Vid den ockuperade rondellen laddas för revolt

Gula västarnas gräsrötter: Isabelle har inte råd med julklappar till sin dotter

AMIENS-FLIXECOURT. Hundratusentals så kallade Gula västar har tvingat Frankrikes regering på reträtt. 

De har gjort vad varken fackförbunden eller den politiska oppositionen har lyckats med.

För några är upploppen på Champs-Elysées första akten i en ny, fransk revolution. Andra ser Ryssland och Putins finger i trådarna på sociala medier.

Expressen reste till norra Frankrike och träffade rörelsens gräsrötter. 

Publicerad 15 dec 2018 kl 04.12

Dimman lägger sig över fälten. Efter hand som husen blir klädda i den för norra Frankrike så typiska röda tegelstenen åker bilen genom fler och fler byar med stängda kaféer, igenbommade bagerier och flagnande skyltar över företag som har stängt.

Om norra Frankrike brukar fransmännen säga att man gråter två gånger där: när man kommer dit och när man lämnar det. Talesättet är en anspelning på de hårda förhållandena i den gamla arbetarbastionen, men också på solidariteten som råder mellan invånarna.

– Har du en gul väst? Ta på den i så fall, säger Jean-Pierre Dheilly till mig när jag parkerat bilen i gyttjan intill rondellen vid norra utfarten från staden Amiens.

Han säger det för att han är mån om min säkerhet. Alla bilar saktar inte in intill lägret. 

undefined

Jean-Pierre Dheilly, 54, har tagit av sina semesterveckor för att protestera mot Macrons skatter.

Foto: Magnus Falkehed

Samma kväll i andra änden av Frankrike dör en Gul väst, överkörd av en lastbil som vägrade stanna i en vägspärr. 23-åringen hette Denis David.

Lastbilschauffören försökte fly men togs efter en biljakt av de andra Gula västarna.

Här i Amiens tutar de flesta lastbilar för att uttrycka sitt gillande med deras protest. 

"Jag är trött på att äta skit"

Skjulet av plankor och presenningar är fullt med mat som förbipasserande ger för att halvdussinet Gula västar som är där ska kunna hålla sig kvar, dag och natt sedan den 17 november. En del ger kontanter för att de ska kunna resa till Paris och protestera, lördag efter lördag.

Jean-Pierre Dheilly, 54 år, är tjänsteman och har tagit två veckors semester för att kunna stå vid rondellen med sina kamrater. Med 17 000 kronor i månadslön ser han sig som en av de priviligierade i rörelsen.

– Men min fru är arbetslös sedan ett och halvt år, berättar han. Fruns arbetsgivare drog nytta av ett av Frankrikes subventionerade inslussningskontrakt. För en billigare peng än hennes lön fick arbetsgivaren i stället två anställningar. 

Två fattiga arbetare till priset av en medelklasskvinna.

Med 17 000 kronor i månadslön ser han sig som en av de priviligierade i rörelsen.

Det finns lika mycket rädsla som ilska bland de Gula västarna. Rädsla för att trilla ned på den sociala stegen, från det knapra livet till ren fattigdom. Ilska för att pengarna tar slut redan i början av månaden.

– De säger åt oss att äta fem till sex frukter per dag! Men vet de vad en frukt kostar? Tror de att vi har råd med att äta frukt, säger Amélie Dembreville, 23 år och fortsätter:

– Jag är trött på att äta, ursäkta att säga det, men att äta skit! Det händer att jag måste väga pastan på antalet gram för att få ett mål mat om dagen, säger hon. Även hon är arbetslös.

Ingen julgran i år

Det är inte första gången en proteströrelse föds vid den här tiden på året i Frankrike. 

Jean-Pierre Dheilly har en röd mössa på sig. Den köpte han 2013 när lantbrukare i Bretagne strax innan jul lanserade rörelsen De Röda mössorna. Det var en protest mot vägtullar som skulle finansiera klimatomställning. Vägtullar för miljonbelopp revs ned och den dåvarande regeringen fick backa.

Det händer att jag måste väga pastan på antalet gram för att få ett mål mat om dagen.

