Klyftan: Rika testar sig för corona – fattiga dör

Trots att en jämn och jämlik testning uppges vara viktigt har både Folkhälsomyndigheten och Region Stockholm misslyckats med just det, enligt siffror som Expressen begärt ut. 

Den smittspridning som redovisats under hösten har indikerat störst spridning i områden med många hög- och medelinkomsttagare i storstäderna.

Men Expressens granskning visar att mörkertalet är stort. 

Efter sex veckor av förfrågningar till Region Stockholm har Expressen till slut fått ta del av postnummer på 101 274 beställda hemtester från den 9 november till och med den 6 december.

Siffrorna är tydliga:

De redan resursstarka testar sig, medan mindre starka grupper inte gör det. 

Men på grund av hur smittskyddslagen är formulerad har landets smittskyddsläkare inte fått ta del av personuppgifter om alla som testar sig för covid-19. De får bara information om dem som testar positivt, och kan därför inte med säkerhet veta om det finns områden där färre testar sig.

Förrän nu. 

164 32 Husby centrum

Nio månader har gått sedan det första dödsfallet av covid-19 i Sverige. Den äldre kvinnan var hemmahörande bara några minuters promenad från Husby centrum. 

När Expressens reporter besökte området bara dagar efter dödsfallet i mars i år var det få som insåg virusets dödlighet. Moskén var öppen, himlen var klarblå, folk umgicks som vanligt.

Men kort därefter slog viruset till med kraft. Den somaliska befolkningen runt Järvafältet drabbades hårt. Inte bara av sjukdom och död, utan också av den rasism som följde i spåren av covid-19. 

Folkhälsomyndigheten har genom att studera virusstammen kunnat konstatera att döden runt Järvafältet framför allt kom från Storbritannien.

Nu är det december 2020. Solen har inte visat sig på flera veckor. Var och varannan person vi ser bär munskydd. 

Moskén, som öppnade när smittspridningen var lägre, stängde åter den 24 november. På hörnet intill ingången sitter en lapp: En barnfamilj söker lägenhet i området. Helst en trea, eftersom de bor med den ena förälderns mamma.

Siffrorna från Region Stockholm visar att Husby och andra områden runt Järvafältet hamnar långt ned på listan över var flest personer testar sig för covid-19 med hemtester, som står för den största mängden tester i Region Stockholm.

Hassan, 60, har arbetat som lokalvårdare i 20 år. Han börjar dagarna tidigt och ser då när många i Husby beger sig till sina arbetsplatser. 

– Många går till jobbet, de måste. Vad ska de annars leva av?

På postnumret 164 32, Husby centrum, har bara 28 hemtester beställts från regionen från den 9 november till den 6 december. 

Det motsvarar cirka 3 procent av dem som är skrivna på postnumret. Dock testar sig även barn och de syns inte i antalet folkbokförda på postnumret, vilket gör att andelen inte är jämförbar mellan postnummer. 

I det närliggande postnumret 164 34 i den folktäta förorten är det bara 26 hemtester som beställts under samma period. 

I jämförelse har villaområdet Töjnan i Sollentuna, bara tvärs över motorvägen E4, nästan tre gånger så många beställda hemtester under samma period, 75 stycken. 

Regionen misslyckades igen

Region Stockholms chefsläkare inom infektionsmedicin, Elda Sparrelid, blir glatt överraskad över att Expressen fått ut uppgifterna om vilka postnummer som beställer hemtester, eftersom regionen fortfarande inte har fått det.

– Vi har antagit att folk inte kommer åt vår provtagning eftersom vi ser att det är färre positiva fall i områden där man kan förvänta sig att det skulle vara mer lik spridning, framför allt eftersom så många från dessa områden vårdas på sjukhus, säger hon.

Det är i socioekonomiskt svagare områden som covid-19 slår hårdast, visar samstämmig aktuell forskning. 

Att överleva en pandemi är en klassfråga, och under senhösten blev skillnaden mellan områden än en gång allt tydligare för sjukvården.

