De växte upp på Ramels väg i Malmö – bland skjutningar, upplopp och kackerlackor • ”Det var kaos”

Barnen från Sveriges mest utsatta gata – så lever de nu

MALMÖ. I januari 2020 samlas hundratalet poliser på Rosengård, i kampen mot gängvåldet som spridits i staden.

Redan för tio år sedan larmade lärare om att situationen spårat ur i området. En förskola och ett högstadium tvingades stänga.

Värst drabbade var barnen från Sveriges allra mest utsatta område: Herrgården, omtalat för kackerlackslägenheter, våldsamma upplopp och skjutningar.

Men vad hände med barnen sen?

Kanske kan några dammiga skolfoton leda oss till deras öde.

Publicerad 16 feb 2020 kl 17.02

Det första skolbarnet jag letar efter, i dag en vuxen man, hittar jag på en mobilfilm där han är beväpnad med en kalasjnikov. 

Det är en vårkväll 2019. Han står upp genom takluckan på en vit BMW som sakta rullar fram på Ramels väg i Herrgården, ett av Rosengårds fem delområden. 

På de skakiga bilderna, som sprids i sociala medier och som Sydsvenskan först rapporterar om, syns mannen klädd i svart. Ansiktet är täckt av en skidmask och i händerna håller han automatvapnet.

Det är då jag inser att sökandet efter några av de sista eleverna som gick på Rosengårdsskolan innan högstadiet stängdes akut kanske inte blir så enkelt som jag först trott.

undefined

Berättelsen om barnen från Herrgården:

 1  Klass 6B – När allt ännu är möjligt

 2  Drömmen tog Noor till landslaget

 3  Zahir levde under dödshot – polisen svarade: ”Vi behöver inte tycka synd om honom”

 4  Rosengårdsskolans blonda klasser

 5  Mäktiga familjer gifte bort flickor som bytesvaror

 6  Gänget som flyttade utomlands ”Folk här ser mig som svensk”

 7  Ahmed Bin Laden, ”apejävel” och Reclaim-Rosengård

 8  Herolind – sjuksköterskan som ska bli MMA-proffs

 9  Så har det gått för barnen

undefined

 

 

Här är barnen 11 år. Kanske är allt ännu möjligt. Nästan alla bor på Ramels väg i Herrgården, Sveriges mest utsatta område, i en tid då nästan alla stora, våldsamma Malmökonflikter äger rum här.

Foto: Malmö stadsarkiv

I bilden till vänster går klassen i årskurs 5. I bilden till höger är de tre år yngre.

Foto: Malmö stadsarkiv

undefined

Klass 6B – när allt ännu är möjligt

I en dammig låda på Malmö stadsarkiv ligger Rosengårdsskolans gamla fotokataloger.

Flera år saknas men de jag letar efter, barn födda 1994, finns med på två bilder.

På ett klassfoto tittar nästan alla barn glatt in i kameran. De är åtta år, livet och skolan är en lek. Några har visserligen allvarlig blick, som om deras små kroppar är där men tankarna finns någonstans borta i fjärran.

Fyra år senare poserar nästan hela klassen med allvarliga miner. Kanske mer medvetna om omvärldens blickar och förväntningar. Här går de i klass 6B och är tolv år.

Allt är ännu möjligt.

 

undefined

I slutet av januari 2020 kontrollerar hundratalet poliser bilar och besöker lägenheter på Ramels väg i jakt efter vapen och narkotika. Under början av 2010-talet styrs Herrgården av kriminella nätverk som bär gängsymboler öppet. Minst en av eleverna i klassen går med i ett av gängen.

Foto: JOHAN NILSSON/TT NYHETSBYRÅN

Herrgården skulle rädda Malmö – blev Sveriges mest utsatta

Samtidigt som jag söker efter de gamla eleverna samlas ett hundratal poliser på Ramels väg i slutet av januari 2020 för en massiv kraftsamling mot gängvåldet.

Gårdar och bilar finkammas efter vapen.

Herrgården ligger inklämt mellan en motorväg och den hårt trafikerade Amiralsgatan. För drygt tio år sedan, när barnen i klass 6B växte upp här, var området centrum för en stor del av konflikterna som många förknippar med Rosengård och Malmö.

Öppen knarklangning, skjutningar, sprängningar, ”apejävel”-skandalen, vänsterautonoma som gick ihop med knarkgäng, upplopp som sedan spreds till andra städer. Och lägenheter fulla av fuktskador och kackerlackor.

Så såg elevernas kuliss ut.

undefined

1994 sålde Malmö Herrgården till privata fastighetsägare som lät husen förfalla medan socialtjänsten betalade majoriteten av hyrorna. Flera av bolagen anklagades för att hålla underhållet på en låg nivå för att kunna sälja vidare med stor vinst.

