Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Regeringen gör allt för att bli av med dem – pojkarna har bestämt sig för att stanna

Foto: Johanna Karlsson
Foto: Johanna Karlsson

De är flyktingarna som regeringen gjort allt för att bli av med:

■ Tusentals asylavslag.

■ Indragen ersättning till gode män.

■ Förhandlingar med Afghanistans regering.

■ Flygplan för deportering chartrade av EU.

Ändå är en majoritet från den unga afghanska flyktingvågen 2015 fortfarande kvar i Sverige.

– Jag åker inte tillbaka, säger Abdul i Skövde, en av de som fått avslag.

Mattan hemma hos den pensionerade sjuksköterskan Ingrid Nilsson har legat där i trettio år.

– Jag har jobbat med mattor, säger tonåriga Mohamed som sitter ner och lyfter mattkanten för att avgöra kvaliteten.

Han ser att det är persiska, inte afghanska, mönster.

Också Hussein, som sitter bredvid Mohamed, kan bedöma persiska mattor. Han kom som barn från Ghazni i östra Afghanistan till en by utanför Qum i Iran där han och hans mamma började arbeta på bondgård. Där gick han också i koranskola.

Om några dagar kommer han ta med sig en kopia på en sida från sitt exemplar av Koranen till migrationsdomstolen. Där kommer han att bestrida sitt utvisningsbeslut till Afghanistan.

Vi sitter i en lägenhet på en av Helsingborgs mest centrala gator. Hussein har skrivits upp i ålder och därför flyttat från boendet för barn. Men flera som tidigare delade boende fortsätter att umgås i 69-åriga Ingrid Nilssons vardagsrum. Ingrid har också ordnat med ett boende åt Hussein hemma hos en väninna. Ytterligare en ung kille bor i Ingrids sommarstuga. Två ungdomar hon tidigare hjälpte i Helsingborg är utvisade och pratar med henne över messenger från Mazar-i-Sharif.

När du träffar Ingrid får du en känsla av att all hennes tid tas upp av unga killars ärenden. En väninna uttrycker ilska över att de och andra volontärer blivit uppmuntrade att delta i ett nationellt projekt när flyktingkrisen 2015 märktes som mest, men att situationen nu är den motsatta.

De planerar om. Ifall riksdagen röstar igenom den nya lagen om tillfälliga uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå är det bäst att de ensamkommande ungdomar som fått avslag väljer yrkesprogram – de som mest säkert leder till ett jobberbjudande och därmed ett permanent uppehållstillstånd.

Hon snappar upp varje ny vägledande dom som kan få betydelse för någon hon känner. Ett beslut från högsta förvaltningsdomen har precis förkunnat att minderåriga som levt sitt liv i Iran, men som är afghaner, inte ska utvisas till Afghanistan om de saknar kontaktnät där.

Hela tiden strömmar samtal in från socialsekreterare och boendepersonal som behöver Ingrids råd.

Chartrar plan för att genomföra utvisningar

En majoritet av de afghanska unga som inte anses ha asylskäl i Sverige är kvar.

I januari månad väntade 17 894 utvisningar på att verkställas hos gränspolisen. 404 genomfördes, de flesta frivilliga återvändanden. Fem personer utvisades med tvång till Afghanistan. Svenska ministrar har deltagit i flera EU-möten med afghanska representanter och president Ashraf Ghani har besökt Stockholm i frågan. Inget annat asylland har regeringen haft så täta kontakter med för att bygga upp ett återvändande.

Afghanistans president Ashraf Ghani tillsammans med Stefan Lövfen i Stockholm 2015. I förgrunden samtalar Afghanistans utrikesminister Salahuddin Rabbani och biståndsminister Isabella Lövin.
Foto: Anders Wiklund/TT

I Bryssel har företrädare för EU-nationerna mött den afghanska regeringen i hårda förhandlingar som inkluderat hot om indragna biståndspengar och krav på utbyggnad av Kabuls flygplats för att bereda plats till deportationerna.

Ett särskilt EU-projekt finansierar europeisk personal i länder dit många tidigare asylsökande återvänder. Därför betalar projektet för att svenska Migrationsverket kan ha tjänstemannen Kjell-Terje Torvik stationerad i Kabul under hela 2017. Dessutom har svenska polisen en egen återvändandesambandsman på plats.

Sverige får hjälp av Frontex, EU:s byrå för gränsbevakning, med ta in chartrade flygplan att genomföra utvisningar med. Frontex tar då också tar kostnaden för det hyrda planet, som är betydligt dyrare än vanliga deportationer med reguljärflyg.


Jag känner ingen som har åkt tillbaka när de fått ett nej

Sedan år 2000 har ensamkommande utgjort en tiondel av den totala andelen asylsökande i Sverige. Efter 2010 började andelen öka dramatiskt.