– Från att spridningen började öka på allvar har vi sett att det är färre antal positiva prover från de här områdena än vad man hittade i till exempel innerstaden. Däremot ser vi när vi tittar på data över vilka som vårdas på sjukhus att det är en större andel som är från dessa områden, berättar Elda Sparrelid.

Rinkebys invånare beställde under fyraveckorsperioden 242 tester. Området har strax över 16 000 invånare, vilket motsvarar 0,7 procent av befolkningen i länet. Men antalet tester motsvarar bara 0,2 procent. 

Tensta har fler än 18 000 invånare, 0,8 procent av länets befolkning. Men bara 298 beställningar av hemtester har gjorts, 0,3 procent. 

Att covid-19 drabbade vissa områden hårt i våras betyder inte per automatik att testningen där borde vara lägre, som den är i till exempel Rinkeby, Husby och Södertäljestadsdelen Ronna. Alla tre områdena var hårt drabbade i våras. 

– Provtagningen initieras av att du har symtom på en luftvägsinfektion. Det finns ingen anledning att tro att det skulle drabba färre i områden som hade mer covid-smitta under våren. 

Expressen har i flera omfattande granskningar sedan i våras avslöjat att informationen om covid-19 översattes sent, att regionen dröjde två veckor innan de införde åtgärder i områdena runt Järvafältet och att personer från utsatta områden drabbades hårdare av första vågens covid-19. 

Trots det har Region Stockholm gjort om samma misstag igen.

Information om hur man beställer ett hemtest finns bara på svenska och engelska. Provtagningen kräver dessutom både digital vana och ett Bank-ID .

Den som inte kan använda de digitala tjänsterna erbjuds kontakt med vårdcentralen. Men det har inte fungerat optimalt eftersom vårdcentralerna inte hunnit med sedan spridningen ökade. 

Vårdcentralerna blev en flaskhals.

Ni visste redan i våras att vissa grupper och områden drabbades hårdare. Varför händer samma sak nu?

– Det är beklagligt. Vi kanske trodde att de lösningar vi hade på plats skulle räcka längre än det gjorde i verkligheten, säger Elda Sparrelid. 

För att fånga upp alla kommer regionen från och med tidigt nästa år att öppna två provtagningsstationer dit personer i vissa områden kan ta sig till fots utan att beställa tid, en lösning som i dag går under namnet ”walk in”.

– Direkt efter trettonhelgen kommer det att finnas en första station dit man kan gå helt oanmäld och provtas och få information på sitt språk. 

170 62 Järvastaden, Solna

Bara några kilometer bort från Husby, längs Järvafältet in mot stan, ligger det nybyggda området Järvastaden. 

Det är bara namnet som påminner om det närliggande Järvafältet med dess socioekonomiskt utsatta områden. 

Det här området har byggts för den välbeställda medelklassen. 

Trots att de flesta här arbetar hemifrån lämnas hundarna fortsatt in på hunddagiset varje morgon. 

– Vi har mycket sjukvårdspersonal som har sina hundar hos oss, säger en kvinna som arbetar på hunddagiset. 

Hon syftar på de fyra läkare som har sina hundar där.

I dag blåser det mer än vanligt och den kyliga vinden kommer in från det öppna Järvafältet. Ann-Christin Roth, 69, är på promenad i sitt område. Hon har bott här tre år och trivs. Framför allt bor här barnfamiljer och det är både lugnt och skönt. 

– Folk jobbar hemma. Man ser dem på promenader på lunchen och att det är upptänt i husen, säger hon.

Hit till radhuslängorna har taxibilarna under november och början av december kört i skytteltrafik för att lämna och hämta hemtester för covid-19 – totalt 216 gånger.

Både i antal och i andel av invånarna som hemtestar sig ligger det här postnummerområdet i topp i länet, visar siffrorna som Expressen fått ut från Region Stockholm.

