Extrem torka, översvämningar, skogsbränder, jordskred, stranderosion och nya sjukdomar. En del av den globala uppvärmningens effekter har redan nått Sverige – och de väntas bli allt mer dramatiska under det närmaste halvseklet.
Allt värre tork- och svältkatastrofer drabbar områden som Afrika och Mellanöstern till följd av den höjda temperaturen. I Stilla havet kan önationer dränkas när havsnivån stiger. Också i ett relativt gynnat hörn av världen som norra Europa och Sverige påverkas hela samhället och ekosystemet.
– Vi är sårbara redan i dag, säger Åsa Sjöström, verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.
Enligt SMHI:s klimatscenarier kan medeltemperaturen i Sverige stiga 4–7 grader under perioden 2071–2100 jämfört med tidigare. Mest i norr och mindre i söder. Temperaturen i Sverige ökar mer än genomsnittet i världen. Det beror på närheten till Arktis där temperaturökningen är mycket snabb på grund av att glaciärer och inlandsisar smälter.
Långa heta sommaren 2018
Vi såg effekterna av den långa heta sommaren 2018. Om 50 år blir det ännu häftigare kastningar i vädret, från den ena extremen till den andra. Med allt vad det innebär av påfrestningar på samhällsstrukturen och skador på miljön.
– Vi måste vänja oss vid mycket mera extrema väderhändelser under kommande decennier. Oftare och kraftigare än vi är vana vid. Torka ena sommaren, översvämningar nästa, säger Nina Kirchner, docent i glaciologi på Stockholms universitet och vetenskaplig ledare på Bolin-centret för klimatforskning.
Vi måste vänja oss vid mycket mera extrema väderhändelser
Med höjda temperaturer kommer också sjukdomar som hittills inte klarat den svenska kylan. Fästingen är numera spridd över nästan hela landet, i Sverige tidigare okända arter av fästingar och fästingburna sjukdomar har redan observerats.
Allvarliga sjukdomar
En ny EU-rapport varnar för klimatförändringars allvarliga konsekvenser för hälsan i Europa. Hjärt-kärlsjukdomar, njursjukdomar och psykiska problem ökar i omfattning.
Inom 50 år väntas till och med den fruktade denguefebern, en mycket allvarlig och ibland dödlig infektionssjukdom som sprids av myggor, ha etablerat sig i Europa. Först i Sydeuropa, men i gynnsamt klimat kan den dra sig norrut.
– Klimatförändringar slår mot redan sårbara grupper som äldre, barn och människor med kroniska sjukdomar. Varmare vatten kan ge vattenburna infektionssjukdomar som badsårsfeber. Hetta ökar risken för sjuklighet och dödsfall och i kombinationer med luftföroreningar ökar risken än mer, säger docent Maria Nilsson vid Umeå universitet som forskar om klimatförändringar och hälsa.
Inte bara människor utan också växter och djur drabbas av klimatets effekter. Om 50–100 år kan Sveriges flora och fauna ha undergått genomgripande förändringar. Kalfjället kan försvinna eftersom trädgränsen flyttas snabbt uppåt, nya skadedjur och sjukdomar som svampsjukdomen diplodia drabbar skogen. Invasiva arter tränger in och stannar när de kan övervintra i det varmare klimatet – och slår ut inhemska djur och växter.
”Kungsleden växer igen”
– Att det blir mycket varmare får konsekvenser för miljön, många arter klarar inte det. Kungsleden växer igen med björkskog och buskar. Det är ingen höjdare för fjällvandraren att vandra i täta videsnår, säger botanisten Wenche Eide, naturtypsansvarig för fjäll på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Konsekvenserna blir också stora för landets tekniska infrastruktur. Vägar, järnvägar, va-system och bostäder sätts redan på hårda prov. Om 50 år blir trycket ännu större.