Foto: HENRIK JANSSON

Långt innan de föddes, i slutet på 1960-talet, byggdes Herrgården för att hjälpa till att lösa den tidens bostadskris och allvarliga problem med sanitärt undermåliga bostäder i delar av Malmös innerstad.

En av områdets arkitekter var samme man som ritade Kronprinsen, länge Malmös skrytbyggnad nummer ett. Men när stadens industrier lades ner och invånare flyttade ut till småhus i kranskommunerna stod de nya lägenheterna tomma.

Herrgården blev nu hem åt invandrare, mestadels flyktingar.

Byggdes för 3 000 personer – hade dubbla antalet invånare

Under 70- och 80-talet bodde många sydamerikaner i området. Sedan kom iranierna. Libaneserna. Flyktingar från före detta Jugoslavien. Somalier och afghaner, och irakier efter invasionen år 2003.

1991 bor 3 000 personer i Herrgården, ungefär det antal området var byggt för. Tio år senare var antalet invånare det dubbla, utan att fler lägenheter byggts. 95 procent hade invandrarbakgrund.

2009 var 66 procent av de boende beroende av försörjningsstöd. Det kan jämföras med ett annat Rosengårdsområde, Apelgården, där motsvarande siffra bara var tre procent.

 

undefined

Noor Zadran gick på Rosengårdsskolan från första till nionde klass. Han växte upp med många drömmar - men han trodde aldrig att han en dag skulle spela landslagsfotboll.

Foto: ÅSA SJÖSTRÖM

undefined

Drömmen tog Noor till landslaget – såg bekant bli mördad

På ett klassfoto, klädd i ljusblå tröja, sitter en pojke som heter Noor Zadran och ser drömsk ut.

Som barn drömde han om att bli fotbollsspelare, göra mål i tv-sända matcher, att nå allsvenskan. Han blundade, såg sig själv dribbla förbi motståndare. Strålkastare som belyste hela vägen fram till målet.

När han öppnade ögonen såg han barndomsvänner stå och sälja knark.

undefined

En dag 2013 råkade Noor Zadran träffa dåvarande SVT-reportern Joakim Lamotte som var i området för att göra ett reportage om Rosengårdsskolan.

Foto: SVT

 

I ett Uppdrag Granskning-reportage om Rosengårdsskolan från 2013 blir Noor intervjuad av dåvarande SVT-reportern Joakim Lamotte.

Lamotte visar honom en mobilfilm där elever låst ute en lärare och vandaliserar klassrummet.

– Det var kaos, minns Noor när vi möts en vinterkväll.

Visade du inte att du var tuff, då trampade de på dig

Han skakar på huvudet när han tänker på att ett av klassrummen hade ett stort hål i väggen, som några elever slagit in.

Skolan var indelad i tre avdelningar.

A, för de duktiga eleverna. C, för de som diplomatiskt uttryckt inte ville vara i skolan, värstingarna, och så B för de som var någonstans däremellan. Noor gick på B.

I en klass med 20 elever beskriver han fem som ”katastrof”.

Barn som startade upplopp i rasthallen när den ende rastvakten var borta.

– Visade du inte att du var tuff, då trampade de på dig. Det var tufft, även om jag inte minns att det förekom någon mobbning.

Lärare skämtade om att han dejtat deras mammor

Några av lärarna hade barnens respekt. Många inte.

En lärare brukade skämta med eleverna, medvetet uttala namnen fel, säga att han dejtat deras mammor. Honom gillade de.

Han kunde balansera humor och allvar och få dem att sköta sig.

undefined

Noor Zadran, sittande längst till vänster i lagbilden, har sett barndomsvänner stå ute och langa knark hela dagarna. Själv är han tacksam att familjen och fotbollen hållit honom borta från gatan. ”Du ska bli nye Zlatan”, har langarna sagt när han gått till träning.

Foto: Privat/Malmö stadsarkiv

Fram till åttonde klass brydde sig Noor bara om fotbollen. Han spelade i Mabi, som senare blev FC Rosengård.

Sedan började han fokusera på skolan. Lärarna lät honom gå ut och röra på sig fem minuter efter varje halvtimmes stillasittande. 

– Så började jag lyfta fullt av IG till minst godkänt i alla ämnen. När jag gick ut nian fick jag 200 kronor i kuvert av skolan för varje MVG. Det blev 600 kronor, mycket för en som går i nian, minns han.

Som 17-åring debuterade Noor i dåvarande division 2-klubben Kvarnby. Mål i debuten tog honom till IFK Malmö och Superettan-laget Landskrona.

undefined

Vindsnabbe Noor Zadran i duell med lanslagsbacken Andreas Granqvist.

Foto: Bildbyrån

 

I dag har han flyttat från Herrgården till andra sidan Rosengård. Bostadsrätterna på von Lingens väg.