”Vi vill inte mörka detta”

Karin Tegmark-Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, säger att mörkertalet inom smittspridningen är ett problem på flera sätt. Inte bara för möjligheten att kunna identifiera var sjukdomen sprids, utan också för att samhället ska ha kunskap spridningen i alla grupper så att preventiva åtgärder kan sättas in.

– Vi vill inte mörka på något sätt vilka grupper i samhället som har en högre risk att drabbas hårt av smittsamma sjukdomar, men inte heller stigmatisera. Vi vill jobba för de här grupperna, och motverka de röster som vill vinkla på att skuldbelägga, säger hon.

Att vara beroende av en inkomst kan göra att personer med milda symtom inte vågar testa sig, av rädsla för att få ett positivt resultat.

– Det handlar om livsvillkoren. Om din lön är avgörande för om du får mat på bordet eller inte, då är det klart att om man inte ser det som ett rimligt alternativ att stanna hemma om man mår bra och är arbetsför. I socioekonomiskt utsatta områden kan man ha ett större behov av den dagliga inkomsten, säger hon. 

Precis som under vårens första våg är det de mest utsatta som drabbas hårdast, vilket myndigheten har gjort en del studier på sedan i våras.

– Jag vill inte säga att vi missade dem i våras. Smittan kom över oss väldigt snabbt. Det är inte bara en översättningsfråga. Vi har haft det på agendan hela tiden att kommunicera med alla grupper i samhället, inte minst de som är svåra att nå fram till, säger Tegmark-Wisell.

Inte heller Folkhälsomyndigheten har tillgång till så kallad nämnardata, till exempel uppgifter om till exempel postnummer på testningen i Sverige. 

– Vi är styrda av lagrum och vilka känsliga personuppgifter vi får samla in och ha i databaser, säger avdelningschefen.

Många hemtestar sig i innerstaden

Stockholms innerstad utmärker sig när man går igenom listan med postnummer för fler än 100 000 hemtester. 

Som exempel har innerstadsdelen Södermalm beställt 7 procent av hemtesterna i regionen. Samtidigt motsvarar Södermalms invånare bara 5,5 procent av länets befolkning på 2,3 miljoner.

Kungsholmen motsvarar tre procent av befolkningen i länet, men fyra procent av de beställda hemtesterna. Och det är skillnad mellan olika områden. 

Bland postnummerområden som ligger högt på listan finns 112 33 på Kungsholmen där Kronobergsgatan går ned mot Kungsholms strand och postnumren 112 15 till 112 17 i det relativt nybyggda Hornsbergs strand på Kungsholmen i Stockholms innerstad.

Ett postnummerområde som inte placerar sig högt, men som däremot har en ökande trend i antalet hemtester, är 128 66 i Sköndal, där 83 hemtester beställdes mellan den 23 november och 6 december. 

Ministern: Klyftor leder till segregation

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (Mp) reagerar på Expressens uppgifter om hur vissa välbeställda områden testar sig mycket, medan fattigare områden testar sig mindre mot covid-19.

– Det är uppseendeväckande det du för fram, kring testningen. Vi behöver alltid följa utfall av åtgärder vi fattar. Vad de får för konsekvenser och hur det fördelas mellan olika grupper av människor i samhället, säger ministern. 

– Vi vet att vi har stora klyftor i samhället som har växt, och att det får konsekvenser för människors livsvillkor. 

Hon pekar på den forskning som Region Stockholms centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, kom fram till i en rapport som släpptes i november. 

– Människor med låg inkomst löper fyra gånger så hög risk att dö. Det här ger verkligen konsekvenser, säger ministern. 

Regeringen sjösatte i förra veckan, nästan helt utan någon större uppmärksamhet, en handlingsplan för att motverka segregation i samhället, med fler än 100 insatser som ska arbeta mot bland annat trångboddhet. 

Lindhagen säger att covid-19 blixtbelyser just klyftorna i samhället. 

– Det finns ingen quick fix, det är många åtgärder som behövs, säger Lindhagen.

Finns det någon skillnad inom regeringen i hur man ser på de här frågorna?

– Nej vi har en gemensam syn på att begränsa segregationen.