Att leva i ett tredje kön – när samhället bara har två

Under de senaste åren har antalet könsutredningar i Sverige ökat kraftigt.

Under valåret har majoriteten av riksdagspartierna sagt att de vill utreda möjligheterna att lagstifta ett tredje kön.

Men i både samhällsdebatten och vardagen möter icke-binära ofta stort motstånd. 

Expressen har träffat Emma Westberg, Isaa Sand och Li Olsson som identifierar sig med ett tredje kön i ett samhälle där det bara finns två. 

– Folk säger att hen inte finns. Att hen är ett påhittat begrepp. Då har jag tänkt att jaha, vad är jag då? säger 18-årige Li.

Text: Elin Kardell
Publicerad 28 jul 2018 kl 06.07

I Sverige finns det två lagstiftade kön, man och kvinna. Men det finns människor som inte känner sig hemma i någon av rollerna. De är icke-binära. Och i en samhällsdebatt som ofta handlar om huruvida de överhuvudtaget existerar lever många icke-binära med psykisk ohälsa, utsätts för våld och kränkningar, stöts bort av de runtomkring och tvingas kämpa för att legitimera sin existens.

EMMA: Har kämpat i många år för att inte ses som man

En av dem är 21-åriga Emma Westberg som är musiker. Hen har låtit håret växa ut, målat naglarna och bär klänning. Emma identifierar sig som transperson, icke-binär och genderfluid, och går under pronomenen hon och hen.

I flera år har hen fått kämpa för att inte ses som sitt traditionella födelsekön, man. Nu ses Emma ofta som kvinna, men att ses som en person bortom de traditionella könsrollerna är svårare.

– Jag fattar ju att det inte är lika vanligt att vara icke-binär som det är att vara man eller kvinna, säger Emma. Men existerar jag mindre? Ibland vill man inte vara andra klassens medborgare. Man vill sluta vara exotisk. Någon annan. Någonting annat. Bara vara en person.

Emma konstaterar att valet av kläder påverkar människors uppfattning om kön.

När Emma som den här dagen bär klänning ser omgivningen en kvinna framför sig. Men byt klänningen mot jeans – och folk ser en man, en ”han”.

Jag vill inte leva i boxar. Jag vill bara leva liksom.

Emma menar att en av sakerna som är jobbigast med att vara icke-binär är att bli felkönad. 

– Jag kommer ihåg att jag skrev en novell och beskrev det som en kniv i magen. För det är så det känns. Jag ryser i hela kroppen och tänker på det resten av dagen om jag märker att någon på stan eller någon annanstans ser mig som kille. 

21-åringen vill inte prata om sitt tidigare namn. Det är kopplat till mycket smärta. Men att det till slut blev just Emma när namnet skulle bytas kom av en ren slump.  

– Jag hade använt Mikaela innan det. Sen satt vi på en restaurang och de frågade vilket namn de skulle ropa ut när maten var klar och då flög det ur mig, ”Emma!”. Det var inget jag tänkt på alls. Min lillasyster kollade på mig och sa ”Jaha, så du heter Emma nu?” ”Ja, jag antar det”, sa jag.

undefined

När Emma Westberg introducerar sig som icke-binär blir det alltid en debatt.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

 

Emma Westberg, 21

IDENTITET: Transperson, icke-binär och genderfluid.

PRONOMEN: Hen och Hon.

Det tog tid innan Emma var helt öppen med sin könsidentitet. När Emma var 15 år började hen identifiera sig som icke-binär. Men det tog fyra år innan Emma vågade vara helt öppen.

 

”Jag har alltid känt mig fett utanför och det har varit en känsla av att folk inte ser samma saker som jag ser, men det är en väldigt abstrakt känsla. Jag kommer ihåg när jag gick på dagis och det var det en tjej som hade en jättefin tröja med puffärmar och jag kände bara att den vill jag ha. Det är ett av mina äldsta minnen.”

Emma säger att många har svårt att förstå varför kön är så viktigt. Men själv har Emma hela livet känt att könet och rollen hen föddes in i varit fel.

Först när Emma var fjorton år fanns orden där. Emma var inte man. Emma var tjej. Emma var trans. Emma var icke-binär.

Men nu sju år senare är svårigheterna fortfarande många.

– När jag kom ut som trans öppnades inte alla möjligheter. Jag flyttades bara från en box till en annan. Jag vill inte leva i boxar. Jag vill bara leva liksom. 

Många förstår ändå att man kan gå från tjej till kille eller kille till tjej, men de blir så himla fulla i skratt när man identifierar sig bortom de gränserna. Jag ser det inte på samma sätt som du. Då säger de att ”Det där finns ju inte. Då är jag ett träd om du är hen. Visste du att hen betyder höna på engelska?” Varje gång man introducerar sig själv så blir det en debatt. 

Psykiatern: ”Svårt att få andra att läsa personen rätt”

I en enkätundersökning riktad till transpersoner som gjordes 2017 av RFSL svarade 36,4 procent av de 472 svarande att de är icke-binära. De identifierar sig varken som man eller som kvinna. 

Under 2010-talet har antalet unga som vill göra en könsutredning hos Astrid Lindgrens barnsjukhus fördubblats för varje år. Från 17 utredningar 2011 till 197 stycken 2016 – och enligt personalen håller trenden med ökat antal utredningar i sig även 2017 och 2018.

De är mellan 6 till 18 år gamla och vill veta varför de inte känner sig hemma i könet alla ser dem som. Till mottagningen Anova dit personer över 18 år söker sig, ökar remisserna med 30 till 40 procent per år. 

Ibland får jag frågan om det bara är trendigt bland ungdomar att vara queer.

Cecilia Dhjene är psykiater på Anova. Hon säger att könsdysforin består av två delar. Hur man själv ser på sin kropp, hur man känner att den passar ihop med sitt upplevda kön. Den andra delen är hur andra uppfattar en och vikten man lägger vid andras bild av en själv. 

– Är det bara brösten som skaver så kan man ta bort brösten och då känner personen att kroppen passar identitetens. Men däremot är det svårt att få andra att läsa personen rätt. Andra kan oftast läsa om det är en man eller kvinna men det är inte så många som identifierar någon icke-binär.

Att ifrågasätta någons könsidentitet går inte, säger Cecilia Dhjene. Man kan inte ifrågasätta hur en annan människa känner sig inombords.

– Ibland får jag frågan om det bara är trendigt bland ungdomar att vara queer och att ungdomar alltid ska hålla på att revoltera mot samhället. Det tror jag definitivt inte. Det kanske är en trend att ifrågasätta och söka sitt sätt att vara, men att börja en sån utredning och att regelbundet gå till psykologer, psykiatriker, terapeuter, svara på massa frågor, opereras, ta hormoner, öka risken för hatbrott. Det är ingen enkel resa.

Begrepp:

Icke-binär: Person som identifierar som mellan man och kvinna. Vissa befinner sig mellan eller bortom kategorierna tjej och kille. Många ickebinära är inget kön. En del ickebinära vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi.

 

Transperson: Ett paraplybegrepp som vanligen omfattar de som vill förändra sin kropp och byta juridiskt kön (könsdysfori), icke-binär och andra personer som inte vill, kan eller tycker att det är viktigt att definiera sig i fråga om kön. Gemensamt är att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med den tilldelade könstillhörigheten.

 

Hen: Ett könsneutralt pronomen som används av bland annat icke-binära i stället för han eller hon. 

 

Könsdysfori: Medicinsk diagnos. Betyder att man lider av, eller upplever hinder i sin vardag på grund av, att ens könsidentitet inte stämmer överens med det kön man blev tilldelad vid födseln.

 

Genderfluid: En person som kan växla könstillhörighet från dag till dag. 

 

Queer: Begreppet grundar sig i kritik mot idéer om normalitet i fråga om kön och sexualitet och hur vi placeras i olika kategorier som alla tar utgångspunkt i heterosexualitet och könsbinaritet som norm.

 

Cisperson: En person vars biologiska kön överrensstämmer med deras juridiska, sociala och upplevda kön. Motsatsen till transperson. 

 

Bisexuell: En person som kan bli kär i en annan person oavsett kön. 

 

Homosexuell: En person som attraheras av personer av samma kön. 

 

Källa: RFSL.

 

Anova: Gör könsutredningar för personer över 18 år. Är en del av Karolinska institutet.  

LI: Identifierade sig som icke-binär redan som 14-åring

Det vet 18-åriga Li Olsson, som är född som Livia och som kvinna. En roll och en förväntning som aldrig känts riktigt rätt. Och det är inte bara främlingar eller samhället som ifrågasätter. Utan även nära personer som vägrar att använda Lis rätta pronomen och nya namn. Trots otaliga påminnelser. Och att inte bli tagen på allvar har bidragit till dålig självkänsla.

 

– Jag har inte känt mig normal. Jag tror att det är det. Att folk säger att hen inte finns. Att hen är ett påhittat begrepp. Då har jag tänkt att jaha, vad är jag då?

Li vill använda pronomen hen. Inte han eller hon. Och för att folk lättare ska komma ihåg och förstå försöker 18-åringen att se så könsneutral ut som möjligt. Även om det inte heller alltid känns rätt.

– Jag klippte håret och försökte ha sån frisyr. Men samtidigt vill jag kunna ha kjol och ha smink för jag mår bra av det. Men samtidigt är det då jag blir felkönad som mest. 

– Man ska inte behöva vara kvinna bara för att man har en vagina. 

Li introducerades för begreppet icke-binär vid 14 års ålder och har identifierat sig så sedan dess. Men under åren har Li många gånger undrat om det är värt att stå upp för sig själv. Om det inte bara hade varit lättare att acceptera att man enligt samhället är man eller kvinna. 

Man ska inte behöva vara kvinna bara för att man har en vagina.

– Man blir van vid att inte bli tagen på allvar. Vilket är lite sorgligt. Jag är hela tiden beredd på att någon kommer säga emot. 

Till sin natur är Li är ganska tillbakadragen och gillar inte att ta plats. Men även om 18-åringen inte alltid rättar när folk säger fel eller berättar för varje ny person om sitt pronomen så finns det inte längre några tvivel. Li är säker på att hen mått sämre om det fortsatt som förut.

– Jag tror jag hade känt mig väldigt instängd. Instängd i en burk. Så kände jag mig redan då och det känns som det hade blivit värre med åren. Det känns som jag varit mer förvirrad annars. 

undefined

Trots att Li Olsson påminner finns det de som vägrar att använda hens nya namn.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

 

Li Olsson, 18

IDENTIET: Icke-binär.

PRONOMEN: Hen.

Li är född som Li och som kvinna. Vid 14 års ålder introducerades Li för begreppet icke-binär och har identifierat sig så sedan dess.

Som många andra icke-binära är Li van vid att bli ifrågasatt. Inte bara av främlingar eller samhället. Utan även av nära personer som vägrar att använda Lis nya namn eller rätta pronomen – trots otaliga påminnelser.

Att inte bli tagen på allvar har bidragit till dålig självkänsla.

 

”Jag har inte känt mig normal. Jag tror att det är det. 

Att folk säger att hen inte finns. Att hen är ett påhittat begrepp. Då har jag tänkt att jaha, vad är jag då?”

Det är vanligt att icke-binära personer mår psykiskt dåligt. Att varken känna sig hemma med pronomen hon eller han bidrar till det utanförskapet. Och Cecilia Dhjene tror att ett juridiskt tredje kön skulle underlätta många transpersoners liv. 

– En del oroar sig för att om vi inför ett tredje kön så kan det bli svårt att plocka ut statistik för att titta på skillnader mellan män och kvinnor. Det är viktigt men kommer fortfarande vara möjligt även om vi inför ett tredje kön. 

– De få undersökningar vi har på icke-binära visar att transpersoner mår generellt dåligt i samhället och i den gruppen mår icke-binära allra sämst. Om samhället säger att det finns ett tredje kön så säger samhället också att de finns. Men alla mår inte dåligt. Vissa mår väldigt bra bortsett från den delen av kroppen som skaver, säger Cecila Dhjene.

Personnumren kan bli neutrala

Den 16 maj 2018 fattade riksdagen beslut om att skydda transpersoner mot hatbrott, olaga diskriminering och förolämpning. Samtidigt har ett första beslut tagits för att inkludera transpersoner i lagen om hets mot folkgrupp.

En utredning kallad ”Transpersoner i Sverige, förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor” bereds nu inför betänkandet hos regeringen. Där finns även förslag om att göra om de svenska personnumren till helt könsneutrala.

ISAA: Får ta emot någon form av hot varenda vecka

För 42-åriga Isaa Sand hade något skavt hela livet. Ingenting hade någonsin känts riktigt rätt. Allt från leksaker till kläder och andra saker som tillhör den manliga stereotypen kändes ibland fel. Men varför det skavde, varför det kändes fel, det hade Isaa som liten inte orden för att beskriva. 

Men den 31 december 2016 kom Isaa ut som icke-binär. Fyra år efter att själv ha insett det. Isaa skrev ett Facebookinlägg och förklarade för vänner och familj att hen inte var man. Och efter år av psykisk ohälsa var det den enda vägen. För Isaa vet precis vad som hänt om livet fortsatt som före nyårsafton 2016.

– Då hade jag inte funnits i dag. Då hade jag tagit livet av mig. Den vägen fanns utstakad. Jag visste när jag skulle göra det, var jag skulle göra det och hur jag skulle göra det. Det fanns med i planen. 

Isaa hör inte hemma i traditionella könsroller utan befinner sig där emellan. Isaa föddes som Jonas och ändrade sitt namn till Isaa, ”Inte som alla andra”. 42-åringen blandar traditionellt kvinnliga och traditionellt manliga attribut. Skägget är kvar, håret är färgat lila och just nu är naglarna rosa. Det viktiga är att det inte skaver.

Det har aldrig varit någonting konstigt. Det har bara varit självklart. Hon är en enorm hjälp.

– Det växlar från dag till dag. Det märker jag direkt på morgonen. Vad det är som gäller i dag. Det kan vara allt från kjol och blus till en kostym.

Att se ut som Isaa gör att man står ut ur mängden. Viskningar och folk som pekar förekommer ofta men det är någonting som hen har accepterat. Men för familjen har det varit svårare och några har tagit avstånd samtidigt som några helt enkelt inte kan förstå. Men 20-åriga dottern Celina har varit Isaas allra största stöd. 

– Hon tog det fantastiskt. Det har aldrig varit någonting konstigt. Det har bara varit självklart. Hon är en enorm hjälp. Ett bollplank. Hon finns där när jag kraschar. För det händer att jag kraschar. När livet blir för mycket helt enkelt. Lika väl som att jag finns där när hon kraschar. Men hon kraschar ju för andra anledningar. 

undefined

Familjen har haft svårt att acceptera Isaa Sands förändring. Men dottern är ett stort stöd.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

 

Isaa Sand, 42

IDENTITET: Icke-binär.

PRONOMEN: Hen.

För Isaa hade något skavt hela livet. Den 31 december 2016 kom Isaa ut som icke-binär. Efter år av psykisk ohälsa var det enda vägen.

Isaa – ”Inte som alla andra” – hör inte hemma i traditionella könsroller utan befinner sig där emellan. Skägget är kvar, håret är färgat lila och just nu är naglarna rosa.

Familjen har haft svårt att acceptera förändringen. Några har tagit avstånd samtidigt som andra helt enkelt inte kan förstå. Men 20-åriga dottern Celina har varit Isaas allra största stöd.

 

”Hon tog det fantastiskt. Det har aldrig varit något konstigt. Hon är en enorm hjälp. Ett bollplank.”

Men förutom den psykiska ohälsan får transpersoner och icke-binära också utstå mer hot, hat och våld än den genomsnittliga befolkningen, det visar undersökningen av RFSL. Isaa känner av det varje vecka både i form av verbala och fysiska hot. Allt från meddelanden, till att personer tar ner Prideflaggan utanför huset, till faktiskt fysiskt våld. 

– Än så länge har jag klarat mig ganska bra. Men det är lite jobbigt de gånger som någon dragit kniv. Då har jag backat fort.

Isaa fortsätter att sätta upp sin Prideflagga. Att färga håret lila. Att sminka sig med mascara och ta på sig en kjol om det är en sån dag. Men Isaa tar också omvägar hem. Oroar sig för hur det ska bli att träffa släkten på dotterns stundande bröllop och om det går att backa tillräckligt fort nästa gång kniven är där.

Så tycker partierna:

Vänsterpartiet: Säger ja till en utredning angående ett tredje juridiskt kön. 

 

Socialdemokraterna: Säger ja till en utredning angående ett tredje juridiskt kön. 

 

Miljöpartiet: Säger ja till en utredning angående ett tredje juridiskt kön. 

 

Centerpartiet: Säger ja till en utredning angående ett tredje juridiskt kön. 

 

Liberalerna: Säger ja till en utredning angående ett tredje juridiskt kön. 

 

Kristdemokraterna: Säger nej till en utredning angående ett tredje juridiskt kön. 

 

Moderaterna: Säger nej till en utredning angående ett tredje juridiskt kön. 

 

Sverigedemokraterna: Kan tänka sig en utredning, men är tveksamma till om juridiskt kön ska finnas utan om man i stället bara ska ha biologiskt kön. 

 

Källa: Sveriges Radio.

 

Den 16 maj 2018 fattade riksdagen beslut om att skydda transpersoner mot hatbrott, olaga diskriminering och förolämpning. Samtidigt har ett första beslut tagits för att inkludera transpersoner i lagen om hets mot folkgrupp.

 

En utredning kallad ”Transpersoner i Sverige, förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor” bereds nu inför betänkandet hos regeringen. Där finns även förslag om att göra om de svenska personnumren till helt könsneutrala.

Källa: Regeringen.se