Lantbrukaren Olle Göransson från Höje utanför Hagfors reagerar på Charlie Karlssons inlägg. Foto: PrivatLantbrukaren Olle Göransson från Höje utanför Hagfors reagerar på Charlie Karlssons inlägg. Foto: Privat
Lantbrukaren Olle Göransson från Höje utanför Hagfors reagerar på Charlie Karlssons inlägg. Foto: Privat
Charlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Foto: PATRIK SVEDBERG / PRESSBILDCharlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Foto: PATRIK SVEDBERG / PRESSBILD
Charlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Foto: PATRIK SVEDBERG / PRESSBILD
Storstädernas invånare väntas öka med 37 procent under de närmaste 40 åren. Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅNStorstädernas invånare väntas öka med 37 procent under de närmaste 40 åren. Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Storstädernas invånare väntas öka med 37 procent under de närmaste 40 åren. Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Professorn: Stockholm inte längre så beroende av landet

Publicerad

Klyftan mellan stad och landsbygd växer.

Stockholm är inte längre så ekonomiskt beroende av landsbygden, hävdar Charlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi:

– Affärer slår igen, man stänger sjukhus och jag förstår att man kan blir upprörd men man kan inte påstå att det är Stockholms fel att man lägger ner BB i Sollefteå.

Stockholms, Göteborgs och Malmös invånare väntas öka med 37 procent under de närmaste 40 åren, enligt SCB. Främst på grund av invandring och fler födda. I glesbygd väntas det minska med 10 procent.

Och Stockholm är inte så ekonomiskt beroende av landsbygden. Det menar Charlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping, och utvecklar det i ett blogginlägg:

"Behöver Stockholm Sverige i dag? Produktionen av fysiska produkter utgör i dag bara en liten del av Stockholms ekonomi. I dag är basen för Stockholms ekonomi en helt annan och utgörs av företag inom finansiella tjänster, kunskapsintensiva företagstjänster, mjukvaruutveckling".

"Pågår en strukturomvandling"

Han menar att kunskapen ofta tas från andra storstadsområden, att flest företagskunder finns där och i utlandet. Mer än 50 procent av de livsmedel som konsumeras i Stockholm importeras också från utlandet.

– Det pågår en strukturomvandling. Vi har fått en helt fantastisk produktivitetshöjning inom jord- och skogsbruket vilket gjort att sysselsättningen minskat. Men det kan man knappast skylla några politiker i Stockholm för. Man har inte samma levnadsvillkor om man bor på en liten ort som om man bor i Stockholm, säger Charlie Karlsson.

"En fullständigt ekonomistisk syn"

Lantbrukaren Olle Göransson, 60, från Höje utanför Hagfors reagerar på Charlie Karlssons inlägg. Enligt honom förutsätter städernas överlevnad en fungerande landsbygd, med utbyggt bredband och bättre kommunikationer.

– Han har en fullständigt ekonomistisk syn, att allt som inte går att mäta i pengar är ointressant. Delar av det som genereras på landsbygden, som vattenkraft, malm och skog, kommer förvisso tillbaka men det går mer pengar ifrån. Och visst, mer än 50 procent av livsmedel importeras från utlandet men man är beroende av en landsbygd. Om det produceras i Brasilien eller Kina kanske man inte bryr sig om så länge transporterna fungerar. 

 

LÄS ÄVEN: Lotta Gröning: Jag förstår att många i Norrland vill lämna Sverige 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag