera sig i Sverige. 

undefined

Karolinska institutet hyser utbildning och forskning.

Foto: SVEN LINDWALL

undefined

Risken finns att vaccinen som tas fram på KI inte kommer att behövas. Å andra sidan kan det vara visa sig rädda oss från framtida coronapandemier. Foto: SVEN LINDWALL

Vi lever med en falsk trygghet

Matti Sällberg menar att det inte är så konstigt. 

– Dels associeras narkolepsi med vaccinet mot svininfluensan. Dels ser vi inte effekterna av att leva utan vaccin, vi lever inte med allvarliga sjukdomar som mässling eller röda hund. Vi lever med en falsk trygghet och kan känna att vi inte behöver vaccin, vi klarar oss ändå. Men det är ju just på grund av vaccin som vi gör det. 

Det har ju gått väldigt snabbt att ta fram coronavaccin. Finns det inte risker med det? 

– Man måste förstå orsaken till varför det har gått snabbt, och det handlar om att man satsat väldigt mycket på att korta ner stegen i början. I vanliga fall funderar man och skissar under en lång tid i början – här har man kortat den processen. Men säkerhetsstudierna på människa, där man kan se biverkningar, de har inte kortats ner. Där har man varit extremt noga, betonar Matti Sällberg och lutar sig fram. 

– Det är större risk att man, även som ung, drabbas av allvarlig sjukdom från viruset än av en allvarlig biverkning. Framför allt är det större risk att man orsakar allvarlig sjukdom hos någon annan. Men man kan också vända på det – om sjuttio procent vill vaccinera sig har vi kommit väldigt långt. 

undefined

En vit rock för fotografering vill Matti Sällberg inte sätta på sig: ”Jag har ju aldrig det, jag ser ut så här när jag jobbar”.

Foto: SVEN LINDWALL

Coronasmittade minkar

Den senaste tiden har infekterade minkar i framför allt Danmark skapat uppståndelse. Landets 14 miljoner minkar har slaktas, för att undvika att viruset muterar och inte går att vaccinera senare.  

Matti Sällberg är försiktig när han pratar om minkarna, men låter inte speciellt oroad. 

– Den är svår att tolka, eftersom jag inte tittat på hur själva viruset ser ut. Men att de hoppar över mellan arter, det är inget konstigt. Det man ska vara rädd för är inte att det muterar lite grann innan det hoppar över - utan det är att det finns ett ”corona-mink-virus” som blandar sig med sars cov2, så att ett helt nytt virus kommer: sars cov3. 

Risken för att detta ska ske är inte enorm, tror Matti Sällberg: 

– Jag skulle gissa att den risken inte är ett jättestort problem. 

”Positivt i ett långsiktigt perspektiv”

Mjukt småprat har lagt sig som en försiktig ljudmatta i labbet. Arbetet verkar ske på rutin i dag, tillräckligt enkelt för att tillåta en fråga om helgen, om när det är dags för lunch senare. 

undefined

Negin Nikouyan, forskarassistent.

Foto: SVEN LINDWALL

Negin Nikouyan, forskarassistent, fyller upp små provrör. Testet hon påbörjat är egentligen redan gjort, men behöver upprepas för att visa att det verkligen fungerar. 

– För oss, hela gruppen, är det arbetet med just det här vaccinet egentligen inte något konstigt. Förutom mediefokuset och den totala uppmärksamheten då, säger Matti Sällberg och tillägger: 

– Det positiva med den här pandemin, i ett långsiktigt perspektiv, är att folk förstår hur viktigt det är med forskning. 

Bakom kulisserna i vaccinfabriken