V:s EU-kandidat kommer ut ”minst en gång i veckan” i Bryssel

Malin Björk om SD: ”De vill utplåna såna som mig”

Hon drömde egentligen om att bli fotbollsstjärna – men tvåbarnsmamman från Västra Frölunda hamnade i Europaparlamentet i stället.

Där kommer hon ut som lesbisk nästan varje vecka. 

– Ett sätt att visa att vi finns och att vi är här, säger Vänsterpartiets Malin Björk, 46, som hoppas att mamma – som är socialdemokrat – ska ”smygkryssa” henne i EU-valet.

 

Osäker inför valet? Gör Expressens valkompass här. 

Publicerad 16 maj 2019 kl 17.05

Hon har bestämt sig för att skjuta upp årets födelsedag. Fyra dagar före valet till Europaparlamentet finns varken tid för vänner eller fest.

– Jag har planer på att fira födelsedagen under fotbolls-VM i juni i stället, avslöjar Malin Björk.

Som om inte barnen där hemma, en elvaåring och en åttaåring, redan var tillräckligt sura över att mamma är borta så mycket nu när valet närmar sig.

– De har sagt att de inte tycker om EU-kampanjandet nu. Det är för mycket bortatid.

Hon gillar att vara förälder.

– Jag hade inte tänkt att jag skulle bli förälder, men det är ju det mest spännande jag varit med om. Det bästa som finns är att hämta och lämna i skolan.

undefined

Vänsterpartiets Malin Björk intervjuas av Expressens Niklas Svensson.

Sambon och barnen är i bostaden i Bryssel nu när Malin Björk under några intensiva veckor kämpar för sin plats tillsammans med partikamraterna hemma i Sverige. Men dåligt samvete har hon inte.

– Nej, för det som mamma gör kan ju faktiskt vara viktigt.

Men om bröstmjölken varit politisk hade hon inte blivit vänsterpartist.

– Mamma är socialdemokrat. Men jag växte upp i ett vänsterhem, med att ”ensam är inte stark” och ”det gemensamma är det vi fixar bäst”. Det var mycket snack om politik, politiska kompasser och värderingar.

undefined

MALIN BJÖRK OM FÖREMÅLET HON VALT UT:

”Jag har tagit med mig en verklig storlek-klitoris. Jag använde den i ett feministiskt tal i EU-parlamentet. Jag har tagit den feministiska kampen där, mot de högernationalistiska och konservativa krafterna som vill förminska våra liv, som vill kontrollera våra kroppar.”

undefined
undefined

Malin Björk har tagit med sig en klitoris i verklig storlek.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

”Mamma kallade sig aldrig feminist”

Malin Björk minns samtidigt ”högersnacket” om ”den tärande sektorn” i början av 1990-talet.

– Då gick mamma i taket av upprördhet. Det var helt oacceptabelt att tala så om de som arbetar i äldreomsorgen, med barnomsorg och i skolan.

Här behövs dock ett förtydligande, eftersom det var den tidigare S-riksdagsledamoten och professorn i nationalekonomi, Bo Södersten, som först introducerade begreppen ”den närande” respektive ”den tärande sektorn”. Södersten argumenterade samtidigt för att den offentliga sektorn måste minska.

undefined

Malin Björk i Europaparlamentet vid en debatt inför EU-valet.

Foto: OLLE SPORRONG

Budskap som sedan upprepats av borgerliga politiker.

– Min mamma kallade sig aldrig feminist, men det är klart att hon hela tiden varit feminist i sin praktik, säger Malin Björk.

– Hon har alltid agerat och levt som en feminist.

På frågan om hon försökt värva mamman, som tidigare arbetade för Göteborgs kommun, blir svaret:

– Jag skulle inte bli förvånad om hon smygkryssar mig i EU-valet. Hon är jättestolt och stöttar mig mycket.

Under uppväxten fanns ingen press hemifrån om att hon skulle bli ditt eller datt. Enda kravet var att hon skulle ”sköta sig och studera”.

undefined

”Hon är jättestolt och stöttar mig mycket”, säger Malin Björk om sin mamma.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

V:s toppkandidat

Namn: Malin Björk. 

