Läs alla delar

Samhällsbärarna: Detta är det viktigaste i valet

Europaväg 45 ringlar genom utanförskapsområden, småstäder och glesbygd.

Fotograferna Åsa Sjöström och Axel Öberg har åkt genom det inre av Sverige för att porträttera svenska väljare och lyssna på deras berättelser.

Resan börjar i Angered i utkanten av Göteborg och slutar drygt 160 mil senare i Sveriges nordligaste valkrets.

I dag: Samhällsbärarna, de som utför viktiga arbeten inom den offentliga sektorn – ibland med låg lön, alltid med stort ansvar.

 

LÄS MER: Unga röster: Detta är min bild av Sverige

LÄS MER: Så tycker familjerna om Sverige

Publicerad 5 sep 2018 kl 15.09
undefined
undefined

19 000 KOLLEGER. Så många socialsekreterare är anställda i kommunerna. De flesta är utbildade socionomer, som Linn Flygelholm i Angered. Foto: Axel Öberg

Det sägs vara norra Europas största socialtjänst

Linn Flygelholm, 29, socionom, arbetar vid mottagningsenheten för barn och unga vid socialtjänsten i Angered, Göteborg:

undefined

”Det bästa med mitt jobb är att få möjlighet att arbeta med människor på ett nära sätt. En riktigt bra dag är man tillsammans med kollegerna och berörd familj får till ett bra samarbete och lyckas åstadkomma förändringar som är positiva för barn och deras familjer. Jag sökte mig själv till socialkontoret i Angered när det var dags för praktik, det brukar sägas vara ”Norra Europas största socialtjänst”. Det är väldigt många socionomer som arbetar här, men också en stadsdel med många utmaningar.

En svårighet med jobbet är när man ser problematik som är svår att komma åt eller när det är svårt att nå fram. Sen skulle jag ju önska att det fanns mer resurser för oss att kunna arbeta på ett ännu bättre sätt. Min egen arbetssituation är väldigt bra och balanserad, men självklart har jag märkt att det är hög belastning och i perioder har det varit hög omsättning av personal.

Det finns ingen specifik valfråga jag vill lyfta fram, utan jag tänker framför allt att det är viktigt att minska klyftor i samhället och leva i ett jämlikt samhälle som präglas av solidaritet. Om man lyckades nå dit tror jag det skulle bli positiva följdeffekter i hela samhället. I dag tycker jag att det finns stora skillnader beroende på var man bor och vilken skola man går i. Jag upplever att samhället har blivit mer individualistiskt, samtidigt som främlingsfientligheten ökar. Det känns obehagligt.

Pressad socialtjänst

• Under mandatperioden har det vid upprepade tillfällen slagits larm om hög belastning inom kommunernas socialtjänst.
• Kristina Folkesson, socialpolitisk strateg på fackförbundet Vision, har kartlagt hur flyktingkrisen påverkade socialsekreterares arbetsmiljö.

• Under hösten 15 och våren 16 var det turbulent. De kommuner som klev in snabbt med extra insatser där klarade man sig bättre och det finns en stolthet i dag att man löste den akuta situationen. I andra kommuner ser vi än i dag i turbulens i personalomsättningen, sa hon i en intervju med Expressen i juni 2018.
• I en studie från 2016 av docent Wanja Astvik uppgav hälften av socialsekreterarna att de sällan eller aldrig har tid att utföra sina arbetsuppgifter. Två tredjedelar uppgav att de känner sig psykiskt trötta efter arbetsdagen.
• Fackförbundet Vision sammanställde våren 2017 resultatet av Arbetsmiljöverkets inspektioner i 45 kommuner – även där framkom brister i form av obalans mellan krav och resurser, men också att många nya medarbetare får otillräcklig introduktion. I många av inspektionsrapporterna beskrivs socialsekreterarnas situation som "starkt psykiskt påfrestande".