2015 kom 35 000 ensamkommande barn och unga – mer än en femtedel av alla som sökte asyl i Sverige det året.

Md Hasan, som 2015 ansvarade för städningen på ett stort Malmöhotell, minns hur allt färre rum plötsligt fanns till vanliga gäster när sommaren gick över i höst det året. Att ta in asylsökande ungdomar var betydligt mer lönsamt än affärsmän som betalar runt 1 500 kronor för ett rum. Efter hand ställdes flera våningar av åt ungdomarna. I konferensrummen satt personal som snabbt tagits in för att ta hand om de ensamkommande. Md Hasan upplevde att den nya boendepersonalen hade lättare arbetsdagar än hotellets ordinarie personal, som ofta var arbetskraftsinvandrare.

– Väldigt mycket personal anställdes för att vara på hotellet och ta hand om ungdomarna. Den nya personalen var själva unga personer, men tjänade mer än oss som jobbade med städ. Ändå gjorde vi mycket av jobbet. Vi lärde ungdomarna att använda tvättmaskinerna. Vi ordnade extra frukost och lunchbufféer på egna tider så att det inte skulle krocka med hotellgästerna. Hotellet tjänade väldigt mycket pengar.

Totalt registrerades 43 procent av alla asylsökande det året som minderåriga. Hälften av dem som barn i sällskap med familj eller delar av familj, hälften som ensamkommande unga.

I mindre orter fick hela årskullar en helt annan sammansättning. I Mellerud gick det plötsligt 144 killar på 100 tjejer bland tjugoåringarna.

Bara ett och ett halvt år efter den stora flyktingvågen säger all boendepersonal jag kontaktar inför det här reportaget att de flesta afghaner på deras boenden har fått avslag eller fortfarande väntar på besked. Det är en stor skillnad mot hur det såg ut för ett par år sedan, då gick processen snabbare och betydligt fler fick positivt besked.

Ahmed Noori, 21, som sökte asyl 2012 och nu bor i Södertälje, säger att han inte känner någon med avslag som återvänt till Afghanistan.

– Många får avslag nu. Några åker till Norge och försöker där i stället. Några andra jag känner har stannat kvar, men gått under jorden. De bor hos någon kompis och väntar på att söka igen. Några har åkt till Italien. De säger att de lätt kan få papper i Italien men inget liv. Så de väntar på att få passet och sen kan de resa därifrån. Jag känner ingen som har åkt tillbaka när de fått ett nej.

Ahmed Noori, 21, konstaterar att det blivit svårare för ensamkommande afghaner att få uppehållstillstånd: "Många får avslag nu".
Foto: Anna-Karin Nilsson
Det rådande ersättningssystemet är ohållbart

Ökade kostnader – och de oseriösa aktörerna tjänar mycket

2015 spreds ordet på gatan om var flest asylansökningar får bifall. Ungdomar tog sig till Göteborg, Malmö och tillbaka igen – i velandet över var det var mest fördelaktigt att registrera sig. Göteborg fick rykte om sig att vara en hård ankomstkommun och där föll också antalet registrerade asylsökande efter vecka 42. Samtidigt fortsatte antalet registrerade att öka i både Stockholm och Malmö som hade sitt högsta antal sökande veckan innan gränskontrollerna infördes.

Kostnaderna för kommunerna skenade. Något som regeringen i dag menar har varit ohållbart.

– Det rådande ersättningssystemet är ohållbart och mycket dyrt. Därför införs ett nytt i sommar. Oseriösa aktörer har kunnat tjäna stora pengar, säger Natali Sial pressekreterare hos Ylva Johansson (S) på arbetsmarknadsdepartementet.

De oseriösa aktörerna är väl kända. Expressen har rapporterat om kommuner som betalat för tomma platser och asylmiljardärer som byggt förmögenheter på underbemannade hem där sju personer delar på 20 kvadratmeter, Norra Halland om hur personer med knivar hängandes i fönstren kunnat bli familjehem och Sveriges Radio om hur shiamuslimska afghaner placerats hemma hos IS-krigares familjer i Örebro.

Regeringens 10 extra miljarder till kommunerna 2016 var ytterligare en effekt av flyktingkrisen, eftersom de ensamkommande unga har blivit en stor budgetpost för många kommuner.

Det är hemskt att se hur kriminella personer som håller på med droger får stanna men inte Abdul

Abdul – en tunn, tonårig kille som inte vill ha sitt efternamn och ansikte i tidningen – tittar ut över en ankdamm i en park mitt i Skövde.

Han har varit i Sverige i två år och redan hunnat bo på fyra hbv-hem.
Foto: Anna-Karin Nilsson

Han har hunnit bo på fyra hvb-hem, ett familjehem och ett asylboende under de två år han varit i Sverige.