Ålder: 46 år. 

Yrke: EU-parlamentariker, tidigare lärarvikarie. 

Bor: Bryssel. 

Familj: Sambo och två barn. 

Drömde om som barn: Att bli fotbollsproffs. 

– Jag kommer ihåg när jag i tioårsåldern kom hem och sa att jag inte var säker på att jag ville ha några barn. ”Nej, det behöver du inte”, sa mina föräldrar.

– Men sen blev det så ändå.

Trots att hon under en tid hoppade in som vikarie på en mellanstadieskola, vilket var ”jättetufft”.

– De försökte ju busa med mig eftersom jag bara var vikarie.

undefined

Malin Björk vid Expressens EU-valscen på Sergels torg 2014.

Foto: SVEN LINDWALL

Startade nätmagasin och nyhetsbyrå

Feminist, ja visst. Men också aktivist.

Hon startade till exempel det feministiskt-lesbiska nätmagasinet Scumgirls och den webbaserade feministiska nyhetsbyrån Penelopes.

Hon har i många år arbetat för European Women's Lobby, en paraplyorganisation för kvinnorörelse, och hon har varit projektledare på European AntiPoverty Network.

Jag går i demonstrationer och drar med mig barnen också

– I dag hinner jag inte med så mycket aktivism som jag skulle vilja.

Men hon stöder på olika sätt organisationer som Läkare utan gränser och miljörörelsen Jordens Vänner.

– Jag går i demonstrationer och drar med mig barnen också. 

Nyss fyllda 18 år valde Malin Björk att lämna Svenska kyrkan och det medlemskap som hon påtvingats som nyfödd. Bertil Gärtner, biskop i Göteborgs stift mellan åren 1970 och 1991, var orsaken. 

– En riktigt otäck kvinnoprästmotståndare och homofob, hävdar hon.

undefined

Malin Björk vid SVT:s slutdebatt inför förra EU-valet, 2014.

Foto: OLLE SPORRONG

”Hatten av” för kyrkan som går i Pridetåg

Men synen på Svenska kyrkan har förändrats med åren.

– Jag har väldigt stor respekt för Svenska kyrkans arbete i flyktingfrågor och när det gäller flyktingsolidaritet.

Hon berömmer också kyrkans ledning för att den flaggar med Prideflaggan och deltar i Prideparaden.

– Hatten av.

Vintern 1991-1992 var Malin Björk 19 år gammal, och hon chockades av de rasistiska vansinnesdåden i Stockholm som dominerade på tidningarnas löpsedlar och i nyhetssändningarna i tv.

Den rasistiske mördaren John Ausonius, som då gick under namnet ”Lasermannen”, dömdes senare till livstids fängelse för ett mord, nio mordförsök och nio grova rån.

– Jag gick på Frölundagymnasiet i Göteborg och mina bästa vänner var rasifierade. Det ordnades många demonstrationer och fackeltåg som vi gick i. Det påverkade mig mycket, minns Malin Björk, som sedan dess varit en mycket engagerad antirasist.

Ställde in Almedalen på grund av nazister

För något år sedan läste hon författaren Gellert Tamas bok ”Lasermannen: en berättelse om Sverige”. 

– Det ryser i kroppen när man läser den, säger hon. 

Ungefär samtidigt valde hon att ställa in sin resa till politikerveckan i Almedalen. Nazisterna i Nordiska motståndsrörelsen hade då fått demonstrationstillstånd.

– Det var ett fult upplägg. Jag tycker att organisatörerna krattade banan för dem på ett sätt som de inte borde ha gjort.

Hon har ännu inte bestämt sig för om hon ska åka dit i år.

Av de 20 mandat som Sverige har i Europaparlamentet innehas två i dag av Sverigedemokraterna.

undefined

”Jag vet inte vem Peter Lundgren är som person, och jag måste inte veta det”, säger Malin Björk om Sverigedemokraternas toppkandidat i EU-valet.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

En av dem, Peter Lundgren, är upprörd över att Malin Björk efter fem år i samma byggnad fortfarande vägrar ta honom i hand.