• Det finns 19 000 socialsekreterare anställda i kommunerna. De flesta är utbildade socionomer. Medianlönen för en socialsekreterare som inte har en ledande befattning är 32 500 kronor

Källa: SKL, november 2017

 

undefined
undefined

SAKNAR TID. "Dilemmat inom lärarbranschen som alla känner är att man inte har tillräckligt tid för alla elever", säger Emil Ekman. Foto: Axel Öberg

När ljuset går upp för dem efter att ha försökt, försökt och försökt

undefined

Emil Ekman, 29, lärare f-6, Åsebro i Melleruds kommun:

 ”När man känner att eleverna verkligen tar till sig kunskap, när man känner att det går in, att det man gör spelar roll... det är en adrenalinkick.

När vi hade teknik häromdagen så skulle de få en lampa att lysa av sig själv med två batterier utan att jag berättade hur de skulle göra. Man ger dem lite vägledning – sen är effekten så mycket starkare när väl ljuset går upp för dem efter att ha försökt, försökt och försökt.

Dilemmat inom lärarbranschen som alla känner är att man inte har tillräckligt tid för alla elever. Det optimala vore att man hade tio minuter, en kvart för varje elev, enskilt per vecka, då man kan sätta sig ner och utvärdera hur det går.

För oss i läraryrket är viktigaste valfrågan mer resurstid för elever. Vi behöver kanske inte bara mer lärare utan mer personal. Börja med att få in bra vuxna på skolorna. Lönen har ju blivit bättre, i alla fall här – nu är det ändå en acceptabel nivå i förhållande till längd på utbildningen och ansvar.”

EN MINDRE JÄMLIK SKOLA

• Efter svaga resultat i den internationella Pisa-mätningen 2012 fick den svenska skolan krisstämpel. Svenska högstadieelever låg under OECD-snittet i såväl svensk läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
• I Pisa-rapporten 2015 skedde en markant uppryckning.
• Den svenska skolan har under de senaste åren blivit mindre jämlik. Elevernas familjebakgrund har fått ökad betydelse för resultaten.
• Sedan 2007 har grund- och gymnasieskolan fått mer pengar, rapporterar DN i artikelserien "Fakta i frågan", samtidigt som lärartätheten i grundskolan i stort sett har varit oförändrad. "Det tyder på att de ökade anslagen i huvudsak har gått till höjda lärarlöner", skriver DN.

• 202 000 lärare är anställda i kommunerna. De arbetar inom förskola, grundskola och gymnasieskola men även inom vuxenutbildning, särskola och specialskola.

• Medianlönen för en grundskollärare är 33 700 kronor.

• De tio procent av lärarna inom grundskolan som är bäst betalda har en heltidslön på minst 40 400 kronor i månaden.
Källa: SKL

 

undefined
undefined

BETYDER NÅGOT. "När man känner att man hjälpt människor i en svår situation i livet, kan jag känna att 'jag har betytt något'. Då blir det personligt", säger Magnus Wallin. Foto: Axel Öberg

Att jag fått någon inlåst i fem år ger mig inget personligen

undefined

Magnus Wallin, 46, utredningschef vid polisen i Dalsland (stationerad i Åmål):

”Jag är stolt över att få bidra till att demokratin fungerar i Sverige. Oavsett vilken riksdag och regering som sitter så är jag tillsatt för att försvara lagar och förordningar. Oavsett vad mina personliga åsikter är så ska jag försvara demonstrationsrätten. Jag kan finna en glädje i att försvara sådant som jag personligen inte tycker om – i det stora hela handlar det om att försvara våra fri- och rättigheter.

Andra gånger, när man känner att man hjälpt människor i en svår situation i livet, kan jag känna att ”jag har betytt något”. Då blir det personligt. Att jag sedan fått någon inlåst i fem år – det ger mig inget personligen, även om man kan uppleva en glädje över att man utfört ett bra jobb.

Däremot kan jag känna frustration över att vi inte hinner utreda mindre brott. Den grova brottsligheten som tidigare var koncentrerad till storstadsområdena börjar tränga sig in här i Dalsland. Drömscenariot vore att man hade en skälig handläggningstid på vardagsbrottsligheten.

Viktigaste valfrågan är att vi får större resurser till Polismyndigheten och kan bli starkare lokalt. Och därmed komma bort från centraliseringen och närmare medborgaren.”

