Punkten som kan sätta käppar i hjulet för Sverige

Stoltenberg: ”Det här är ett bra avtal för Sverige”
Turkiet och Sverige skrev under avtalet på toppmötet i Madrid.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Jann Kleffner, professor i folkrätt vid Försvarshögskolan.
Foto: Försvarshögskolan / Försvarshögskolan
Sveriges statsminister Magdalena Andersson talar under Natos toppmöte i Madrid
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det kom att krävas ett tiopunktsavtal för att Turkiet skulle godkänna Sveriges och Finlands Nato-ansökningar.

Men avtalet i helhet förkastas som diplomatiska förhandlingar av Jann Kleffner, professor i folkrätt vid Försvarshögskolan. 

– Det finns ingen juridisk grund i det här avtalet, säger han.

Det högaktuella avtalet mellan Turkiet, Sverige och Finland innehåller egentligen bara två punkter som är juridisk bindande varav en redan blivit inaktuell, menar Jann Kleffner, professor i folkrätt vid Försvarshögskolan.

– Avtalet är mer en avsiktsförklaring. Det innebär inga folkrättsliga förbindelser förutom vissa punkter, såsom punkt nio och tio, säger han.

Punkt nio innehåller en formulering om att Turkiet, Finland och Sverige ”ska etablera en permanent samverksansmekanism för att säkerställa att punkterna följs” med bland annat experter från olika departement, samt underrättelsetjänster och säkerhetsinstitutioner. 

– Det är en vag förklaring att någon slags mekanism ska skapas men utan att man säger hur den ska se ut, säger Kleffner och fortsätter:

– Det är något som kan vara juridiskt bindande. 

”Har något att stå på”

Om någon av länderna nekar till att medverka i mekanismen kan man åberopa avtalet, enligt Jann Kleffner. 

– Det är väldigt tydligt att parterna vill starta en sådan mekanism. Då får vi avvakta och se vad det blir av den, och när och hur. 

Punkt tio berör att Turkiet stöder Finlands och Sveriges inbjudan till Nato under Madrid-toppmötet. Den är också av mer juridiskt bindande form, men redan avklarad, enligt Kleffner:

– Vi har just fått inbjudan att gå med i Nato och det är bara första steget. Nu kvarstår tillträdesprocessen, att alla medlemsstater måste ratificera detta i respektive parlament. Vi är inte framme. 

Turkiet har fortfarande makten att säga nej till finskt och svenskt medlemskap. Och de svenska möjligheterna att ta strid mot detta, med hjälp av avtalet, är små.

– Man kan inte åberopa det här avtalet som folkrättsligt bindande, eller påstå att Turkiet begår ett folkrättsbrott genom att inte ratificera. 

”Ingen ny förpliktelse” 

Det finns utöver de två punkterna inga bindande juridiska krav för vare sig Sverige eller Turkiet, enligt Kleffner. 

– Det är ju först och främst en avsiktsförklaring för att bemöta Turkiets krav om att göra mer mot PKK och YPG, och de som kallas för terroristorganisationer. Då säger Sverige att vi gör redan det, samma sak gäller vapenembargot. 

Bland annat innehåller avtalet formuleringar om att Sverige har skärpt terrorlagstiftningen och att man följer den Europeiska konventionen vad gäller utlämningar. 

– Det finns ingen ny förpliktelse annat än vad man redan skulle göra. 


PUNKTERNA I AVTALET

• Sverige och Finland uttrycker sitt fulla stöd till Turkiet för hot mot landets säkerhet och slutar stödja organisationer som YPG, PYD och Gülenrörelsen.

• Sverige och Finland går med på att slå ned på PKK-aktiviteter, såväl som deras förgreningar och andra, enligt Turkiet, terrororganisationer. Ett samarbete kommer att knytas mellan länderna kring kontraterrorism.

• Sverige och Finland bekräftar att det inte råder något embargo på vapenexport till Turkiet och Sverige kommer anpassa reglerna för sin vapenexport till Nato-allierade.

• Inleda ett förstärkt samarbete med alla led i Turkiets regering, polis och säkerhetstjänst mot terrorism, organiserad brottslighet och andra utmaningar.

• Sverige och Finland ska utreda Turkiets utlämningskrav. 

• Sverige och Finland går med på att utreda och stoppa finansiering av PKK och andra terrorgrupper.

• Sverige och Finland går med på att motarbeta vad Turkiet ser som ”desinformation” och motverka att ländernas lagar används för att marknadsföra terroristorganisationer och hetsa till våld mot Turkiet.

• En samverkansmekanism mellan länderna ska utvecklas för att se till att punkterna i avtalet följs.

Källa: Natos hemsida



Utrikesanalytikern: ”Det är inte på något sätt över”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.