En helt annan värld, säger han.

– Du hör inte ett ljud. På min gamla gård hörde man barn ute till två på natten. Här finns ingen narkotikaförsäljning, inga unga som hänger utanför en kiosk, ingen som skriker. I köpelägenheterna är folk civiliserade, de har köpt sin lägenhet och är rädda att bli vräkta.

Uppringd av Afghanistans landslag

Noor är snabb, gör många mål, bland annat i en träningsmatch mot Malmö FF, och blir snart oväntat uppringd av Afghanistans landslag.

Den dåvarande förbundskaptenen, en tysk, undrar om han vill representera landet han föddes i men som han bara återvänt till en gång sedan han kom till Sverige som tvååring.

Noor åker med landslaget till Malaysia, Libanon, Kambodja. Spelar inför 45 000 åskådare.

– Jag har fått se mycket tack vare fotbollen. Bott på femstjärniga hotell. Det var som gratis semester plus träning. Folk kom fram och ville ha bilder.

undefined

Noor Zadran vid Rosengårdsskolan där han gick från årskurs ett till nio. Han är stolt över området han växte upp i och säger att det finns en särskild gemenskap – men att han inte vill att hans barn ska växa upp här.

Foto: ÅSA SJÖSTRÖM

Den 16 juli 2018 står Noor och pratar med barndomsvänner på von Rosens väg. När han går därifrån hör han skott som avlossas, vänder sig om och ser en av dem han nyss pratat med bli skjuten till döds.

Bekant mördas av män på moped

Den mördade är en 20-årig kille som attackeras av män på en moped. De är nära att träffa flera andra unga killar som står bakom honom.

– Min familj har alltid varit på mig om att inte umgås med kriminella. Det kan leda till att man blir skjuten eller tagen av polisen. Det är tack vare min familj, och fotbollen, som jag inte hamnat i den undre världen som många andra.

I dag är Noor lastbilschaufför på halvtid, och försöker nå drömmen om allsvenskan och att en dag kunna livnära sig på fotbollen. Han är tacksam att han valde timmar av hård träning och långa bortaresor i ligor där de stora pengarna inte finns.

Det är nog svårt att värdesätta knarkpengar

– Jag har sett folk tjäna 100 000 kronor på en natt och tre dagar senare är de tomhänta. Medan jag klarat en vecka på 500 kronor. Det är nog svårt att värdesätta knarkpengar. De flashar folk med, köper dyra saker för. Tills polisen beslagtar dem. Det är nåt annat med pengar du slitit för.

undefined

2010 röstade bara 46,3 procent av Herrgårdens invånare. I senaste valet, 2018, var engagemanget större: 57 procent. Här har S sitt starkaste fäste i landet: 78,9 procent. Grannområdet Almgården har länge varit SD:s starkaste fäste.

Foto: HENRIK JANSSON

 

 

undefined

Herrgården har länge varit en politisk riksangelägenhet.

Inget annat område i Sverige med så få invånare, omkring 5 000, hade så många besök av ministrar och kungligheter under 2010-talet.

Paradoxalt nog blev Herrgården samtidigt allt mer isolerat.

2010 stängdes en förskola i området på grund av den hotfulla miljön. Barnens och personalens säkerhet kunde inte garanteras.

Under samma period besökte jag flera skolor på Rosengård där lärare larmade om att våldet tagit över. Rosengårdsskolan, där barnen från Herrgården gick, rankades då som Sveriges sämsta. Bara 13,4 procent av eleverna lyckades nå målen i alla ämnen.

Skolan anställde en imam för att nå ut till barnens föräldrar men problemen fortsatte ändå.

undefined

Från SVT:s succéprogram klass 9A, där superpedagogen Stavros Louca undervisade bland annat eleven Mathilda på Johannesskolan i Malmö. SVT fick kritik för att ha valt bort Rosengårdsskolan efter tio minuters inspelning.

Foto: SVT

När SVT gjorde succéprogrammet Klass 9A år 2007, där superlärare skulle lyfta en problemskola, valde produktionsbolaget bort Rosengårdsskolan efter tio minuters inspelning.

2013 avvecklades Rosengårdsskolans högstadium akut, och 140 elever skickades till andra skolor.

I Herrgården stod kriminella gäng redo att rekrytera misslyckade elever från de trångbodda lägenheterna. Hos dem frågade ingen efter betygen.

I en mobilfilm av låg kvalitet som spreds i sociala medier kunde man se en person som stod ut genom takluckan på en bil som rullade på Ramels väg i maj 2019. I händerna höll han i ett vapen. Enligt Sydsvenskan kunde polisen genom övervakningskameror se att det handlade om ett automatvapen.