Vid rondellen i Amiens tror flera medlemmar att Frankrike snart kommer att se plundring av leksaksbutiker innan jul.

Den Gula västen Isabelle D’Hardiviller förklarar att hennes 11-åriga dotter inte kommer att få någon julklapp i år. Det blir inte ens en julgran, hemma i trerummaren:

– Min dotter påpekade det. Vi brukar köpa julgranen den 6 december till Sankt Nikolaus. Men i år har jag inte råd, säger hon. 

undefined

Det blir varken julgran eller julklappar till Isabelle D’Hardivillers 11-åriga dotter i år. Pengarna räcker inte till.

Foto: Magnus Falkehed

Hela rörelsen startade på Facebook som en partipolitiskt obunden rörelse i protest mot en ny bensinskatt. Det finns inga officiella ledare. Inte heller något tydligt program annat än allmänna krav på högre köpkraft. Utöver det lägger alla i sina egna krav; mer direktdemokrati, mer eller mindre EU, mer eller mindre klimatpolitik, mindre skatter och mer välfärd. 

Frankrikes regering står utan förhandlingspartner. Det finns inget telefonnummer till de Gula västarna. De första veckorna uppträdde regeringen yrvaket, som om den hade blivit tagen på sängen.

Macrons självförtroende och reformiver hade vuxit när han innan sommaren lyckades knäcka de seriestrejkande fackförbunden i en långdragen konflikt om de tåganställdas kommande pensionsförmåner. 

undefined

Sedan de 17 november har de Gula västarna ockuperat rondellen vid Amiens norra utfart.

Foto: Magnus Falkehed

Macron inte älskad i hemstaden

Fackförbunden spelade efter regelboken. De strejkade efter varsel och demonstrerade efter att ha sökt tillstånd hos myndigheterna. De Gula västarna bryr sig inte om regelboken. De ber inte om tillstånd för någon demonstration och försöker inte ens förhandla med regeringen. 

Efter en lång tystnad gick president Emmanuel Macron ut i teve i måndags och backade på flera punkter. Skattebefriade bonusar och övertid till vissa låglönetagare, liksom sänkt skatt på pensioner var några av de saker som utlovades. Som mest skulle det ge upp till en svensk tusenlapp extra i plånboken. 

Dessutom ska regeringen börja rådgöra om hur man ska kunna förena glesbygd med hållbar klimat- och transportpolitik. En politik som alla invånare har råd med...

För många var det en seger, men för kanske ännu fler är det långt ifrån tillräckligt.

Viljan att blockera, ockupera och demonstrera finns kvar. Åtminstone i Amiens. 

Brigitte var hans lärare i teater. Sedan dess har han inte slutat spela teater!

President Macron föddes i Amiens. Det var här som han som gymnasiestudent träffade sin blivande fru, fransklärarinnan Brigitte Trogneux.

Det var på det välrenommerade jesuitgymnasiet La Providence. För de Gula västarna vid rondellen i norra Amiens är privatskolan La Providence en annan värld. Isabelle D’Hardiviller har inte ens råd att betala skollunchen till sin 11-åriga dotter i en kommunal skola.

– Brigitte var hans lärare i teater. Sedan dess har han inte slutat spela teater! Han säger att han bryr sig, men Macron är i grunden bara en bankir som har arbetat på banken Rotschild. Han är en president för de rika, säger Isabelle D’Hardiviller.

I likhet med de andra i rondellen vill hon att Frankrike återinför förmögenhetsskatten som president Macron avskaffade i den dåvarande formen. 

Avskaffandet av förmögenhetsskatten påstås ha kostat franska staten runt en miljard euro om året i utebliven skatt. De eftergifter som presidenten annonserade i måndags kosta Frankrike tio till femton gånger mer, enligt de första kalkylerna.

undefined

President Emmanuel Macron talar till folket under protesterna.