ÖKAD BEFOLKNING – FÄRRE POLISER

• I Sverige finns cirka 20 000 poliser. I polismyndigheten finns också närmare 10 000 civilanställda, en grupp som ökat på senare år.
• Under mandatperioden har poliskrisen blivit ett hett debattämne, även på högsta politiska nivå. I januari i år fick rikspolischef Dan Eliasson sparken.
• I en rapport från Polisförbundet uppger 40 procent av de tillfrågade poliserna att även högprioriterade ärenden måste rangordnas av resursskäl.
• Under de senaste åtta åren har antalet poliser minskat samtidigt som Sveriges befolkning ökat. 2010 fanns 216 poliser per 100 000 invånare i Sverige – vilket är en låg siffra i jämförelse med övriga EU-länder. 2017 hade siffran sjunkit till 195 poliser. I flera andra EU-länder utförs dock arbeten som ordningsvakt av poliser, vilket innebär att jämförelser kan bli missvisande.
• Under de senaste åren har allt fler poliser valt att sluta. Framför allt är det yngre poliser som valt att byta arbetsgivare – många har gått till andra myndigheter, men 40 procent har tagit anställning i privata sektorn.
• Lönen inom polismyndigheten är en förklaring till att anställda valt att sluta. Från att ha legat 1 600 kronor över andra statliga yrkesgrupper i medelgrundlön under 00-talet ligger polislönerna nu 4 400 kronor under de statliga medellönerna.
• 2017 utökades antalet platser vid polisutbildningen, från 850 till 1 600. Men många platser står tomma.
Källor: Polisförbundet, SVT, DN, Expressen.

 

undefined
undefined

FÖRSENT. "Allra sämst med jobbet är när man kommer till en olycka och det är försent. När sådant etsar sig fast på hornhinnan blir det övermäktigt", säger Johan Holmgren. Foto: Axel Öberg

Det är inget man blir rik på direkt

undefined

Johan Holmgren, 38, stationschef för Grums deltidsbrandstation:
”Man vet aldrig vad som ska hända. Vi ska kunna åka på fem minuter. Ena stunden sitter man på badstranden på en uppblåsbar flamingo, och 20 minuter senare står man i en brand i Säffle kommun... det är speciellt med adrenalinet. Och det är väldigt stimulerande att få hjälpa människor som är i nöd.

Vi har det väldigt fin gemenskap som jag tror kan vara attraktiv för de som jobbar här. Många får vänner för livet.

Samtidigt är arbetsvillkoren inte de bästa. Vi gör det här gör att vi är intresserade och det är inget man blir rik på direkt. Vi har tyvärr rätt stor personalomsättning och jag tror att många skulle behöva lära sig mer om det arbete som vi gör inom räddningstjänsten.

Allra sämst med jobbet är när man kommer till en olycka och det är försent. När sådant etsar sig fast på hornhinnan blir det övermäktigt, men det är inget som får en att sluta. Folk slutar för att de har för lite tid.

Krisen som varit under sommaren visar på hur viktigt det är med beredskap. Villkoren behöver bli bättre. Samtidigt ska man ju inte bli deltidsbrandman för att tjäna pengar.”

Akut brist på deltidsbrandmän

• De många och omfattande skogsbränderna sommaren 2018 ledde bland annat till en diskussion om deltidsbrandmännens villkor. Vid utryckning får en deltidsbrandman ungefär 200 kronor i timmen, medan heltidsanställda brandmän får omkring 400 kronor inklusive traktamente och OB-ersättning.
• Det blev också tydligt att Sverige har alldeles för få deltidsbrandmän. Enbart i Kalmar län saknades 40 deltidsbrandmän i somras.
• En deltidsbrandman har 17 beredskapsveckor per år med jour dygnet runt. Då måste han eller hon kunna inställa sig på den lokala brandstationen inom fem minuter.

• Det finns 16 000 brandmän i Sverige. Av dessa är 10 700 deltidsbrandmän. I större orter är det vanligast att personalen vid räddningstjänsten är heltidsanställd.

