Här lovar diktatorn reformer och rättvisa – men inget händer

Ett år efter freden har Eritreas folk ändå inte fått det bättre

FOTBOLLSSTADION I ASMARA. Eritreas president Isaias Afewerki – diktatorn som håller Dawit Isaak fången – sitter bara några meter bort. Han gör sig redo för att hålla sitt tal.

Tusentals hitkommenderade tjejer och killar i färgglada kläder dansar och sjunger när Eritrea firar den första självständighetsdagen efter det historiska fredsavtalet med Etiopien. 

– Nu är det tid för glädje och för framåtblickande ädla mål, säger president Afewerki från talarstolen.

Publicerad 11 jul 2019 kl 04.07

Huvudstaden Asmara har smyckats med flaggor och banderoller. Eritreanska och enstaka etiopiska flaggor vajar på elstolpar längs gatorna. Vissa kaféer och restauranger har satt upp bilder på president Isaias Afewerki och Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, något som nyligen var otänkbart och hade lett till förräderianklagelser och fängelsestraff.

Kyrkklockorna på Cattedrale di Asmara ringer. Nyss hördes böneutrop från stadens stora moské al-Khulafa al-Rashidun, nära den gamla marknaden Marcato. I Eritrea är kristendomen och islam de två största religionerna och de av staten godkända församlingarna får utöva sin tro fritt – så länge de inte närmar sig politiken. Nyligen uppmärksammade tidningen Church Times i England Eritreas hälsodepartements beslut om att stänga ner minst 20 kliniker som drivs av den romersk katolska kyrkan i Eritrea. Tidningen uppger att flera personer greps och att patienter som fick vård skickades hem. Tidningen citerar FN:s särskilda bevakare av mänskliga rättigheter i Eritrea, Daniela Kravetz, som säger:

– Dessa åtgärder visar att situationen för mänskliga rättigheter i Eritrea trots det förbättrade regionala klimatet för fred och säkerhet är oförändrad. 

undefined

Expressens Kassem Hamadé på plats på fotbollsstadion för självständighetsfirandet.

Eritreas informationsminister Yemane Gebremeskel har en annan syn på problematiken. I ett mejl skriver han till Expressen att: ”Även i Europa finns det lagstiftningar som reglerar klädsel (förbud av Hijab / burka); storlek och plats för moskéer/ kyrkor etc. Så det är det inte unikt för Eritrea”. Gebremeskel hävdar att staten inte stängt ner kliniker utan det handlar ”om överföring av operativ verksamhet” från kyrkan till hälsoministeriet och hänvisar till lagen om att religiösa samfund inte får ta emot bidrag från externa aktörer utomlands. Nyheten om klinikerna nämns inte i landets enda tidning. För det mesta får folk i Eritrea ta reda på saker som sker i landet via medier utomlands.

undefined

Asmara, Eritreas huvudstad, har ungefär 900 000 invånare.

Foto: DPA

undefined

EXPRESSEN I ERITREA För ett år träffade Eritrea en efterlängtad freduppgörelse med grannlandet, ärkefienden Etiopien.

Hopp föddes om en ny framtid för det isolerade landet – liksom för den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak som suttit fängslad i 18 år utan rättegång.

Expressen har som ett av få internationella medier fått tillåtelse att besöka den stängda diktaturen och möta landets informationsminister Yemane Gebremeskel och iskylan i hans svar är tydlig.

– Sverige har inte rätt att fråga om Dawit Isaak.

– Låt oss inte förminska allt på en enda fråga om en individ. Det är att förolämpa Eritrea.

På plats kan vi dock de närmaste dagarna berätta om långt fler än Dawit Isaak. Vanliga eritreaner och deras drömmar om framtiden.

Thomas Mattsson, chefredaktör

undefined
undefined

Senast Eritrea hade ett demokratiskt val var 1993 när Isaias Afewerki blev president. Han och hans parti ligger bakom firandet på självständighetsdagen.

Foto: Kassem Hamadé

Presidenten sällan på allmän plats

Firandet av självständighetsdagen sänds i den statliga televisionen. Landet styrs av det enda tillåtna partiet, Folkets Front för Demokrati och Rättvisa. Det är partiet som i dag arrangerar det stora firandet på fotbollsstadion i Asmara. 

