Kan Sverige få en situation som den i Italien? Den frågan ställs i SVT:s ”Agenda” till Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap.
– Absolut. Det är ett högriskscenario, men det är inte omöjligt med tanke på hur utvecklingen har gått i Italien och de andra länderna, svarar han.
Det kan i sin tur leda till en situation där svensk sjukvård måste prioritera bland intensivvårdspatienterna, enligt Joacim Rocklöv.
– Man måste ge vissa vård och andra inte.
Rocklöv uppskattar att intensivvårdsplatserna kommer att ta slut i mitten av april i Region Stockholm, senare i resten av landet.
Coronatopp i maj: 500–1 000 svårt sjuka
Han beräknar att antalet coronapatienter som behöver intensivvård kommer att nå sin topp i slutet av maj. Då kommer, utifrån de åtgärder som nu har vidtagits för att begränsa spridningen, mellan 500 och 1 000 patienter behöva intensivvård i Region Stockholm – samtidigt.
Joacim Rocklöv efterlyser därför fler åtgärder mot coronasmittan. Han förordar mer distansarbete, distansundervisning och andra restriktioner av sociala kontakter. Även personer som har haft kontakt med smittade bör hålla sig hemma, menar han.
– Om vi inte sätter in tillräckligt mycket åtgärder tidigt så riskerar vi att sitta i en situation där sjukvården inte funkar och vi får sätta Stockholm i karantän.
Statsepidemiolog Anders Tegnell, också gäst i ”Agenda”, välkomnar att Sverige rustar sig för ett eventuellt italienskt scenario.
– Men jag tycker inte att man behöver säga att det kommer att bli så. Jag tror att man måste erkänna – och det gör de flesta experter – att vi inte har en aning.
Tegnell vill inte ha för många åtgärder
Om Rocklövs åtgärdsförslag säger Tegnell:
– Det är möjligt att det skulle ha någon effekt men det är väldigt osäkert.
Anders Tegnell argumenterar för att det mest beprövat effektiva är de åtgärder som redan har satts in: att stanna hemma om man är sjuk och att på olika sätt skydda de äldsta.
– Det har man misslyckats med i Italien, eftersom man där såg vad som hände alldeles för sent.
Att sätta in för många åtgärder kan vara kontraproduktivt eftersom det kan leda till att de inte efterlevs i längden, enligt statsepidemiologen.
– Då börjar folk välja vad jag ska göra och vad jag inte ska göra, säger Anders Tegnell.
Bråk om brittisk forskning
Han lyfter fram Storbritanniens strategi för coronabekämpning som ett föredöme.
– De är förmodligen världsbäst.
Joacim Rocklöv invänder att 245 personer, däribland ett stort antal forskare inom bland annat immunologi, biologi och medicin, i ett brev till den brittiska regeringen kräver ytterligare restriktioner för att dämpa smittspridningen. Brevet har refererats av The Guardian.
Detta avfärdar Anders Tegnell.
– Den tunga brittiska forskningen säger att det här är det riktiga.