• Den genomsnittliga ersättningen till en deltidsman per år (före skatt) är ungefär 80 000 kronor.
Källa: Ekot, SvD, blideltidsbrandman.nu

 

undefined
undefined

MENINGSFULLA MÖTEN. "Mötena med människor är fantastiska, de flesta är väldigt tacksamma och nöjda, man får mycket tillbaka vilket gör att jobbet känns meningsfullt", säger Lisbeth Skog. Foto: Åsa Sjöström

Folk ska bo hemma tills de inte orkar mer och det är inte alltid så lyckat

Lisbeth Skog, 61, ambulanssjukvårdare (undersköterska) i Sunne, 28 år i yrket:

undefined

"Det bästa med mitt jobb är omväxlingen, att den ena uppdraget inte är det andra likt. Oerhört omväxlande. Mötena med människor är fantastiska, de flesta är väldigt tacksamma och nöjda, man får mycket tillbaka vilket gör att jobbet känns meningsfullt. Problemlösningar kring patienterna är också alltid utmanande, det bidrar till känslan av omväxling.

Det sämsta? Det kan vara tuffa uppdrag. Och oregelbundenheten, mat kontra vila. Nu när det varit så varmt tar det på krafterna. Ja, det finns alltid lite smågrejer, men i det stora hela är det skitsaker.

Vården är absolut den viktigaste valfrågan. Det är så belastat, man har svårt att behålla personal. Vården överlag är jätteviktig men kanske speciellt äldrevården. I dag ska folk bo hemma tills de inte orkar mer och det är inte alltid så lyckat. Hemmiljö är väldigt viktig för många, men däremellan blir man väldigt ensam om det inte finns anhöriga som besöker och hjälper till att ta hand om.”

149 000 UNDERSKÖTERSKOR

• Det jobbar 149 000 undersköterskor inom kommunerna och landstingen. De flesta – 113 000 – finns i kommunerna, varav majoriteten arbetar inom äldreomsorgen.

• Medianlönen för undersköterskor inom kommunernas äldreomsorg är 25 300 kronor, där de tio procent bäst betalda har en lön på 27 800 kronor eller mer. Många har också tillägg för obekväm arbetstid – i snitt 2 400 kronor per månad.
Källa: SKL

 

undefined
undefined

FÖR FÅ. "Det finns för få distriktsläkare. Under mina 30 år i primärvården är det inte många gånger jag jobbat på ett ställe som är fullbemannat", säger Anders Ehnberg. Foto: Axel Öberg

Efter 20 år kan man alla släktförhållanden

Anders Ehnberg, 60, distriktsläkare i Strömsund sedan 20 år:

undefined

”Jag gillar kontinuiteten i jobbet, den variation man kan se som distriktsläkare i glesbygd. Efter 20 år kan man alla släktförhållanden, det är en fördel att känna till släkter och ärftlighet. I större städer åker man direkt till en akut, det gör man inte här. Bara i dag har jag haft en handledsfraktur och en njurbäckeninflammation.

Men det måste satsas mer på primärvården. Det finns för få distriktsläkare. Under mina 30 år i primärvården är det inte många gånger jag jobbat på ett ställe som är fullbemannat. Landstinget och huvudmännen måste uppvärdera vad vi faktiskt gör. En väl fungerade primärvård minskar sjukvårdskostnader totalt.

Viktigaste valfrågan för mig är primärvården och dess framtida utveckling. Vi är ganska unika i Sverige som bara satsar knappt 20 procent av vårdbudgeten på primärvården. Bara barnkliniken i Östersund har en högre budget än primärvården i hela Jämtlands län inklusive Härjedalen.”

417 LÄKARE PÅ 100 000 SVENSKAR

• Distriktsläkare är en gammal titel som vanligtvis används för läkare med specialisering inom allmänmedicin och verksam inom primärvården (ofta på en vårdcentral).