Nu bor han hemma hos sin gode man, vars ersättning dragits in efter att Abdul skrivits upp i ålder och fått svaret att han inte anses ha asylskäl. Den gode mannen fortsätter att jobba gratis för Abdul och tar inte ut någon hyra. Ytterligare ett antal personer som lärt känna honom på boenden stöttar ekonomiskt så att hans vardag fungerar.

En kvinna som jobbat på ett av Abduls tidigare boenden förklarar varför.

– Jag tycker att de som sköter sig eller anpassar sig till samhället, hur hemskt det än låter, ska ha företräde. För alla får inte plats. Det är verkligheten. Det är hemskt att se hur kriminella personer som håller på med droger får stanna men inte Abdul, säger hon.

Något som skulle underlätta ett återvändande kan Abdul inte komma på. Pengarna – han skulle kunna få 30 000 kronor av svenska staten om han frivilligt sätter sig på ett plan till Kabul – rycker han på axlarna åt.

Hittills i år har 47 sådana utbetalningar har gjorts till återvändande afghaner i Kabul.

Nya lagförslag ger hopp – men kritiseras för att vara fega

Det blev utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), med ett stort behov av revansch inom migrationspolitiken, som presenterade idén i Ekots lördagsintervju. Den nya lagen om uppehållstillstånd för studier på gymnasienivå har arbetats fram av Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Maria Ferm.

Gustav Fridolin och regeringen har presenterat ett lagförslag som ger många ensamkommande nytt hopp.
Foto: Olle Sporrong

I Skövde hoppas nätveket runt Abdul att uppehållstillstånden för gymnasiestudier blir verklighet.

– Den skulle innebära att om man sköter sig så lönar det sig. Nu är det ingen skillnad. Asylprocessen tar inte hänsyn till sådant men på boendena syns så tydligt att vissa blir våldsamma eller säljer knark, att de väljer den lättaste vägen, säger kvinnan vi möter i parken tillsammans med Abdul.

I Skellefteå är Jonas Andersson ansvarig för ett privat stödboende. Han har många års erfarenhet av arbete med ensamkommande och har också i debatter förespråkat att införa åldersbedömningar. Gymnasielagen är han kritisk till.

– Den framstår som ett fegare sätt att införa amnesti, säger Jonas Andersson.

Han anser att det vore ärligare med raka besked.

– Att skjuta upp beslut om uppehållstillstånd baserat på skolgång är något som ser humant ut på papperet. I verkligheten handlar det om att förlänga en redan nu alldeles för lång väntan. Mer väntan är antagligen mest plågsamt för ungdomar som mest av allt behöver klara besked. Amnesti till alla som kom under 2015 och kombinera det med fortsatt stängda gränser. Eller snabba avslag för alla utan genuina asylskäl, kombinerat med ekonomiskt stöd för ett snabbt återvändande, säger Jonas Andersson.

Han ifrågasätter också varför samtal inte förs med Iran på det sätt som EU gemensamt gjort upp med Afghanistan.

– Regeringen borde vid statsbesöket i Iran ha förhandlat fram ett avtal rörande återvändande etniska hazaraafghaner som har familj där. Kanske kunde Sverige finansiera byggnationer av ett par lärosäten dedikerade för denna utsatta grupp?

Motsättningar, rasism och slagsmål

Under 2016 drabbade elevgrupper från arabiska länder och afghanska folkgrupper samman på ett par gymnasieskolor i olika kommuner.

– De syriska pojkarna får alla uppehållstillstånd och kommer i överläge gentemot afghanerna, menar Ingrid Nilsson i Helsingborg.

Hon understryker att det existerar en rasism gentemot afghaner, speciellt mot gruppen hazarer. Men det finns också de som har motsatt åsikt.

I Ronneby utbröt förra hösten ett stort slagsmål mellan syriska kompisar och afghanska på en gymnasieskola. Fem elever stängdes av i två veckor var efter bråket. Arabiska elever på skolan hävdade då att de afghanska eleverna får mer förmåner eftersom de bor på hem där till exempel ett gymkort kan ingå, till skillnad från unga nyanlända som bor med den egna familjen och inte har råd med gym.

En kvinnlig elev på Ronnebyskolan beskrev att afghaner har en stark ställning i Sverige.

– Två afghaner som går på en annan skola kom till skolan och började snacka skit om araber. Då samlades flera araber för att ge tillbaka och sen kom fler afghaner. Vi blev rädda och gick därifrån, speciellt eftersom att många av afghanerna är äldre än 25 och har ljugit om sin ålder. De är starkare än oss, sade kvinnan när jag besökte skolan.

Ahmed Noori tycker att tiden i Sverige har hjälpt till att mildra motsättningarna mellan olika grupper.