En stor del av publiken här inne på stadion utgörs av de unga killar och tjejer som har transporterats hit för att uppträda. De fyller den största läktaren, där de nu tvingas ta skydd undan regnet under sina paraplyer. På läktaren på andra sidan planen sitter armégeneraler, ministrar, särskilt inbjudna gäster – och presidenten och envåldshärskaren Isaias Afewerki.

Artisterna avlöser varandra. Studenternas uppträdanden visar landets historia från kolonialtiden och fram till nu. Därefter är det dags för presidentens årliga tal. 

Han är klädd i grå kostym och röd slips. En röd ros sticker upp ur sin vänstra kavajficka. Han är nyklippt och välrakad.

– Vårt huvudmål i den nya eran – utan att lämna våra grundprinciper för att bygga upp nationen – är att skapa och utöka nationens resurser med hjälp av hårt arbete och effektiv produktion samt garantera rättvis fördelningen av resurserna, säger president Afewerki.

Han får applåder.

Det här är det 28 självständighetsfirandet. Alla har hört det här tidigare.

Det är få journalister som har träffat Isaias Afewerki de senaste åren. Han ger inga riktiga intervjuer längre.

Jag sitter några få meter från honom när han talar. Han håller sitt tal på tigrinja, men det översätts till engelska och arabiska. 

– Tidigare kunde man se honom eller hans ministrar dyka upp här på gator och allmänna platser. Inte nu längre. Nu är han mycket mer försiktig än förr, säger en av stadens affärsmän. 

I sitt tal säger Afewerki att huvudmålet är att göra Eritreas ekonomi till ”industriellt” och lämna det gamla ”naturhushållningen”. Han radar upp framtida mål som ska uppnås. Det handlar om att fixa vattenledningar, vägar, räls, el, oljeledningar, hamnar, utbildning, hälsovård och stabilitet.

Det här är det 28 självständighetsfirandet. Alla har hört det här tidigare. Presidenten själv påpekar att hans punkter inte är nya, innan han avslutar sitt tal, kliver ner från talarstolen och springer ner till innerplan för att bli hyllad av studenterna. 

Många hade hoppats att Afewerkis tal skulle innehålla en mer detaljerad tidsplan för när han tänker genomföra alla utlovade reformer.

– Vi ger presidenten några månader, säger en statlig tjänsteman senare, mot löfte om anonymitet.

– Jag tror att regeringen har en plan för politiska och ekonomiska reformer. Annars är det ett jätteproblem. Folk väntar och vill ha förändringar, säger tjänstemannen.

Den 14 juli 2018 besökte Eritreas president Isaias Afewerki forna fienden Etiopien för första gången på 22 år och möttes av Etiopiens premiärminister.

Foto: Mulugeta Ayene / Copyright 2018 The Associated Press. All rights

Isaias Afewerki och kollegan Abiy Ahmed firar fred länderna emellan i Addis Abeba den 15 juli 2018.

Foto: Mulugeta Ayene / Copyright 2018 The Associated Press. All rights

Eritreas president talade på Etiopiens officiella språk amhariska inför folksamlingen i Addis Abeba.

Foto: Mulugeta Ayene / AP

Senaste demokratiska valet var 1993

President Afewerki ler stort när han går ner bland studenterna. Han har deltagit i samma arrangemang 27 gånger tidigare. Men den här gången är annorlunda. 

Kriget med Etiopien är över.

undefined

1977 var Isaias Afewerki eritreansk gerillaledare för EPLF i Etiopien.

Foto: LUFFOLI / AP

– Det är ett nytt kapitel. Det är en glädje som kan jämföras med känslan av lättnad när vi fick vår självständighet 1991 efter en lång och svår väpnad kamp. Det här en annan sorters befrielse, säger informationsminister Yemane Gebremeskel när jag träffar honom.

Isaias Afewerki har fyllt 73. Han var bara en ung universitetsstudent när han 1966 valde att hoppa av sina studier i Kina och reste till Sudan för att därifrån starta sin kamp för Eritreas befrielse från Etiopien. 