Den mest påtagliga klimateffekten i Sverige är att havsytan höjs i snabb takt. Höjningen väntas bli runt en meter i södra Sverige fram till sekelskiftet. Och kan bli upp till tre meter i kombination med storm vilket gör att de höga vågorna vräker in över kusterna i Skåne, Halland, Blekinge och södra Småland med väldig kraft.
I norra Sverige får vi inte den här effekten eftersom landhöjningen efter den senaste istiden fortfarande pågår.
Fastighetspriserna kan rasa
Ett par renodlade plånboksfrågor med betydelse för svenskars privatekonomi är kopplade till klimatet. Det gäller främst bostäder som ligger nära havet i Sydsverige. De är oskyddade för elementens raseri när vattenmassorna dränker kusterna. Där havet redan ätit sig långt in på sandstränderna.
Där kan fastighetspriserna rasa för de strandnära drömhusen. Och försäkringspremierna kan skjuta i höjden. Om försäkringsbolagen över huvud taget vill försäkra. Länsförsäkringar i Skåne har redan meddelat att man vägrar erbjuda försäkringar till hus som byggs på ”olämpliga” platser.
Falsterbonäset i Skåne drabbades redan för 150 år sedan av en högvattenkatastrof när vattennivån steg nära 2,5 meter över normalvattenståndet. Med dagens accelererande temperatur- och havsnivåhöjningar är det bara en tidsfråga innan det sker igen.
Men alla forskare och experter vi talar med undviker domedagsprofetior när det gäller Sverige. De understryker att ett land som Sverige har alla förutsättningar – ekonomiska, geografiska och samhälleliga – att planera inför och förebygga naturkatastrofer. Och att kunna hantera följderna.
De är lika eniga när de samtidigt påpekar att Sverige ”inte är en isolerad ö”, att vi naturligtvis påverkas av de stora förändringar som sker i omvärlden
Dagens migrationsflöde är bara en västanfläkt
Allt eftersom den globala hettan, torkan och svälten blir värre kommer miljontals människor att fly från de hårdast drabbade områdena. Dessa klimatflyktingar söker en väg ur sitt nödläge.
– Vi vet att det blir varmare i världen, två, fyra, fem grader. Om det blir tre grader varmare och befolkningstillväxten fortsätter att ske i Afrika kommer vi att se stora migrationsströmmar norrut. Dagens migrationsflöde är bara en västanfläkt i jämförelse, säger Stefan Nyström, chef för klimatavdelningen på Naturvårdsverket.
– Det blir enormt tryck mot EU:s södra gräns, fler knackar på Sveriges dörr. Förändrat klimat påverkar allt och alla. Inte någon annan gång, någon annanstans, utan här, nu och du, säger han.
1. ETT SJUKARE SVERIGE
Ytterligare 50 år med förvärrat klimatnödläge påverkar vår hälsa. Ett varmare klimat med allt fler utbrott av extremväder gör oss sjukare. Långa kraftiga värmeböljor ökar risken för särskilt sårbara grupper som äldre och personer med kroniska sjukdomar som hjärt- och lungsjukdomar och njursjukdomar.
Fler riskerar att drabbas av allergier bland annat eftersom pollensäsongen blir längre – och nya pollenproducerande arter kommer in. Vattenburna infektionssjukdomar sprider sig i värmen, både längs badstränder och när vattenföroreningar ökar på grund av skyfall, översvämningar och ras som blir allt vanligare.
Docent Maria Nilsson, forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa på Umeå universitet, förklarar att risken ökar att drabbas av badrelaterade åkommor som badsårsfeber och badklåda.
– När vattnet blir varmare ökar tillväxten av vibriobakterier som vanligen sprids till människor som badar i bräckta vatten som Östersjön. Därmed ökar risken att smittas av badsårsfeber om man har öppna sår. Risken är särskilt stor bland äldre och immunsvaga personer att få en allvarlig sårinfektion och blodförgiftning, infektionen kan vara livshotande om inte behandling sätts in i tid, säger hon.
