Kulturminister Parisa Liljestrand (M) skriver i en debattartikel i DN tillsammans med de övriga Tidöpartiernas kulturpolitiska talespersoner, Robert Hannah, l, Alexander Christiansson (SD) och Roland Utbult (KD) att ”en fungerande samexistens, och kanske också samverkan, med kommersiella medieaktörer tror vi också är grundläggande för den fortsatta verksamheten för public service.”
Den snabba tekniska utvecklingen och den förändrade annonsmarknaden påverkar mediemarknaden, och i ett osäkert säkerhetspolitiskt läge behövs både kommersiella medier och ett starkt public service, anser parterna i i Tidöavtalet som har enats om direktiven.
Kommersiella medier behöver värnas
De nio miljarderna till public service påverkar mediemarknaden i stort, skriver de.
Därför vill de ”att utredningen ser över om tydliggöranden behöver göras i public service-bolagens uppdrag, så att det unika svenska ekosystemet med ett oberoende public service och livskraftiga kommersiella medier kan bibehållas och stärkas.”
Regeringen öppnar för samverkan mellan public service och kommersiella medier:
”En fungerande samexistens, och kanske också samverkan, med kommersiella medieaktörer tror vi också är grundläggande för den fortsatta verksamheten för public service. En medieverksamhet som i dagsläget tilldelas ungefär nio miljarder kronor från skattebetalarna kommer, vare sig man vill det eller inte, att påverka mediemarknaden i stort.”
I direktiven till utredningen lyfts frågan om sanktioner mot public service. Man vill ge granskningsnämnden utökade möjligheter att granska innehållet och utfärda sanktioner om public service inte uppfyller sina villkor för bland annat saklighet och opartiskhet.
Skattemedel ska användas resurseffektivt
Insynen i hur medlen används bör förbättras, anser regeringen.
”Skattepengarna måste användas i enlighet med de villkor som satts upp och dessutom på ett resurseffektivt sätt. Detta tror vi kan utvecklas ytterligare inom ramen för den befintliga organisationsstrukturen och bidra till att förtroendet för verksamheten stärks. Därför blir en av utredningens uppgifter att se över hur uppföljningen och granskningen av public service-bolagens verksamhet kan bli tydligare och mer transparent” skriver de.
Allmänhetens förtroende för public service understryks, inte minst för att public service ska kunna fullgöra sitt uppdrag som en samlande kraft, i tider av kris och krig.
Fokus i utredningen ska därför läggas på vad det nya säkerhetspolitiska läget innebär för verksamheten.
Direktiven betonar uppgiften att folkbilda, och att spegla hela landet. Hur väl det gjorts hittills och hur uppdraget ska se ut framåt ingår därför i utredningen.
Utredningen kommer att ske i form av en parlamentarisk kommitté.
Premium
Premium
Premium