I en mobilfilm av låg kvalitet som spreds i sociala medier kunde man se en person som stod ut genom takluckan på en bil som rullade på Ramels väg. I händerna höll han i ett vapen. Enligt Sydsvenskan kunde polisen genom övervakningskameror se att det handlade om ett automatvapen.

undefined

Zahir levde under dödshot – polisen svarade: ”Vi behöver inte tycka synd om honom”

När jag går igenom eleverna som gått på skolan under de turbulenta åren ser jag att varannan pojke i flera av klasserna senare har dömts för något brott.

Två av namnen i klasslistan känner jag igen direkt.

Den ene är Kalasjnikov-mannen från inledningen av reportaget, vi kan kalla honom  Hakan.

Den andre kallar vi Zahir. Jag minns honom genast för att han ringt mig några år tidigare, när han hade utsatts för en attack.

 

På Rosengårdsskolan blir Zahir och Hakan snabbt goda vänner. Bägge har kommit till Sverige i 8-10-årsåldern.

De vet förstås inte om det än, men flera år senare ska Hakan skjutsa en knivhuggen Zahir till akuten.

Hakan och Zahir kallas ”överlevare” av vänner, lärare och familjemedlemmar. Pojkar som drömmer om snabba pengar, om att klara sig i en miljö där unga kan tjäna mer pengar än deras föräldrar kan drömma om. Om de är beredda att sälja knark.

Zahir beskrivs som en ”vilsen själ”. Han bor några år på Mosippan, ett område i utkanten av Malmö som först ska jämnas med marken men istället förvandlas till ett nedgånget akutboende för hemlösa barnfamiljer och flyktingar.

Å ena sidan betraktar många honom som rolig och lättsam, lite som en figur i den amerikanska serien ”Fresh Prince”. Han lovar sin styvmamma att köpa snygga märkeskläder till sina småsyskon, eftersom han själv inte kunde få såna när han var liten.

Å andra sidan ber familjen honom flera gånger att lämna det kriminella livet. I ett polisförhör berättar ett syskon att familjen medvetet sett till dölja att de är släkt, så att de inte ska råka illa ut på grund av Zahirs problem.

undefined

”Zahir” och ”Hakan” som 11-åringar.

Foto: Malmö stadsarkiv

Rånade redan som 15-åring

Hakan döms redan som 15-åring för rån, misshandel och ringa narkotikabrott. Han har bland annat rånat en 33-åring på dennes Iphone, och vid ett annat tillfälle gett sig på en kvinna han mött på ett badhus med hennes lille son, efter att hon sagt till honom och hans kompisar att de betedde sig stökigt. Han döms även för att ha kastat stora stenar mot poliser vid Rosengårdsskolan.

Både Zahir och Hakan börjar tidigt knapra tramadol och röka hasch. De lever ett allt farligare liv.

 

2014 blir Zahir knivhuggen i det som börjar som ett svartsjukedrama. Hakan kör honom till akuten i Malmö där han måste hållas nedsövd i två dygn. Hoten fortsätter.

I januari 2017 kallas Zahir till en busshållplats på Rosengård. Han hinner precis dit när två män skjuter ihjäl en oskyldig 16-åring, Ahmed Obaid, som råkar bära samma sorts jacka som Zahir.

I januari 2017 mördades 16-årige Ahmed Obaid på en busshållsplats på Rosengård. Polisen har ännu inte löst fallet men en av teorierna är att mördarna egentligen var ute efter ”Zahir”.

Foto: FRITZ SCHIBLI

I januari 2017 mördades 16-årige Ahmed Obaid på en busshållsplats på Rosengård. Polisen har ännu inte löst fallet men en av teorierna är att mördarna egentligen var ute efter ”Zahir”.

Foto: FRITZ SCHIBLI

 

En februarinatt bryter sig flera personer in i Zahirs lägenhet. Han gömmer sig på toaletten och låser dörren.

Gärningsmännen, som tros vara yngre killar som skickats på ett beställningsjobb, hittar en bekant till Zahir som råkar sova över på soffan.

En av killarna säger att det inte är Zahir. ”Skjut”, hörs en röst säga.

Zahir ringer 112 i panik.

”Nån är hemma hos mig. Jag ber er, snabba er. Ja, nån vill döda mig. Jag kan inte snacka. Dom kommer nära. Skynda er.”

När SOS kontaktar polisen uppstår ett märkligt samtal, som sedan transkriberas i en förundersökning.

Polisen: ”Ja alltså han är jättekriminell”.

SOS: ”Jag sa till han, ”om du gömmer dig, varför skriker du då?”

Polisen: ”Ja alltså han är jättehysterisk. Alltså han är megakriminell. Alltså han har säkert skjutit nån annan för nu ska de väl skjuta honom. Så vi behöver inte tycka synd om honom”.

När de beväpnade killarna hör att Zahir ringt polisen lämnar de lägenheten.