Också badklåda som orsakas av cerkarier, ett larvstadium av inälvsmask, kan bli vanligare eftersom cerkarierna blir fler i varmare vatten.
Nya sjukdomar kan komma in i landet, främst vektorburna sjukdomar, alltså sådana som sprids av värddjur som fästingar och myggor. Fästingar finns i dag i stora delar av Sverige. De är sjukdomsbärare för borrelia och TBE och trenden för antalet sjuka i TBE har varit ökande under de tre senaste decennierna.
Men också nya typer av fästingar och fästingburna sjukdomar har observerats under senare år – och väntas bli vanligare.
– Fästingen överlever allt längre norrut. Spridning av nya vektorer, värddjur, och vektorburna sjukdomar till Sverige från andra delar av världen är möjlig när klimatet ändras. Myggburna infektioner som förekommer i andra delar av Europa kan på längre sikt spridas hit om det svenska klimatet ändras så att myggorna överlever, säger Maria Nilsson.
I en ny rapport från EASAC, vetenskapsakademiernas gemensamma organ i Europa, om hur klimatförändringar påverkar människors hälsa förutsägs denguefeber, en potentiellt dödlig infektionssjukdom, ha etablerat sig i Sydeuropa inom de kommande årtiondena.
I dag vaccinerar vi oss före resan, nu kommer sjukdomarna hit
Enligt rapporten kommer 132 000 fler människor i EU att dö varje år av hetta vid århundradets slut jämfört med i dag om uppvärmningen fortsätter.
Maria Nilsson, som ingår i forskargruppen som skrivit rapporten, påpekar att risken för allergier ökar. Hon nämner malörtsambrosia som har ett starkt allergiframkallande pollen och kommer till Sverige via importerat fågelfrö – och hittills inte har setts som något problem. Men nu har bestånd hittats i Europa som passar nordliga breddgrader, så det finns klar risk att den sprider sig hit.
– När det blir varmare kommer fler elaka bakterier, nya typer av fästingar invandrar. I dag vaccinerar vi oss före resa till varmare länder, nu kommer sjukdomarna hit, säger Stefan Nyström, chef för klimatavdelningen på Naturvårdsverket.
2. HUS FÖR MILJARDER UNDER VATTEN
När temperaturen i atmosfären stiger blir också havet varmare. Havsvattnet utvidgar sig och tar mera plats. Samtidigt smälter glaciärer och landisar i Antarktis och på Grönland på grund av den globala uppvärmningen – och smältvattnet fyller på haven.
Resultatet blir att medelvattenståndet i havet höjs över hela världen. I Sverige väntas höjningen bli runt en meter fram till sekelskiftet 2100.
Det innebär att fastigheter för mångmiljardbelopp ligger i farozonen för stormar, översvämningar och landerosion. Enorma värden riskerar att spolas bort om havsnivån stiger enligt prognoserna. Mer än var tionde svensk bor inom 500 meter från kusten eller någon av de fyra stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
Och deras hus är tillsammans värda 3 300 miljarder kronor. Detta enligt en rapport från Statistiska centralbyrån förra året.
– I Sydsverige har vi ingen landhöjning som kan kompensera, där känner vi den fulla effekten av höjningen av havsnivån. Många städer ligger lågt och nära havet. Det är problematiskt för dem, det blir vanligare med översvämningar, säger Åsa Sjöström som arbetar med klimatanpassning på SMHI.
Hon nämner Malmö som drabbats hårt, Kristianstad som pumpar och leder vatten från åar och Göteborg som pressas av vattenmassor från havet och Göta älv.
Skanör-Falsterbo är en klassisk skånsk badort med långa sandstränder längs havet – och i dag tätt bebyggd med havsnära villor. Området har drabbats av svåra översvämningar genom åren och alla prognoser pekar på att frekvensen kommer att öka. Men drömmen om egen strand och havsutsikt är stark, så byggandet fortsätter. Trots varningar från myndigheter, klimatforskare och inte minst försäkringsbolag.