• På 1980-talet var det mycket populärt att jobba som ST-läkare inom primärvården, men sedan dess har intresset minskat drastiskt. Distriktsläkarna från 1980-talet har börjat gå i pension och nyrekryteringen har varit långt ifrån tillräcklig.
• 2014 hade Sverige 417 läkare per 100 000 invånare, vilket är fjärde högsta läkartätheten bland EU-länderna. Österrike toppar med 505 läkare per 100 000 invånare.

• Genomsnittslönen för specialistläkare är 77 900 kronor. I vissa glesbygdslän, där det råder särskilt stor brist på läkare, är lönerna ofta högre.

Källa: SCB, Socialstyrelsen, SVT, Wikipedia.

 

undefined
undefined

VET MER ÄN MAN BORDE. "Man känner alla och man vet mer om folk än vad man kanske borde veta. På gott och ont", säger Marie Stenman. Foto: Åsa Sjöström

Mina ungar, som knappt gått ut gymnasiet, tjänar mer än jag

Marie Stenman, 59, barnmorska i Jokkmokk sedan drygt fem år, innan dess distriktssköterska:

undefined

”Jag tycker om variationen – jag har allt från ofödda barn till hundraåringar som patienter. Primärvården ska vara ungefär likadan i hela landet, så skillnaden är ju inte så stor. Man känner alla och man vet mer om folk än vad man kanske borde veta. På gott och ont. Men mestadels roligt.

Det sämsta är lönen, tveklöst. Det låter bra med dubbel kompetens och sex års universitetsstudier, men det är inget man ser i lönekuvertet. Mina ungar, som knappt gått ut gymnasiet, tjänar mer än jag. Löneutvecklingen har varit något bättre i storstäderna och stafettläkare tjänar bra, men det är inget som vi fast anställda får ta del av.

Många säger upp sig och tar jobb på bemanningsföretag för att få bättre betalt. De kommer ibland tillbaka till sin gamla arbetsplats fast med bättre lön. Det är ju fel någonstans att det ska vara så.

Så här i valtider vill jag säga: Höj lönerna. Det är få som vill jobba ideellt. Med bättre lön så stannar man, för man har ett givande jobb. Det är jättebra att man tycker man har ett stimulerande jobb, men man kan inte acceptera låg lön för det.”

HÖGRE LÖN I NORGE

• Det råder stor brist på barnmorskor i Sverige.

• I Socialstyrelsens nationella planeringsstöd 2017 uppgav 15 av 18 landsting att de hade brist på personal. I många fall finns utbildade barnmorskor, men de har valt att inte arbeta med förlossningar.

• Många barnmorskor har sagt upp sig i protest de senaste åren på grund av en arbetsmiljö präglad av stress. Ungefär var tionde utbildad barnmorska arbetar i dag med något annat.

• Barnmorskeutbildningen har byggts ut, men det finns flaskhalsar – bland annat har förlossningsvården inte haft möjlighet att handleda tillräckligt många studenter.

• En del barnmorskor lockas till Norge där villkoren och lönen är bättre.

• Medellönen för barnmorskor anställda i landstingen är 36 022 kronor. Allmänsjuksköterskor inom landstingen har en medianlön på 29 900 kronor, medan distriktssköterskor har en medianlön på 34 700 kronor.
Källa: SKL, Vårdförbundet, DN, Metro och Etc

 

undefined
undefined

SATSAR PÅ UNGA. "Att rädda en ung människa från utanförskap kanske kostar 500 000 kronor, men utan räddning så kan det bli framtida kostnader på uppemot 40 miljoner kronor", säger Mikael Hannu. Foto: Axel Öberg

Man kan bli hotad med vapen och vad händer då? Närmaste bilen kanske är tolv mil bort

Mikael Hannu, 57, områdespolis i Gällivare:

undefined

”Du sätter dig och tar en kaffe på morgonen och sen kan det bära av vart som helst. Du kan få åka 50-60 mil, du kan komma tillbaka åtta timmar efter att du slutat... Jag vet aldrig vad som ska hända på jobbet – det är och har alltid varit det bästa med mitt jobb.

Det är stor skillnad mot när jag jobbade i Stockholm. Om man larmade kollegerna så blev det blåljus överallt. Här kan man vara fem mil utanför Gällivare och bli hotad med vapen – alla har ju vapen här – och vad tror du händer då? Närmaste bilen kanske är i Kiruna, tolv mil bort. Vi har bara två bilar i hela norra Lappland.