I slutet av februari 2017 ringer Zahir mig och berättar om attacker han drabbats av. Ett tag bor han på skyddade adresser, på ett hotell i Malmö och två andra skånska orter.

Trots mordförsöken återvänder han till området där han växt upp. Även när han blir förvarnad om att kriminella planerar att lura honom till ett bakhåll på Rosengårdsskolan, dyker han upp på Ramels väg den 30 mars 2017.

”Ramels väg enda trygga platsen – om inte vänner sålt dig”

En bekant har sagt till honom att den enda plats där han inte kan bli skjuten eller mördad är Ramels väg. Eftersom det är ”hemmaplan”. Undantaget: om ”någon vän har sålt honom”.

Klockan närmar sig 19 på kvällen när Zahir står i området tillsammans med flera andra personer. Övervakningskameror fångar ögonblicket när alla plötsligt lämnar honom ensam.

Minuten senare ligger Zahir död, ihjälskjuten på nära håll av två beväpnade män.

undefined

Bild från förundersökningen visar platsen där Zahir, som egentligen hette något annat, blev ihjälskjuten. Han blev 23 år gammal.

Foto: Polisen

 

 

undefined

Rosengårdskolans blonda klasser

När jag tittar på klassfotot ser jag Zahir i grönblå luvtröja med ett stort leende i främre raden.

6B var en vanlig klass på Rosengårdsskolan. Alla elever hade utländsk bakgrund, men det innebar inte att skolan var mångkulturell. En kraftig majoritet av barnen kom från Mellanöstern.

Men i skolkatalogerna hittar jag också klasser som sticker ut, som ser väldigt annorlunda ut. I de klasserna ser jag nästan bara blonda elever med svenska namn.

undefined

Vissa år ger Rosengårdsskolans skolkataloger en väldigt segregerad bild. I varje årskurs finns en klass med nästan bara blonda barn med svenska namn.

Foto: Malmö stadsarkiv

De tillhörde Satellitskolan, en filial till Rosengårdsskolan. Målet var att barn från området skulle träffa elever från andra delar av Malmö. Ett av många integrationsprojekt som misslyckades. För i slutändan lyste Rosengårdsbarnen med sin frånvaro i de blonda klasserna.

undefined

Till vänster sitter Hayder Nahee, en elev som vi möter i reportaget.

Foto: Privat

undefined

Mäktiga familjer gifte bort flickor som bytesvaror

I klass 6B gick fler flickor än pojkar.

Under arbetet med reportaget kontaktar jag alla.

Den första jag hör av mig till, en kvinna som numera studerar på ett av landets mest anrika universitet, funderar i några dagar. Sedan avböjer hon medverkan.

En annan kvinna säger först att hon gärna berättar om uppväxten. Men hon ångrar sig. Säger att hon inte har något positivt att säga om vare sig skolan eller Herrgården.

En tredje vill ha pengar. ”Får jag betalt för detta eller är detta en välgörenhetsgrej”? frågar hon och tackar sedan nej.

En äldre, före detta elev berättar om hur några av Rosengårds mäktigaste familjer, som länge haft informell kontroll i stadsdelen, gift bort sina flickor till varann likt bytesvaror.

Hon pratar om bortgifta flickor som levde i våldsamma relationer och om svårigheten att få hjälp av Malmö stads luttrade socialtjänst. Om hur många är vana vid att hantera saker utan att söka myndigheters stöd.

Men sedan backar hon.

Jag kommer varken ha kvar mitt jobb eller ens kunna vistas i staden”, skriver hon.

 

Många lägenheter på Ramels väg var fulla av kackerlackor. En av de mest kritiserade fastighetsägarna var Newsec som förvaltade lägenheterna som ägdes av norska börsjätten Acta och gjorde en miljardvinst på att sälja fastigheter i bland annat Seved. Malmö stad pressade bolaget att renovera hundratals lägenheter i Herrgården.

Foto: TOMAS LEPRINCE

Många lägenheter på Ramels väg var fulla av kackerlackor. En av de mest kritiserade fastighetsägarna var Newsec som ägdes av norska börsjätten Acta och gjorde en miljardvinst på att sälja fastigheter i bland annat Seved. Malmö stad pressade bolaget att renovera hundratals lägenheter i Herrgården.

Foto: TOMAS LEPRINCE

undefined

En sensommardag i början av september 2009 fick en hög chef inom norska fastighetsbolaget Acta ett paket med 21 levande kackerlackor hem till sin bostad. Med paketet följde en skriftlig uppmaning:

Sätt direkt igång med renoveringsarbetet vid fastigheterna i Rosengård i Malmö.

Acta ägde då, genom andra bolag, hyreshus som var så illa underhållna och nedgångna att kackerlackor och mögel frodades.

