Protest mot partipolitik i kyrkan: ”Jesus har gått vilse”

Det bestäms i valet • Så röstar du.
Kyrkopolitikern Amanda Carlshamre, ordförande i Posk, protesterar mot partipolitik i kyrkan.
Foto: POSK/Victor Ramström
Kyrkopolitikern Ulf Bjereld (S) säger att partipolitik stärker kyrkans demokrati.
Foto: ADAM IHSE / TT / TT NYHETSBYRÅN
Ett kuvert med förtidsröster placeras i valurnan.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Att politiska partier styr Svenska kyrkan påminner om ”diktatur”.

Det säger inomkyrkliga grupper som inför kyrkovalet på söndagen protesterar mot partiernas inflytande – medan partiföreträdare tvärtom anser att detta ökar demokratin.

– Allmänpolitiska frågor dominerar i kyrkovalet, Jesus har gått vilse där, säger statsvetaren Jan Strid.

Nära fem miljoner medlemmar i Svenska kyrkan har rätt att rösta i kyrkovalet på söndagen, men valdeltagandet tros bli lågt. För fyra år sedan röstade 19 procent – högsta siffran sedan 1934 som blir svår att upprepa, enligt experter.

I dagens folkvalda församling, kyrkomötet, dominerar Socialdemokraterna med 30 procent av mandaten. Näst störst är gruppen Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk, med 17 procent.

”Endast hos diktaturer”

Just de politiska partiernas inflytande är en av de stora stridsfrågorna. I ett uppmärksammat utspel går tre ”obundna” nomineringsgrupper samman och fördömer partipolitiseringen av kyrkan.

”Tyvärr slits kyrkan som arena för maktpolitik av Sveriges sekulära partier. Det är unikt att politiska partier har inflytande och kan diktera villkor för en kyrkas teologi och tro. Det sker endast hos diktaturer i andra länder”, skriver de i en debattartikel i Aftonbladet. 

De tre undertecknarna Posk, Frimodig kyrka och Öppen kyrka är annars oeniga om det mesta, men förenas i sin motvilja mot politiska partier i kyrkan.

”Kyrkan ska vara fri”

– Kyrkan ska vara fri, hon är inte en statskyrka. Har man en statsreligion kan man se att politiker styr, men vi är ett mångkulturellt land med många religioner och trosriktningar, säger Amanda Carlshamre, ordförande i Posk.

– Det är problematiskt när partistyrelser fastställer kyrkopolitiska program. Kyrkan måste kunna vara en spjutspets i debatten, fri från koppling till regering och riksdag. Kyrkan ska stå bortom partipolitiken och agera ur ett teologiskt perspektiv utan att riskera att bli höger- eller vänsterstämplad, säger hon.

Den socialdemokratiske politikern Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och S-kandidat i kyrkovalet, anser däremot att partiernas engagemang har flera fördelar och säger att det synliggör konflikter och ökar valdeltagandet.  

”Bra för demokratin”

– Partipolitik bidrar till att fler går och röstar, det är bra för demokratin. Och det tydliggör skiljelinjer i kyrkan. Det är mycket bättre att veta vad man röstar på om man vill ha en radikal eller konservativ linje, säger Ulf Bjereld.

– Det är upp till medlemmarna att själva få välja hur de organiserar sig, det är ett tecken på demokrati. Men det står väldigt klart att staten håller sig undan samfundens inre liv. Nomineringsgrupperna har självständighet, säger han.

Allmänpolitiska frågor har dominerat under senare kyrkoval. Den stora ökningen i valdeltagandet 2017 berodde, enligt flera bedömare, på att både Socialdemokrater och Sverigedemokrater mobiliserade väljare för att motarbeta varandra.

Tre riksdagspartier ställde upp 2017 ­– och hamnade på tre av de fyra platserna i toppen. S blev störst, följt av oberoende Posk, Centerpartiet och SD.

”Jesus har gått vilse”

– Politiska partier dominerar kyrkomötet, de rent kyrkliga frågorna försvinner mer och mer. Valdeltagandet 2017 berodde på den politiska dimensionen. Jag tror partierna avgör också i år, de har pengarna, säger statsvetaren Jan Strid, pensionerad universitetslektor vid Göteborgs universitet som forskat om kyrkoval.

– Allmänpolitiska frågor dominerar, däremot lyser inre kyrkliga frågor med sin frånvaro. Jesus Kristus saknas i hög grad i valmanifest och det de går till val på. Jesus har gått vilse i kyrkovalet, säger han.

Bland andra ämnen i kyrkovalrörelser märks frågan om huruvida präster ska vara tvungna att viga samkönade par samt kyrkans ansvar för hållbart skogsbruk – eftersom kyrkan är en av landets största skogsägare.

De kämpar om makten i kyrkan

I kyrkovalet på söndagen kämpar 14 nomineringsgrupper om de 251 platserna i kyrkomötet. I valet 2017 fick de fem största partierna tillsammans nära 80 procent av rösterna.

Socialdemokraterna (30,3 procent).  I särklass störst. Vill att präster på sikt måste viga samkönade par. Använder begreppet ”feministisk kyrkopolitik”.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk (17,1 procent). Stark motståndare till att politiska partier verkar inom kyrkan. Populärt bland aktiva i kyrkan, ”kyrkfolket”.

Centerpartiet (13,7 procent). Vill se ”en grön folkkyrka”. Vill stärka församlingarna.

Sverigedemokraterna (9,3 procent). Vill motverka att kyrkan har utvecklats till en ”politiskt vänsterliberal opinionsbildare”. Vill skapa ett konservativt block i kyrkan.

Borgerligt alternativ (8,8 procent). Har sitt ursprung i Moderaterna och bildades när M lämnade kyrkopolitiken 2013. Vill stärka församlingarna och föreslår ett coronastöd på 500 miljoner kronor till dem.

Övriga grupper som ställer upp är Öppen kyrka och Frimodig kyrka, båda politiskt obundna; Vänstern i Svenska kyrkan; Kristdemokrater i Svenska kyrkan; Fria liberaler i Svenska kyrkan; Miljöpartister i Svenska kyrkan; Himmel och Jord; Kyrklig samverkan i Visby stift; Alternativ för Sverige

LÄS MER: Våldtäktsmän och kvinnomisshandlare kandiderar i kyrkovalet 

S till angrepp mot SD i debatten inför kyrkovalet.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.