– I Södertälje där jag bor är alla araber. I Kista är alla iranier. Men vi afghaner har ingen speciell plats. Vi är med alla. Jag är pashtun men mina kompisar är uzbeker, hazarer – det spelar ingen roll. Om jag var i Afghanistan hade jag kanske inte tänkt så men det här är Sverige.

”I Södertälje där jag bor är alla araber. I Kista är alla iranier. Men vi afghaner har ingen speciell plats”, säger Ahmed Noori.

Svårt att identifiera vem som är vem

Längst tid i återvändandet tar arbetet med att få fram resehandlingar till den som inte visat något id i asylprocessen. Att kartlägga vem någon verkligen är blir mer konkret när en asylsökande åker hem. Först då kan utländska ambassader blandas in där personuppgifter kollas upp.

– Vill en sökande själv ta kontakt med sitt hemlands representation i Sverige redan under asylprocessen så finns inga hinder för det, men vi får inte kontakta personens ambassad i det skedet. Efter ett avslag kan vi däremot lämna ut personuppgifter till landets myndigheter för att ordna resehandlingar, säger Tobias Axelsson, tidigare chef för återvändandesamordningen på Migrationsverket.

Flera försök har gjorts för att mycket tidigare få in godkända ID-handlingar som skulle kunna sudda ut tvivel över ålder och identitet.

I Norge pågår ett försök där asylsökande som frivilligt återvänder får 5 000 norska kronor extra i bidrag om de lämnar in sina pass. 150 afghanska medborgare har fått det stödet sedan det infördes sommaren 2015.

En koran är ingen ID-handling

I Sverige har en ny regel införts för att få fler att lämna in ID-handlingar: bara den som hjälpt till att klargöra sin identitet får arbetstillstånd under tiden som asylsökande. I år har regeringen lagt flera lagförslag som syftar till att tidigare fastställa identitet på migranter.

– Förslaget att en åldersbedömning ska göras tidigare i asylprocessen är viktigt utifrån såväl ett barnrättsperspektiv som ett ekonomiskt perspektiv, sade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson när en ny lag om tidigare åldersbedömning i migrationsprocessen presenterades.

Just en sådan åldersutredning vill Hussein i Helsingborg göra. Ingrid Nilsson fixar automatkaffe inne i domstolens lokaler.

Hade Hussein kommit i dag hade han fått göra utredningen. Nu vill han visa att han är underårig, och inte över 18 vilket Migrationsverket och en handläggare på socialtjänsten bedömt honom som.

Hussein tillsammans med Ingrid Nilsson. Hussein försöker övertyga Migrationsverket att han är under 18 år. Något som är kämpigt utan ID-handlingar.

Hans advokat delar ut papperet med kopian på koransidan till migrationsöverdomstolens nämndemän. I hörnet står hans födelsedatum nedskrivet och i mitten står citerat med arabisk kalligrafi att denna koran visar vägen till det bästa.

– En koran är ingen ID-handling, replikerar Migrationsverkets representant.

Kommer att stanna, oavsett beslut

Ingrid Nilsson menar att det är för luddigt vilka lagen egentligen kommer vara ett alternativ för. Hon vill hellre se en riktig amnesti för alla som kom före 24 november 2015.

För alla? När jag ber henne konkretisera svarar hon alla minderåriga – men vad som ska avgöra vem som är minderårig är svårare att säga. Migrationsverkets åldersbedömningar räknar hon inte som rättssäkra.

I Skövde hoppas Abdul däremot på den nya lagen. Han menar att anpassning i Sverige ska vägas in i vilka som får uppehållstillstånd, inte bara en persons asylskäl.

– Vi är bara två personer i Skövde som kom 2015 och som läser sista terminen före gymnasiet nu, men det finns många personer som inte klarar det på fem, sex år. Jag har sett hundra killar här i Skaraborg som inte kan klara skolan. Jag blev klar på tre terminer. Jag trodde på regeringen, myndigheter, socialen, Migrationsverket, min advokat och nu kastar alla ut mig! De som jobbar med asylfall har fått allt, inte jag!

Abdul tillsammans med Expressens reporter Johanna Karlsson.

Abduls förra boendestödjare känner igen reaktionen från flera som fått en plats på hvb-hem och blivit lovade stöttning och skolgång – för att sedan se erbjudandet tas tillbaka. Av killarna från 2015 blev Abdul en av de första på hennes boende att kallas till återvändandesamtal. Han ombeds nu att samverka till att ta fram resehandlingar till den afghanska hemstaden Rabatt.

– Det kommer jag inte att göra. Jag kommer ändå att stanna. Fortsätta gå till skolan och ta alla betyg. Jag kommer försöka få beslutet ändrat, säger Abdul.


LÄS ÄVEN: Asylrapporten – 1691 röster från Sveriges väntrum