Under flera år ingick Herrgårdens lägenheter i en finanskarusell där de köptes och såldes av illa beryktade hyresvärdar. Ekobrottslingar i fastighetsbranschen lät husen förfalla samtidigt som de kammade in hyror som socialtjänsten bekostade.

Mejid Awadi och Hayder Nahee gick i klass 6B. De flyttade från Sverige i jakten på ett bättre liv.

Foto: NINA E. RANGOY

Mejid Awadi och Hayder Nahee i London, deras hemstad sen många år tillbaka.

Foto: NINA E. RANGOY

undefined

Rosengårdsgänget som flyttade till London: ”Folk här ser mig som svensk”

En dag får jag ett meddelande från ett av barnen på skolfotot.

Hi Federico. I apologise for the late reply as I just seen this. I will be typing in English as it is easier for me. What kind of reportage are we talking about?”

Det kommer från Mejid Awadi.

Det visar sig att hans första skolår började med en katastrof. Familjen hade åkt till hemlandet Irak över jullovet när pappan gick på begravning. Vapen avfyrades i luften, en tradition vid högtidliga tillfällen i delar av Mellanöstern, och sju av skotten träffade pappan som avled.

Än i dag vet Mejid inte om det var en olycka. Skytten flydde Irak och Mejid återvände till Herrgården utan pappa.

Skolan blev inte vad han hade tänkt sig.

”Elever hade svårt att nå sin potential”

Många av eleverna var smarta, begåvade. Men utan vägledning går begåvningen förlorad”, skriver han.

Många föräldrar i Herrgården kom från krigsdrabbade områden. Att anpassa sig till ett nytt system visade vara en stor utmaning.

Det innebar att många elever hade svårt att nå sin potential. Skolan misslyckades att möta barnens behov och eleverna gjorde det ännu svårare när de inte visade vilja att engagera sig och lära sig”.

Mejid minns lärare på Rosengårdsskolan som grät. Klassrum som förvandlades till ”cirkusshower”.

 

undefined

Mejid Awadi föddes i Sverige men bor idag i London där han och flera andra som växt upp i Rosengård har tagit examen och gjort karriär. Till höger: Mejid Awadi i årskurs 5 på Rosengårdsskolan.

Foto: NINA E. RANGOY/Malmö stadsarkiv

När Mejid började nian skickade mamman honom till en skola på andra sidan Malmö, Strandskolan i Klagshamn, där rektorn var bekant med Rosengårdsskolans rektor. Varje morgon satte sig Mejid på bussen och åkte en timme till sin nya skola.

Det var då jag insåg hur långt efter jag var. Trots att jag var duktig elev på Rosengård. Matte? Inget. Fysik? Noll. Vilket blev ännu tydligare när jag började i skolan här i London.”

När Mejid var 15 år lämnade han Herrgården, Malmö och Sverige tillsammans med sin mamma och syster.

Det bästa beslutet någonsin”, enligt Mejid som nu är nygift och jobbar som apotekare och tänker studera vidare för att ta en doktorsexamen.

undefined

Mejid var inte den ende i klass 6B som flyttade till London. Klasskamraten Hayder Nahee gjorde samma resa.

När jag får kontakt med Hayder säger att han känner sig som mer svensk och arab än brittisk, trots att han bott i Storbritannien i över ett decennium. 

Folk här ser mig mer som svensk”, skriver Hayder.

undefined

Hayder Nahee föddes i Irak men familjen flyttade tidigt till Herrgården. Han är utbildad dataingenjör och jobbar som senior BI-utvecklare inom räddningstjänsten. Till höger: Hayder Nahee i årskurs 5 på Rosengårdsskolan.

Foto: NINA E. RANGOY/Malmö stadsarkiv

I London finns idag ett helt gäng vänner som vuxit upp på Rosengård. Utöver Mejid, Hayder och deras systrar har de ytterligare tre kompisar i den brittiska huvudstaden som kommer från Malmöstadsdelen.

Mejid skriver att känslan av samhörighet var stark på Herrgården, något många som växt upp där nämner. Men områdets nackdelar var större än fördelarna.

Här i London har jag många släktingar som gjort karriär. Där levde jag i en annan miljö där studier inte ingick”.

Tre har doktorsexamen

Alla i Rosengårdsgänget som lämnade Sverige för London har tagit examen. Minst tre har doktorsexamen.

Att det gått bra för mig beror på mina familjemedlemmars vägledning, inte på grund av någon magisk formel”, skriver Mejid.

Här i London är det inte ovanligt med personer med min bakgrund. Jag känner mig aldrig utanför. Här kan jag bli precis vad jag vill.”