Malin Björk motiverar:

– Det finns en strategi bland Sverigedemokrater och rasister att gå nära, in i min privata sfär. Jag vet inte vem Peter Lundgren är som person, och jag måste inte veta det. Därför går gränsen vid bilder. Jag behöver inte ställa upp på en bild med honom.

undefined

”Jag tycker att deras politik är jättefarlig”, säger Malin Björk om Sverigedemokraterna.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Malin Björk om SD: ”Vill skövla vår framtid”

Hon hävdar samtidigt att ”Sverigedemokraterna och deras gäng vill utplåna såna som mig”.

Är det omöjligt för dig att känna respekt för en SD-politiker?

– Jag tycker att deras politik är jättefarlig och jag ser vilka de lierar sig med i Europa. Om de får fortsätta att hållas så kommer de att skövla vår framtid. Och då menar jag inte bara att de är klimatförnekare, vilket de också är. De är rasister, homofober och kvinnohatare. Jag har ingen respekt för deras politik, och vi måste förhålla oss till varandra som politiker, först och främst.

Som ung drömde division 3-spelaren Malin Björk ofta om att bli stor fotbollsstjärna. Idolen hette Pia Sundhage, en ikon för svensk damfotboll, som vunnit fyra SM-guld, fyra svenska cup-titlar och fem internationella mästerskapsmedaljer i VM och EM.

– Jag tränade mycket och trixade mycket.

Uppväxten i Västra Frölunda var ”jättefin”. Och hon trivdes i skolan, där hon var ”tjejen med det korta håret”.

– Jag behövde inte plugga så mycket. Min storebror hade det tuffare i skolan, jag hade det lätt.

Var han snäll mot lillasyster?

– Ja, han var faktiskt det. Gud, vad han var snäll. Det har jag tänkt på senare. Han var väldigt go.

undefined

Som ung drömde Malin Björk om att bli fotbollsstjärna.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Var på flygplatsen när bomberna small utanför Bryssel

På frågan om hon någon gång varit nära döden blir det spontana svaret:

– Nej, det har jag inte.

Men det är inte sant. Hon har faktiskt varit närmare döden än de flesta av oss.

Bara ett våningsplan ifrån, närmare bestämt.

Klockan var 07.58 den 22 mars 2016 när två självmordsbombare, med nio sekunders mellanrum, utlöste var sin sprängladdning i den internationella avgångshallen på flygplatsen Zaventem utanför Bryssel.

undefined

Malin Björk stod i ankomsthallen med sin sambo när det small vid flygplatsen Zaventem utanför Bryssel den 22 mars 2016. 17 människor dödades på flygplatsen i terrordådet.

Foto: NO CREDIT/EPP / /ALL OVER PRESS E-PRESS PHOTO.COM

Malin Björk stod i ankomsthallen med sin sambo när det small.

– Vi hann bara titta på varandra och fråga vad det var – sen small det igen. Jag sprang ut, men min sambo rusade in på flygplatsen i stället. Känslan var att det var jättefarligt och jag undrade vad som hade hänt med dem som var där inne. 

Svaret kom senare. 17 människor hade dödats i avgångshallen.

Ytterligare 14 människor dödades någon timme senare av en sprängladdning på ett tunnelbanetåg vid stationen Maalbeek, nära högkvarteren för Europaparlamentet och EU-kommissionen.

undefined

Enligt Malin Björk är vissa saker som sägs i kammaren i Europaparlamentet ”fruktansvärda”.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

”Jag är öppen med att jag är flata”

Till tidningen ETC sa hon nyligen så här om Europaparlamentet: ”Jag är ju öppen med att jag är flata och lever med min sambo, men det är klart att i det här bygget finns det väldigt många som är homofoba.”

Nu utvecklar hon. 

– Vissa saker som sägs i kammaren när det är debatt är fruktansvärda. Det är rasistiska saker, kvinnofientliga och homofoba. 

Vi kan inte bara ha en sorts beslutsfattare

Är det svårare att vara öppet lesbisk än en heterosexuell kvinna i Europaparlamentet?

– Ja, det tror jag. 

På vilket sätt?

– Man antar att alla är straighta. Jag gör ”coming out” minst en gång i veckan.

En gång i veckan?!