Eritrea förklarade sig självständigt 1991. Två år senare erkändes Eritrea av omvärlden som ett självständigt land. Afewerki valdes till president 1993. Sedan dess har landet inte haft något demokratiskt val.

undefined

Isaias Afewerki talade inför FN:s generalförsamling efter att Eritreas huvudstad Asmara satts på världsarvslistan, trots kritiken om presidentens styre i landet.

Foto: Jason DeCrow / AP

I ett hemligstämplat telegram från USA:s ambassadör i Eritrea Ronald Keith McMullen, som publicerades av Wikileaks i november 2008, sägs att ”enligt Kinas ambassadör lärde han (Afewerki) sig alla fel saker” under sin tid i Kina.

Ambassadören konstaterar i den läckta rapporten att Afewerki talar flytande arabiska men att ingen vet ”var och hur han lärde sig språket”.

Den amerikanska ambassadören refererar till ett möte med en affärsman med kontakter i innersta kretsen i Asmara. Ambassadören beskriver presidenten som ”försiktig” och en ”krigare” som har bra ”säkerhetsbedömningsförmåga” och överlevt ”ett antal mordförsök”

I samma telegram skriver ambassadören att Isaias Afewerki blev sjuk i början av 1990-talet i cerebral malaria, som drabbar hjärnan. Han fick vård och opererades i Israel.

Också i andra läcka diplomatrapporter spekuleras det i presidentens vacklande hälsa, bland annat att han skulle ha alkoholproblem.

undefined

Under självständighetsfirandet spelar studenter upp landets historia.

Foto: Kassem Hamadé

”Unga kvinnor och män flyr landet”

Isaias Afewerki är på plats under självständighetsfirandet på stadion i minst en timme.

Efter sitt tal verkar han överraska både sina livvakter och publiken när han springer ner på innerplan. I något som liknar dansande steg går han fram och tillbaka bland de unga tjejer och killar som står där. Livvakterna hinner knappt med. Jag står vid sidan av planen när han kommer mot mitt håll, leende och glad, nästan euforisk. Det går inte att missa honom. Han är längre än alla sina livvakter och nästan alla andra i folkmassan. Han sträcker fram sin hand och jag tar den. Det finns ingen möjlighet att hinna ställa frågor.

– Grattis på nationaldagen, är allt jag hinner säga innan presidenten fortsätter vidare med sina livvakter genom folkmassan mot den väntande kortegen.

Ingen vet varför presidenten gör som han gör. Enda sättet för att det här landet ska utvecklas är nytt blod.

Många som jag talar med i Asmara påpekar att Afewerki ”har offrat sina bästa år” för landet. Tacksamhetsskulden är påtaglig.

Samtidigt säger flera – mot löfte om att deras namn inte ska nämnas – att Eritrea i dag är en diktatur och att inga verkliga förändringar kan ske så länge Afewerki sitter kvar.

– Det här är ett sovande land. Unga kvinnor och män flyr landet för att de vet att de inte har någon framtid här. Ingen vet varför presidenten gör som han gör. Enda sättet för att det här landet ska utvecklas är nytt blod, säger en ung affärsman i Asmara.

undefined

Expressen i Eritrea

Hur är det att leva i ett av världens mest slutna land? Som en av få reportrar i världen har Expressens Kassem Hamadé fått resa i Eritrea. Läs om de han träffade i en serie reportage som publiceras de närmaste dagarna: 

Nazret Weldu, 29, landets snabbaste kvinna som valt att stanna när de flesta av hennes kolleger flytt och sökt asyl.

Sidona Yosief, 17, som följer sina idoler på Youtube och vill bli dansare, sångerska och skådespelare.

Konstnären Tesfalem Atenaw, 36, som hittade sin pappa – förlorad på andra sidan gränsen till Etiopien för trettio år sedan.

Elham Safi, 17, som riskerar att skickas till det hårt kritiserade militärlägret Sawa, av FN och Human Rights Watch beskrivet som ett slavläger, där hon ska dela rum med 180 andra flickor.

Designern Sabrin Houssein, 22, som utmanar föräldragenerationens traditionella mode och vill sprida västerländsk design.

Hotellägaren Johannes Primo som förestår ett ekande tomt Grand Hotel i hamnstaden Massawa som hoppas på att en dag få ta emot turister. 

Läs de publicerade reportagen här. 

undefined

Kassem Hamadé på plats i Eritrea