 

 

undefined

I december 2008 drabbas Herrgården av stora upplopp, sedan en källarmoské inte fått sitt hyreskontrakt förlängt och polis med hundar utrymt den ockuperade lokalen. Idag säger flera som deltog i upploppen att moskén mobiliserade ungdomsbrottslingar som anklagade polis och fastighetsbolag för att diskriminera muslimer.

Foto: STIG-ÅKE JÖNSSON / SCANPIX

undefined

I början av 2010-talet hade imamer som förespråkade salafism, en radikal tolkning av islam, allt större makt i Herrgården.

Kriminella från området lockades till extremistmiljön där de sades kunna rena sina synder.

På minst en Rosengårdsskola utsattes judiska lärare för antisemitism.

undefined

Terrormisstänkte Osama Krayem, född 1992, är en av flera uppväxta på Rosengård som lockades till den jihadistiska rörelsen, från att ha levt ett icke religiöst-liv.

Flera unga från Rosengård blev senare IS-resenärer, bland andra Osama Krayem och en tidigare elev på Rosengårdsskolan. Krayem misstänks för terrorbombningarna i Bryssel 22 mars 2016 där 35 personer dog och 300 skadades. Den tidigare eleven dödades i Irak.

undefined

”Ahmed Bin Laden”

När en källarmoské inte fick förlängt hyreskontrakt 2008 lyckades imamer påverka unga, som redan var arga på polisen, att attackera blåljuspersonal med stenar, slangbomber och fyrverkerier.

Under attackerna kallade polis ungdomarna ”apejävel”, vilket ledde till rasismanklagelser. En 15-åring som greps för att vara en av upploppens hjärnor kallades av polisen ”Ahmed Bin Laden”. Flera år senare säger han att han förstår polisens reaktioner under den pressade situationen.

I augusti 2009 demonstrerade vänsterautonoma på Herrgården, tillsammans med ett kriminellt nätverk som langade knark i området. Till slut kördes demonstranterna bort av invånare och av medlemmar i ett rivaliserande gäng. De autonoma fick beskydd av polisen.

Foto: STIG-ÅKE JÖNSSON / SCANPIX

I augusti 2009 demonstrerade vänsterautonoma på Herrgården, tillsammans med ett kriminellt nätverk som langade knark i området. Aktivisterna höll presskonferens klädda i solglasögon och halsduk.

Foto: JOACHIM WALL

I samma period arrangerade AFA-aktivister en stor aktion i Herrgården, ”Reclaim Rosengård”, stöttade av kriminella nätverket Black Cobra. Aktivisterna höll presskonferens klädda i solglasögon och halsduk för att dölja sina ansikten och försökte styra pressfotograferna till den grad att dessa blev arga och lämnade lokalen.

Uppretade invånare och ett av Black Cobras rivaliserande gäng slängde ut aktivisterna från Herrgården.

undefined

Herolind Xhafolli blev retad i klassen. Senare skulle han komma in på polishögskolan och satsar i dag på en MMA-karriär.

Foto: ÅSA SJÖSTRÖM

undefined

Herolind ville bli polis: ”Jag fick ofta försvara mig”

Längst ner till höger på klassfotot sitter en pojke i en svart luvtröja och ser allvarligt in i kameran. Han heter Herolind Xhafolli och blev ofta retad av barn som senare skulle välja en kriminell bana.

– De retade mig för att jag var mullig. Jag fick ofta försvara mig. Men jag lät aldrig någon sätta sig på mig, säger han.

Efter skolan ville han ha ett yrke där han kunde göra skillnad. Han ville stanna i Malmö och hjälpa till att visa att det inte är omöjligt ”att bli någon”.

Först började han jobba som elevassistent på en skola i ett annat socialt utsatt Malmöområde, Nydala, med elever som inte kom till lektionerna eller som hotade sina lärare.

undefined

Herolind Xhafolli i årskurs 6. I dag är han förälskad i sjuksköterskeyrket och säger att han får mycket tillbaka av att hjälpa andra.

– Jag byggde en relation med barnen och försökte visa dem rätt och fel. Kontaktade föräldrarna, ringde dem när sonen inte kom.

Drömmen var länge att bli polis. Han sökte till polishögskolan och gjorde även ett försök att bli brandman, klarade testerna men hade inte tillräckligt högt betygsnitt.

När han fick höra att personer med erfarenhet av vårdjobb kan få företräde att bli brandman, då dessa ofta är först på olycksplatser, började han pendla till Kristianstad där han pluggade till sjuksköterska i tre år.

När han till slut fick veta att han kommit in på polishögskolan i Växjö hade han nya mål. Han hade förälskat sig i sjuksköterskeyrket.

undefined

Till höger står Herolind i årskurs 5. Idag minns han att föräldrarna ofta var oroliga när han var ute.