Samtidigt har vi en sån jäkla gemenskap. Vi skyddar varandras liv och blir vänner för livet.

Det enda sättet att få resurser är att visa att det faktiskt finns en brottslighet. Därför säger vi åt alla anmäla så det kommer med statistiken, även om det inte är säkert att brottet kan klaras upp.

Vi satsar väldigt mycket på ungdomar. Jag säger som forskaren Ingvar Nilsson: “Det är bättre att stämma i bäcken än i ån”. Att rädda en ung människa från utanförskap kanske kostar 500 000 kronor, men utan räddning så kan det bli framtida kostnader på uppemot 40 miljoner kronor.

Polismyndigheten måste ge människor chansen att bli polis på riktigt. De har aldrig någonsin frågat oss på golvet. Det sämsta med jobbet är när organisationen och ledarskapet brister.

Den viktigaste valfrågan är inte bara polisen, utan också äldrevård, skola, socialtjänsten... allt måste uppgraderas. Det är ingen som vill jobba med människor längre, folk vill jobba med datorer och i gruvorna. Det kanske inte krävs så mycket mer lön men det behövs framför allt ledarskap och en bra arbetsmiljö. Trivs man bra på jobbet så stannar man kvar. Jag provade själv ett chefsjobb på Samhall men jag längtade tillbaka till polisen. Jag vill vara i stormens öga.

FLER OROAR SIG FÖR BROTT

• Nästan en tredjedel av befolkningen (29 procent) oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Oron har ökat markant sedan 2014 (då var andelen 19 procent).

• 20 procent uppger 2017 att de oroar sig för bostadsinbrott.

• 23 procent av kvinnorna uppger att de är oroliga för att utsättas för misshandel eller överfall. Motsvarande siffra för män är 9 procent.

• Än större är skillnaden mellan könen när det gäller otrygghet i det egna bostadsområdet. 30 procent av kvinnorna uppger att de känner sig mycket eller ganska otrygga, eller så otrygga att de avstår från att gå ut på kvällen. Bland männen är motsvarande siffra 9 procent.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Nationella trygghetsundersökningen

 

undefined
undefined

TRIVS. "Det är inte så svårt med gamlingarna, det är kul och känns bra att hjälpa någon. Jag trivs med att jobba med människor", säger Hazemina Serhatlic. Foto: Åsa Sjöström

Svenskarna vill jobba med något annat, det är därför jag fick det här jobbet

undefined

Hazemina Serhatlic, 31, vårdbiträde på ålderdomshem i Vittangi sedan ett år tillbaka. Från Bosnien-Hercegovina:

”Jag gick och frågade om jobb många gånger på äldrecentret. Svenskarna vill jobba med något annat, det är därför jag fick det här jobbet.

Det är inte så svårt med gamlingarna, det är kul och känns bra att hjälpa någon. Jag trivs med att jobba med människor. Dessutom är det nära hemmet.

Det finns inget dåligt med mitt jobb.

Lönen? Jag är absolut nöjd.

Viktigast är språket. Att vi får lära oss svenska så att vi kan kommunicera med de äldre. Att vi lyssnar på de gamla och förstår dem.”

VANLIGT YRKE BLAND KVINNOR

• Vårdbiträden arbetar inom äldreomsorg och hemtjänst. Arbetet kräver ingen särskild utbildning utöver grundskolekompetens.

• 2016 fanns 76 600 vårdbiträden, varav 81 procent var kvinnor. Enligt SCB var det Sveriges sjätte vanligaste yrke bland kvinnor.

• Tidigare fanns vårdbiträden även på sjukhusen där de utförde enklare arbetsuppgifter. Liberalerna vill att vårdbiträdena ska komma tillbaka till vården – partiet vill anställa 12 000 nya vårdbiträden för att avlasta sjuksköterskorna, till en kostnad av åtta miljarder kronor på fyra år.
Källor: DN, Expressen, SCB