– Delar av Skanör-Falsterbo kommer att ligga under vatten, enligt prognoserna. En höjning med två meter skulle slå hårt, delar av Malmö riskerar att hamna under vatten. Städer som Varberg, Falkenberg och Halmstad kan drabbas svårt, säger Stefan Nyström på Naturvårdsverket.
3. FÖRSÄKRINGSBOLAGEN SÄGER NEJ
Om 50 år kan det vara det svårt eller omöjligt för dig att försäkra det som du kanske i dag ser som ditt drömhus med havs- eller fjällutsikt. Allt fler hus står på bokstavligen lösan sand eller annan osäker grund.
Problemen finns inte bara i de utsatta kustområdena i söder utan också i andra delar av landet som hotas av jordskred, ras och översvämningar, vållade av extremväder.
Det handlar förutom om det stigande havet också om översvämningar vid skyfall i låglänta områden och jordskred i områden med instabila jordlager i fjällvärlden och längs älvbankar.
– Försäkringsbolag gör normala riskbedömningar också i dag. En viktig grundregel inom all försäkring är att en händelse måste vara plötslig och oförutsedd för att vara försäkringsbar. I framtiden blir sannolikt fler objekt inte försäkringsbara, säger Johan Litsmark, naturskadespecialist på Länsförsäkringar.
Redan i dag säger vi nej till att försäkra på vissa ställen
Han nämner till exempel Dorotea där det byggs många fjällnära fritidshus. Och Göta älvdalen, ett högriskområde sedan länge med flera stora skred under 1900-talet.
– I Dorotea byggs mycket och snabbt i fjällnära sluttningar. Man vill ha utsikt så man tar bort träden med de bindande rotsystemen som binder marken, så risken för erosion ökar när stora mängder dagvatten ska leta sig ner för sluttningarna, säger Johan Litsmark.
Men det stora problemet är höjningen av havsnivån. En meter högre normalvattennivå fram till 2100, men mycket högre under lågtryck i kombination med storm. Han säger att man ”tar höjd för tre meter”.
Det innebär att fler hus i Skåne, Halland och Blekinge upp till Kalmar på Smålandskusten riskerar att bli oförsäkrade. Det handlar ofta om de mest strandnära och därför dyraste fastigheterna.
– Redan i dag säger vi nej till att försäkra på vissa ställen på grund av stranderosion. Havets vågor äter strandremsan, det går fort, säger Johan Litsmark.
– Vi försäkrar befintlig bebyggelse, men vad gäller nybyggen lutar vi oss mot den lokala kännedomen i kombination med vad forskningen säger. Vi har tillräckligt med naturskador på befintliga hus utan att vi behöver bygga på konstiga ställen, säger han.
Han understryker att isarna just nu smälter i rasande fart och att forskare larmat om att det går fortare än de tänkt sig, att deras modeller inte håller. Höjningen av havsnivån därför kan bli högre än väntat.
Därför är det viktigt för personer som köper eller bygger hus att undersöka förhållandena på platsen, säger han. Och rekommenderar att man ställer frågor till kommunen och kollar med SMHI, Statens geotekniska institut (SGI), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap( MSB) och Sveriges geologiska undersökning (SGU) vilka har mycket information på sina hemsidor.
– Ett försäkringsavtal är bara ettårigt, kommunens ansvarstid för bygglov är bara tio år. Så stor är tryggheten. Man bör därför fråga sig hur det kommer att se ut på platsen om 20, 30 år, säger Johan Litsmark.
– Strandnära kan bli onödigt mycket strandnära om 50 år, säger han.
Samtidigt ser han optimistiskt på framtiden.