Foto: ÅSA SJÖSTRÖM/Malmö stadsarkiv

Herolind minns att hans föräldrar ofta var oroliga när han var ute. Hemma satte sig mamman ner med honom och frågade vad han drömde om att bli.

Som tonåring tyckte jag det var jobbigt men idag förstår jag

Pappan var strängare. Han frågade alltid vem han umgicks med, gav honom tider då han skulle hem, ville inte att han skulle ”hålla på med skit”.

– ”Antingen jobbar du eller pluggar så du blir något”, sa han. Som tonåring tyckte jag det var jobbigt men i dag förstår jag. Vi bodde i ett område där det var lätt att hamna snett.

– I såna områden måste du ha någon som är din sköld, dina ögon utifrån. För det är inte lätt att göra rätt val när man är ung, säger Herolind.

Tänker ni gå den vägen så är det helt fel väg för mig

Alla vänner som hamnade snett eller ”olyckligt”, som Herolind uttrycker det, har fått honom att vilja hjälpa samhället. Efter tonåren slutade han helt att umgås med killar som sysslade med kriminalitet.

– Jag sa till dem att tänker ni gå den vägen så är det helt fel väg för mig. 

undefined

Gamla klasskamraterna Noor Zadran och Herolind Xhafolli möts för första gången på flera år, när de återvänder till Herrgården.

Foto: ÅSA SJÖSTRÖM

undefined

När Rosengårdsskolan stängdes 2013 och eleverna flyttades till mer blandade skolor runt om i Malmö fick eleverna bättre skolresultat.

I samma veva köpte fastighetsbolaget Victoria Park majoriteten av bostäderna som då var mycket nedgångna. Lägenheterna renoverades, boende anställdes för att jobba med fastigheterna och högre krav ställdes på nya hyresgäster.

Flera familjer hotades med vräkning. Det ledde bland annat till hämndaktioner. I december 2014 skakades Rosengård av flera kraftiga sprängningar vid Victoria Parks kontor.

undefined

Fastighetsbolaget Victoria Park drabbades av attacker efter att man hotat flera familjer med vräkning. En före detta elev på Rosengårdsskolan, bror till en pojke som gick i parallellklass med klass 6B, dömdes för ett av dåden.

Foto: PATRICK PERSSON / WWW.PPPRESS.SE

Två kriminella bröder, som gick på Rosengårdsskolan samtidigt som eleverna från klass 6B, misstänktes. Den ene dömdes för ett av dåden.

2019 har antalet brott och bränder gått ner i området, liksom arbetslösheten. Enligt invånare beror det bland annat på att polisen satte upp övervakningskameror och att butiker där langarna höll till stängdes.

 

Men siffrorna är fortfarande dystra. Bara 31 procent av invånarna har arbete.

Samtidigt som hundratalet poliser samlas på Ramels väg den 28 januari 2020, i kampen mot gängvåldet som spridits i staden, fortsätter Herrgården att halka efter resten av landet.

1997 hade boende i socialt utsatta områden ungefär 17 procent mindre disponibel inkomst än genomsnittet i Sverige. Tjugo år senare har gapet växt. Skillnaden är numera 30 procent.

Lägst inkomst av alla har Herrgårdens invånare.

undefined

Så har det gått för barnen i klass 6B

undefined

Mejid Awadi och Hayder Nahee bor nu båda i London.

Foto: NINA E. RANGOY

Hakan blev skjuten dagen efter att han synts beväpnad med kalasjnikov på Ramels väg. Han överlevde attacken. I dag bor han inte längre kvar på Herrgården.

Zahir har begravts i Malmö. I november 2019 dömdes tre personer för mordet på Ramels väg. Domen har överklagats till hovrätten, där fler personer kan dömas.

Mejid Awadi är nygift, jobbar som apotekare i London och ska satsa på en ny karriär.

Hayder Nahee, som flyttat till London, är utbildad dataingenjör och jobbar som senior BI-developer. Han har behållit sina svenska vänner och i den engelska huvudstaden umgås han helst med svenskar.

Herolind Xhafolli blev i januari 2019 nyutexaminerad sjuksköterska och ska specialisera sig till ambulansförare. Han satsar också på att bli MMA-proffs.

Noor Zadran spelar i division 1-klubben Torn och har siktet inställt på allsvenskan.

• Av eleverna i klass 6B är fyra ännu skrivna i Herrgården, tre på andra adresser i Rosengård, fem i övriga Malmö, två i andra svenska städer, tre utomlands och två på okänd ort.

Hösten 2019 öppnade Rosengårdsskolans högstadium igen, i mindre skala.

 

Fler reportage av Federico Moreno

Medelklassens oro för gängvåldet 

Det första sveket – skolan där svenska barn är analfabeter 

Gravarna berättar om det som inte fick bli 

PREMIUM: Läs e-boken – Sju reportage du behöver läsa för att förstå Sverige 2019