Foto: LUDOVIC MARIN / POOL / EPA / TT NYHETSBYRÅN

Italiens extremhöger myser över Macrons reträtt

President Macron gick till val på att franska staten skulle hålla lika hårt i plånboken som de tyska kollegerna. Det i sin tur skulle ge Frankrike pondus att ta ett nytt ledarskap i EU, sida vid sida med tyskarna. Nu riskerar budgeten krossa alla EU-ramar. Det får bland annat Italiens populistregering att raljera om Macron. För bara några veckor sedan var det Frankrike som läxade upp Italien för bristande respekt av EU-reglerna.

– Presidenten är dålig på att styra! Han kan inte styra Frankrike, ändå vill han styra Europa!

Men inte ens de andra länderna litar på honom längre, säger Michel Dourver, längre norrut, vid rondellen i det lilla samhället Flixecourt. 

undefined

Michel Dourver tror att det kommer att bli revolt i Frankrike.

Foto: Magnus Falkehed

Här är stämningen lite mer hätsk än i Amiens. De Gula västarna skriker och bankar på en bil vars förare inte verka sympatisera med de Gula västarna. Michel Dourver står och läser lokaltidningen intill den öppna elden. I vägspärren i Flixecourt vill man inte längre veta av franska journalister. De Gula västarna känner sig uthängda och svartmålade sedan de stoppade en tankbil i vilken flera illegala invandrare gömde sig. 

De Gula västarna ringde polisen som kom och arresterade invandrarna. Enligt de Gula västarna var det för skydda invandrarna som riskerade sina liv i tanken. Men incidenten blev viral i sociala medier och gav bilden av folket i Flixecourt som främlingsfientliga.

"Det slutar i revolt"

– I maj 1968 lämnade vi aldrig över migranter till polisen, kommenterade den före detta studentledaren Daniel Cohn-Bendit i en radiointervju till France Inter. Idag stöder han Emmanuel Macron och det franska miljöpartiet.

Det hindrar inte att Michel Dourver ser likheter mellan Frankrike 1968 och 2018:

– Det här kommer att sluta i en revolt! Vi kommer inte att få ett nytt 1968 men det kommer att bli någonting liknande. Så är det…, säger han.

Sociala medier spelar en avgörande roll i livet vid vägspärrarna. Dels för att koordinera sina aktioner, men också för att jämföra av antalet tummar-upp – eller för att skaffa sig en uppfattning om verkligheten i landet.

Det här kommer att sluta i en revolt!

Lämnade Paris av rädsla för Gula västar, sköts av terrorist i Strasbourg

Allt möjligt publiceras: gamla fotografier från körlektioner i Afrika för att påstå att De Gula västarna har spritt sig till Afrika, till gamla bilder på ett flygplan som skulle vara redo att lyfta om Frankrikes president tvingas lämna landet, undan de Gula västarna. Fotografiet hade lagts ut av samma person för fem år sedan, fast under den förre presidenten, François Hollande.

En video som påvisar polisvåld mot unga demonstranter presenterades som våld mot Gula västar. AFP:s grupp för faktakoll kunde påvisa att videon var tre år gammal. Men då hade den redan visats tre miljoner gånger och delats 164 000 gånger på en av de Gula västarnas facebooksidor.

Många medborgare har svårt att inte se samband mellan parallella händelser. I veckan utsattes staden Strasbourg för en attack av en man som terrororganisation IS hävdar var i deras tjänst. 

De är kapabla att säga och göra vad som helst för att splittra och få oss att kasta in handduken.

Tre personer dog. Däribland en thailändsk turist som hade lämnat Paris med sin fru av rädsla för De Gula västarnas våldsamma protester.

Jakten på mördaren orsakade genast en debatt om huruvida demonstrationerna borde fortsätta, nu när Frankrikes polisstyrkor redan gick på knäna i sökandet efter mördaren.

– De är kapabla att säga och göra vad som helst för att splittra och få oss att kasta in handduken, säger Jean-Pierre Dheilly i rondellen i Amiens.

På sociala medier började det genast spekuleras i ”vem som tjänade på morden”, underförstått att det skulle vara regeringen som ”tjänade” på morden i Strasbourg.

undefined

Tre personer dog i attacken i Strasbourg.

Foto: RONALD WITTEK / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

"Ryska regeringen försöker påverka"

Mördaren sköts i torsdags av polisen – som nu rustar för ytterligare konfliktfylld helg i Frankrikes större städer, kallad akt fem. 

De Gula västarnas Facebooksidor är fulla av olika konspirationsteorier kring polisens och regeringens agerande under och inför demonstrationerna.

Där finns många inlägg som har Rysslands president Vladimir Putins som indirekt avsändare, hävdar Ryan Fox. Han är medgrundare av firman New Knowledge som analyserar mer eller mindre dolda påverkningskampanjer i sociala medier. Ryan Fox hävdar att hans medarbetare med säkerhet har kunnat avslöja 200 twitterkonton som producerar 1600 twitterinlägg om dagen kring kontroversiella ämnen om De Gula västarna. Samtliga ska ha bindningar till den ryska regimen. 

– Det är vad vi har kunnat belägga med våra höga krav på visshet. Men mörkertalet är stort. Idag döljer de sig bättre än tidigare, säger Ryan Fox i en telefonintervju över krypterad lina med Expressen.

– Låt mig vara tydlig: ryssarna ligger inte bakom de Gula västarnas proteströrelse. Det är ett opportunistiskt initiativ. Men det är mycket aktivitet kring det. Det visar på hur den ryska regeringen försöker påverka händelsebeskrivningen i Frankrike. De förstorar och överdriver motsättningar, säger han. Men ryssarna vill också bredda konflikten, menar han:

– De tänker ta det till resten av Europa! Det här kommer inte att stanna i Frankrike, hävdar Ryan Fox.

Extremvänstern är med sina 15 procent inte spektakulärt överrepresenterad mot resten av befolkningen och extremhögern uppges vara var tjugonde Gul väst.

Även franska universitetsforskare konstaterar att konspirationsteorier surrar så mycket snabbare och snabbare för varje social konflikt eller attentat.

– Efter den 11 september 2001 tog det en månad innan det dök upp konspirationsteorier. I samband med attentaten mot Charlie Hebdos redaktion i Paris började de cirkulera bara någon timme efter attentaten, sa Gerald Bronner till France Inter.

Rörelsens ryggrad är och förblir ändå av kött och blod. Enligt en undersökning i Le Monde är det inte heller någon speciellt extrem del av Frankrike som deltar. Grovt sett är en tredjedel anställda, bara 14 procent är arbetare, men var fjärde är arbetslös. Bara var tjugonde är tjänsteman. Extremvänstern är med sina 15 procent inte spektakulärt överrepresenterad mot resten av befolkningen och extremhögern uppges vara var tjugonde Gul väst.

undefined

En banks fönster har slagits sönder i Paris.

Foto: CHRISTOPHE ENA / AP / TT NYHETSBYRÅN

Gult kort i valurnan

Medelåldern är 45 år, en ålder då många är oroliga för sina barns framtid lika mycket som för sin egen.

Det finns med andra ord många Gula västar som var som var runt 22 år gamla 1995. Det året vann den konservative presidenten Jacques Chirac en oväntad seger på ett nytt tema: la fracture sociale, fritt översatt den sociala klyftan, eller benbrottet.

Högerpresidenten raljerades och karikerades med Che Guevarabasker i skämtprogram. Men han hade satt fingret på en öm punkt i Frankrike: att landet höll på att delas i två snart oförsonliga delar. Två mandatperioder senare kallades samme Jacques Chirac för Superlögnaren i samma humorprogram. 

Jag tror inte längre på någon av våra politiker.

Inga av de utlovade löftena om att hela frakturen hade införlivats. Varken då eller senare.

– Jag tror inte längre på någon av våra politiker, säger 51-åriga Isabelle D’Hardiviller vid den öppna leden i rondellen i Amiens. Sist röstade hon på extremhögerns Marine Le Pen i presidentvalets båda omgångar. Hon uppskattar egentligen bara en av president Macrons eftergifter: den att Frankrike i kommande val ska börja räkna antalet blankröster.

Många av oss tänker inte rösta blankt. Vi kommer att lägga en gul röst i urnan! Ett gult kort till politikerna, säger hon.

Ett gult kort i likhet med de varningskort som domare delar ut i flera idrottsgrenar innan utvisning.