– Morgondagens drömhus kommer att vara tryggt. I morgondagens drömhus kommer det att vara lika viktigt att huset är på en vacker plats som att det är tryggt. Till exempel utan risker för översvämningar, åskskador, stormar och byggt med hållbara metoder och material, säger Johan Litsmark.
4. KALFJÄLLET INTE KALT LÄNGRE
En tydlig klimatförändring är att det blir varmare, framför allt i norra Sverige. Och det får stor inverkan på djur och natur i Sverige. Vi ser redan konsekvenser för ekosystemen – och om 50 år kommer vi att se många effekter fullt ut. Nya arter etablerar sig i norr medan andra försvinner.
Kalfjället minskar kraftigt. Under 1900-talet har trädgränsen höjts med upp till 150 meter på grund av uppvärmningen – och väntas höjas med minst 100 meter till om den globala medeltemperaturen ökar med 1,5 grader. Temperaturökningen är högre på nordliga breddgrader, också i Sverige där området norr om polcirkeln har arktiskt klimat.
– Vi får varmare och kortare vintrar, det blir färre riktigt kalla vinterdagar. Under perioden 1991–2019 ökade medeltemperaturen i Norrland tre grader jämfört med den föregående 30-årsperioden, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
– Vi har olika klimatscenarier fram till slutet av seklet beroende på om världen väljer att bromsa utsläppen. Enligt det värsta scenariot ökar medeltemperaturen med upp till nio grader. Det drabbar fjällkedjan extremt hårt, det får stora konsekvenser för naturmiljön, säger han.
Också kraftiga väderväxlingar väntas i regionen, alltså omväxlande mycket kallt och varmt, ofta extremväder. Botanisten Wenche Eide ser detta som ett av de största hoten mot miljön. Hon förklarar att många arter inte klarar de extrema växlingarna, de är vana vid långsamma övergångsperioder vår och höst.
– Vi ser hur rödräven flyttar längre upp mot fjällen. Den är mycket större än fjällräven och slår ut denna. Samtidigt kan den föra med sig skabb som behöver temperaturer över 18 grader för att röra på sig och angripa nya offer, liksom andra sjukdomar och parasiter, säger Wenche Eide som är naturtypsansvarig för fjäll på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
– Fältharen från Centraleuropa konkurrerar ut vår egen skogshare. Nya fästingar är på väg in.
– Om vi ska rangordna vad som har störst påverkan på den biologiska mångfalden i Sverige är det 1) förlust av habitat som ett resultat av intensiv markanvändning, både skogs- och jordbruk och utnyttjande av våra vattenmiljöer, 2) invasiva främmande arter och 3) klimatförändring, säger hon.
Skadeinsekter och svampsjukdomar trivs bättre i värme
Hon understryker att arter flyttar sig hela tiden och att det därför är svårt att slå fast vilka som kommer på grund av klimatet. Men att det blir varmare underlättar för många att etablera sig i Sverige. Också skadeinsekter och svampsjukdomar trivs bättre i värme.
5. PLUS OCH MINUS FÖR TURISMEN
Ett varmare klimat kan till viss del vara positivt för Sverige. Det växer bättre, om 50 år kan vi ha större avkastning inom jord- och skogsbruket.
Vi kan också räkna med fler turister. Medeltemperaturen behöver bara öka en grad för att Sydsverige ska få det klimat som centrala Tyskland har i dag. Och Naturvårdsverket skriver att det kan bli ”skånskt klimat i Norrland”. Samtidigt blir skidturismen lidande.
– Det kan bli för varmt för turism vid Medelhavet. Om det är över 40 grader hela tiden är det inte skönt längre. Så vi kan få se mer turism till Sverige, kanske charterresor till Hallandskusten, säger Henrik Carlsen, forskare på Stockholm Environment Institute.
– Men vinterturismen kan drabbas. Uppvärmningen kan slå hårt mot skidorter, beroende på hur högt och hur långt norrut de ligger. Alpländerna ägnar mycket uppmärksamhet åt risken att tappa skidturism på grund av klimatet, säger han.