– Det kanske var att överdriva. Men det är också ett sätt att visa att vi finns och att vi är här. Det känns mer ärligt och rätt.

Hon var vuxen när hon valde att komma ut som homosexuell första gången, men hur det gick till är privat.

På frågan om det behövs fler flator i EU-parlamentet skrattar hon först. Hon efterlyser fler kvinnor överlag och fler med annan bakgrund.

– Vi kan inte bara ha en sorts beslutsfattare.

undefined
undefined

Vilket är ditt viktigaste löfte till väljarna?

– Jag kommer att fortsätta kampen för mer jämlikhet och för ett Europa som klarar klimatomställningen.  

undefined

Hur vill du att EU löser klimatfrågan?

– Vi måste trygga på knapparna där nere och höja ribban. Vi måste nå Parisavtalet och det gör vi inte som det ser ut nu. Vi kommer att fortsätta stå upp för tuffare krav. Bort med subventioner till fossilindustrin och det som är klimatskadligt. 

undefined

Vad vill du göra för att stoppa människosmugglingen på Medelhavet?

– Jag vill skapa säkra och lagliga vägar. Det är det enskilt viktigaste. Smugglarna dyker upp när desperata människor inte har några andra möjligheter. Stängda gränser är smugglarnas marknad. 

undefined

Ska EU-länder som vägrar ta emot flyktingar straffas, och i så fall hur?

– Det är dags att börja i andra änden. Hur vill vi att EU:s flyktingmottagande ska se ut? Vi har försökte övertala rasister som Viktor Orbán (Ungerns premiärminister, reds. anm) i tre år nu – och han vill inte. Vi måste lämna dem nu, aktersegla dem och inte låta dem få inflytande på politikens innehåll. 

undefined

Hur ska EU bekämpa terrorismen?

– Vi tycker att det behövs utökat utbyte, men jag tror att det ska bygga på fungerande nationella säkerhetstjänster. Det ska bygga på deras erfarenheter. 

undefined

Vilka av EU:s lagar vill du ändra – och varför?

– Då är det flykting- och migrationspolitiken, och jag vill att man kan stå upp för demokrati och rättsstatsprinciper. Sen vill jag också ändra på lagarna kring miljö och klimat. Det ska vara tuffare ambitioner där. 

undefined

Hur ser du på frågan om ett ”europeiskt FBI”?

– Jag säger nej till det. Samarbetet ska bygga på det nationella polisarbetet. 

undefined

Hur ser du på frågan om ett gemensamt försvarshögkvarter i EU?

– Nej, Vänsterpartiet står upp för Sveriges alliansfrihet. Vi ska inte smyganslutas till någonting via EU. Om EU ska vara en kraft globalt vill vi se att det är för fred, diplomati och nedrustning. Just nu är det upprustning, brösttoner och återvändande stormaktsdrömmar från tidigare kolonialmakter som får dominera. Jag tror det är farligt. 

undefined

Ska Sverige gå med i EMU i framtiden, och i så fall när?

– Nej, det ska man inte. Det är en dysfunktionell valutaunion, där man centraliserat makt till Bryssel så att nationella politiker inte längre kan bedöma vad man ska göra för prioriteringar. 

undefined

Bör Sverige gå med i EU:s bankunion, och i så fall varför?

– Nej, den skjuter vid sidan om. 

undefined

”I dag hinner jag inte med så mycket aktivism som jag skulle vilja”, säger Malin Björk.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

V och EU-valet

• I EU-valet 2014 fick Vänsterpartiet 6,3 procent, vilket gav ett mandat i Europaparlamentet.

• Vänsterpartiet ingår i GUE-NGL-gruppen (Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster) tillsammans med bland andra tyska Die Linke och tjeckiska Böhmens och Mährens kommunistiska parti.

• Enligt opinionsmätningarna har Vänsterpartiet chansen att erövra ett andra mandat i Europaparlamentet. V fick 11,1 procent i SVT/Novus aprilmätning, i Expressen/Demoskops mätning den 24 april fick partiet 7,9 procent.

EXPRESSEN MÖTER EU-KANDIDATERNA – TIDIGARE DELAR: