Charles Anton, 67: ”Det känns inte alltid så bra att behöva stå i matkö”

Akut hemlöshet ökar stort – varje dag blir ett barn hemlöst

De akut hemlösa har på sex år ökat med mer än 30 procent – och matköer har blivit ett allt vanligare inslag i det svenska samhället.

Under första halvåret 2018 blev 231 barn hemlösa när deras föräldrar vräktes från sina hem.

– Vi trodde att vi hade det bäst här. Välfärdssamhället håller på att krackelera, säger Lotta Säfström, vd för Göteborgs kyrkliga stadsmission.

Publicerad 30 nov 2018 kl 20.11

Han har varit hemlös i drygt tolv år, sover på parkbänkar och säljer ibland tidningen Situation Stockholm för att tjäna lite pengar.

Men nu har han inte ens pengar att köpa in tidningarna. Hans plan för dagen är att tigga ihop till insatsen.

Charles Anton, 67, är en av landets drygt 33 000 hemlösa personer.

Vi träffar honom i en matkö i Klara Kyrka i centrala Stockholm. Han har en rullator och på den hänger det några påsar med alla hans tillhörigheter.

undefined

Uteliggaren Charles Anton, 67, har varit hemlös i mer än tolv år.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

– Det känns inte alltid så bra att behöva stå i matkö, men för det mesta har jag inget alternativ. Jag måste ju ha mat, säger Charles Anton.

Långa matköer

Till Klara kyrka kommer det 100 till 150 fattiga personer varje vardag för att få mat. 

Kyrkans volontärer hämtar maten som de får från de större matvarukedjorna och som de sedan delar ut till de behövande.

Kyrkbänkarna börjar redan en halvtimme innan utdelningen startar att fyllas med hungriga människor – i alla åldrar. Men mest är det personer över 40 år.

undefined

I Klara kyrka i centrala Stockholm köar, varje dag, fattigpensionärer och hemlösa för att få gratis mat.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

En av de ansvariga för  matutdelningen är diakonen Yvonne Kerygman.

– Det är givetvis de hemlösa här i staden, men också fattiga pensionärer och barnfamiljer som kommer hit. De som har det svårt att få ekonomin att gå ihop helt enkelt, säger diakonen.

undefined

Till centralstationen i Stockholm kommer många hemlösa. Här får de sitta och sova – men inte ligga ner. Då blir de utkörda av vakterna.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Enligt Socialstyrelsen hade Sverige totalt 33 250 hemlösa personer 2017 – det motsvarar drygt hela befolkningen i Landskrona. Av dessa är det gruppen akut hemlösa som har ökat mest. Till akut hemlösa räknas personer som sover i offentliga lokaler, utomhus, i trappuppgångar eller i tält.

2011 fanns det 4 500 akut hemlösa i Sverige. 2017 var det 5 935 personer – en ökning med nästan 32 procent, enligt Socialstyrelsens hemlöshetsrapport.

Ett välfärdssamhälle i förfall

Men situationen är värre än vad flera offentliga rapporter och undersökningar visar på. Det menar Lotta Säfström, vd för Göteborgs kyrkliga stadsmission.

undefined

Lotta Säfström, vd för Göteborgs kyrkliga stadsmission.

Foto: Foto: Stadsmissionen

Sveriges stadsmissioner har för 2018 gjort en egen fattigdomsrapport – ett välfärdssamhälle i förfall – där man konstaterar  att bilden av Sverige som land där ingen behöver sakna en egen bostad eller lägga sig hungrig är en chimär.

– Vi ser en annan verklighet än vad som syns hos socialtjänsten och den offentliga statistiken. Det rör sig om betydligt fler fattiga människor. Stadsmissionens vanligaste insatser i dag är att ge  mat precis som vi gjorde på 1950-talet i Sverige. Det går till hemlösa, fattiga barnfamiljer och fattigpensionärer. Det här är bortprioriterade grupper i samhället, säger Säfström.

undefined

En hemlös person sover på Vasagatan mitt i centrala Stockholm.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Barn som blir hemlösa när deras föräldrar vräks från sina bostäder har också ökat.

Under flera år minskade antalet hemlösa barn, men för 2018 har gruppen ökat igen.

Ett barn hemlöst varje dag

Totalt under årets första sex månader blev 231 barn hemlösa – en ökning med 23 procent jämfört med samma period föregående år då 188 barn fick lämna sina hem i samband med  vräkningar. Detta trots att regeringen 2008 införde en nollvision för vräkning av barnfamiljer.

Värst är situationen  i Södertälje, Malmö och Köping där flest barnfamiljer har vräkts under 2018.

– Någonstans är det någon som har bestämt att det är okej att vräka barnfamiljer. Det är fruktansvärt att det pågår i Sverige 2018. Det finmaskiga skyddsnät som vi hade för 20-25 år sedan är i dag ett grovmaskigt nät där fler människor faller igenom, säger Säfström.

På centralstationen i Stockholm samlas många hemlösa för att värma sig och kunna sitta inomhus under några timmar. Här får de sitta och sova - men inte ligga ner. Då blir de utkörda av vakterna.

”Råttorna gnager på min rullvagn”

Vi möter en 59-årig man som har varit uteliggare under många år. Han har en grå tjockare luvtröja som ytterplagg. Hans skägg är också grått liksom håret. Han ser trött och sliten ut.

undefined

”Jag har inte sovit i en säng sedan 2016”, säger en 59-årig hemlös man till Expressens reporter.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

2016 sov jag senast i en säng

– All energi, all kraft går åt till att överleva. Mina krafter räcker inte till så mycket mer.

Sedan fyra månader tillbaka sover han på en bänk i Stureby, söder om Stockholm

Hur länge sedan var det du sov i en säng?

Han funderar.

– 2016 sov jag senast i en säng. Jag har lärt mig att sitta och sova, men jag föredrar att ligga ner när jag sover, säger han.

Normalt brukar han ha sin rullvagn med sig, men den är nu tillfälligt sönder.

– Råttorna har gnagt sönder hjulen på min vagn. De tar också mat från mig när jag sover på min bänk.

Han är inte rädd för råttorna. Däremot är han rädd för att den kommande vintern ska bli lika kalla som den förra.

– Då fick jag tre lunginflammationer och en fotinflammation men ingen hjälp. Det var fruktansvärt, säger mannen.

Tony Löfgren, 63, har varit hemlös sedan 1990-talet. Han sitter ensam på en bänk på tågstationen och löser sudoku i en gammal tidning.

– Jag söker tak över huvudet. Man går och sätter sig på en nattöppen hamburgerrestaurang. Sen får man ta sig vidare. Bussterminalen här öppnar ju igen klockan fyra på morgonen, säger Löfgren.

Ett hemlöst par i 50-årsåldern sitter och vilar på en bänk. Mannen håller om kvinnan som sover mot hans axel. Det är drygt en timma kvar innan de körs ut.

Man går och sätter sig på en nattöppen hamburgerrestaurang. Sen får man ta sig vidare

240 000 kronor per hemlös

I Sverige är det kommunerna som har ansvaret för de hemlösa. Regeringen har i dag inte ens en strategi eller en åtgärdsplan mot hemlöshet. 

Och kommunernas kostnader för de hemlösa är i dag mycket stora.

Enligt Boverket uppgår bara kostnaden för tillfälliga boenden, som kommunerna tvingas upphandla, till sammanlagt 5,3 miljarder kronor årligen – det motsvarar 240 000 kronor per hemlös och år.

undefined

Michael Anefur (KD).

Foto: RONNY JOHANNESSON / KVP

Riksdagsledamoten Michael Anefur (KD) var under åren 2012–2014 nationell hemlöshetssamordnare. Under hans arbete med att stödja kommunerna i hemlöshetsfrågor såg han ett Sverige som han inte kände igen.

– Jag trodde inte det var så illa, säger Anefur.

Lite verkstad

Han är också besviken på regeringen Löfven och efterlyser fler åtgärder för att minska hemlösheten.

– Det har under de senaste åren varit oerhört lite verkstad i den här typen av frågor, säger Anefur.

Regeringen har dock avsatt  bidrag till kommunerna för deras arbete mot akut hemlöshet.

Den förra jämställdhetsministern Åsa Regnér (s) tog ett beslut om att sammanlagt ge kommunerna 25 miljoner kronor per år under perioden 2018-2021.

Regeringen har också beslutat att om att ge ideella organisationer 120 miljoner kronor per år i deras arbete mot hemlöshet bland unga vuxna där psykisk ohälsa kan vara en bidragande orsak till hemlöshet.

Mitt intryck var att hemlöshet inte stod överst på hennes agenda

Totalt motsvarar detta 145 miljoner kronor per år – eller så lite som 2,7 procent av kommunernas sammanlagda kostnader bara för tillfälliga boenden.

Kjell Larsson på Stadsmissionen i Göteborg har i snart 20 år arbetat med hemlöshetsfrågor. Han och några kolleger träffade Åsa Regnér under våren 2014.

– Hon lyssnade, men det hände inget. Mitt intryck var att hemlöshet inte stod överst på hennes agenda, säger Kjell Larsson.

Lotta Säfström träffade Regnérs efterträdare socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och blev besviken på ministern.

– Det har inte varit svårt att övertyga henne om att vi ser något annat än vad man ser inom socialtjänsten och den offentliga statistiken. Däremot har vi inte sett någon som helst verkstad av detta, säger Säfström.

Skattefritt toppjobb

Expressen har sökt den förra jämställdhetsministern Åsa Regnér för att ställa frågor om hennes arbete mot hemlöshet när hon var statsråd.

undefined

Den före detta jämställdhetsministern Åsa Regnér (S) vill inte svara Expressen på frågor om vad hon gjorde för att bekämpa hemlösheten i Sverige. I dag har hon ett toppjobb i FN.

Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

I dag har hon  fått en toppost i FN. Det var statsminister Stefan Löfven som hösten 2017 nominerade Regnér till jobbet som vice chef för UN Women, FN:s organ för jämställdhet mellan könen. 

Regnér avgick som minister, sålde sin tolvmiljonerkronorsvilla på Lidingö och flyttade till New York där FN betalar henne en hög och skattefri inkomst.

Så här svarar Åsa Regnér på frågan om vad hon gjorde för de hemlösa under sin tid som minister:

”Jag jobbar numera på FN med jämställdhetsfrågor (som jag kan tala om) och kan inte uttala mig om svensk inrikespolitik”. 

Drömmer om en etta

Expressen har även sökt Annika Strandhäll. Hennes pressekreterare Jakob Andersson svarar i ett mejl så här: “Det är statsrådet Lena Hallengren som ansvarar för dessa frågor i regeringen”.

Jämställdhetsminister Lena Hallengrens pressekreterare, Jens Petersen, skriver i ett mejl att ministern inte kan svara på frågor i dagsläget: ”Vi agerar som övergångsregering enligt grundlagen vars uppgift är att sköta rutinärenden fram till att en ny regering tillträder med riksdagens förankring”.

undefined

Charles Anton, 67, har varit hemlös i tolv år och drömmer om en egen enrumslägenhet.

Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Charles Anton fortsätter ändå att hoppas på en bättre framtid.

Vad skulle vara drömmen för dig?

– Ett rum och kök där jag kan låsa in mig själv, laga min egen mat och titta på tv och ta det lugnt bara. Det skulle vara perfekt. Men det finns ju inga bostäder, säger han.

 

LÄS MER: Hemlösa Carola vill tillbaka till sina söner 

LÄS MER: Han förlorade fyra miljoner – blev hemlös