Kanske får vi charterresor till Hallandskusten
Professor Erik Kjellström vid SMHI säger att skidanläggningar i Syd- och Mellansverige kan drabbas. Och sådana som ligger vid södra Norrlandskusten. Skidorter i Gästrikland, södra Dalarna, Värmland och längre söderut kan få problem.
– Snösäsongen kan bli kortare. Skidanläggningar kan få problem att börja redan vid jul och hålla på ända till påsk. Och om det inte faller snö, är det tillräckligt kallt för att göra snö? Snökanoner kräver tillräcklig kyla, säger Erik Kjellström.
– Det blir en gradvis förändring, ibland kommer riktigt kalla vintrar med jättefin skidåkning. Hela Norrland blir inte som Skåne. Men gränszoner som området runt Gävle-Sandviken kan få problem, säger han.
Samtidigt är inte heller turismen till Sydsverige problemfri. Vattenhöjningen och stranderosionen hotar just de stränder som är attraktiva för besökare.
– Erosionen har länge varit ett stort problem i Skåne, men vi ser ju hur det äter sig uppåt längs kusten. Här i Halland, precis som i Skåne, har vi ju en jätteviktig besöksnäring. Spolas stränderna bort så spolar det ju också bort värden som är viktiga för turismen, sade Lena Sommestad, landshövding i Halland, till TT tidigare i år.
6. KLIMATFLYKTINGAR TRYCKER PÅ
Om 50 år är Sverige om möjligt än mer beroende av omvärlden än i dag. Och påverkat av de klimateffekter som slår mot jordens mer utsatta områden. Även om Sverige i vissa avseenden kan dra nytta av klimatförändringar kan vi inte isolera oss från de störningar och det lidande som drabbar andra delar av världen, anser klimatforskare och experter.
En galopperande global uppvärmning med ett akut klimatnödläge påverkar därför Sverige redan under vår och våra barns livstid, säger de.
Henrik Carlsen, forskare på Stockholm Environment Institute, understryker att inom många näringar är svensk export omöjlig utan svensk import. Alltså att störningar i länder från vilka vi importerar kan få betydelse för de svenska exportföretagen – vilka i sin tur är avgörande för Sveriges ekonomi.
– Sverige har stora finansiella flöden in och ut ur landet. Sverige är också ett mycket exportberoende land och vi bör därför ha större fokus på gränsöverskridande klimatrisker, säger han.
Om ett halvsekel kan världens flyktingkris vara ännu större i dag – med direkt inverkan på Sverige och dess resurser. Världens matproduktion kan sättas under hårt tryck, både av ett varmare klimat och en ökad befolkning.
Vissa platser kan bli näst intill obeboeliga
Miljoner människor kan tvingas fly från sina mer eller mindre obeboeliga länder. Och kan komma att knacka på EU:s och Sveriges dörrar.
– Vissa platser kan bli näst intill obeboeliga. Öländer i Stilla havet kan dränkas. Det kan bli omöjligt att driva jordbruk i delar av Afrika och Mellanöstern, säger Henrik Carlsen.
– Klimatet kan vara en drivkraft till att folk rör sig. Emigrationstrycket kan öka, men det beror också på en rad andra faktorer. Sverige har en tradition att ta globalt ansvar och i en varmare värld är detta något som blir än viktigare, säger han.
Åsa Sjöström på SMHI är inne på samma linje. Hon förklarar att vi importerar hälften av vår mat från länder som påverkas mycket av klimatförändringen. Och att många produkter till svensk exportindustri kommer från utsatta länder som Bangladesh.
– Sverige är ingen isolerad ö, vi är mer och mer beroende av omvärlden. Och vad händer om stora delar av Afrika blir varmare? Vart ska de ta vägen, hur påverkar det migrationsmönstren? säger hon.