Regeringen har bland annat infört inreseförbud sedan larmet om virusmutationen från Storbritannien, som på kort tid blivit dominerande i sydöstra England. Enligt brittiska myndigheter bedöms varianten vara uppemot 70 procent mer smittsam.
Folkhälsomyndigheten har hittills identifierat en handfull fall av mutationen i Sverige, varav majoriteten kopplas direkt till utlandsresor. Även i Sydafrika har en ny, potentiellt mer smittsam variant dykt upp.
Men Lennart Svensson, professor i virologi vid Linköpings universitet, tycker att varningarna är förhastade, givet att det ännu inte finns några vetenskapliga belägg för att mutationen har förändrade egenskaper.
– I medierna framställs mutationer som att viruset blir mer aggressivt, men det är nästan alltid tvärtom, att det blir snällare.
– Man har inte kunnat visa på ökad sjuklighet, men vissa påstår att man hittar ökad smittspridning. Men jag kan inte se, och kolleger till mig kan inte se, att det finns någon mekanistisk förklaring till detta. Det är bara en observation. Vi vill gärna ha vetenskapliga publikationer som ger stöd för detta. Hittills har det bara varit olika medieuppgifter och matematiska modeller. Det räcker inte riktigt till, säger Lennart Svensson.
Ingår i regeringens expertgrupp
Sedan oktober ingår han i en vetenskaplig referensgrupp som arbetar under regeringen och Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström. Uppdraget är inte arvoderat och forskarna bestämmer själva hur mycket tid man lägger ner på arbetet, uppger huvudsekreteraren Anki Bystedt för Expressen.
– Eftersom jag sitter i regeringens coronavaccingrupp har jag mycket fokus på det här med mutanterna, hur de sprids och om de är mer smittsamma eller inte. Vi har ett forum där vi bland annat diskuterar vaccinfrågan, smittspridning och om de nya varianterna fortfarande kan avdödas med vaccinen, säger Lennart Svensson.
– Det är blandad grupp, några har hållit på med corona länge, och några har andra infallsvinklar, men det fungerar bra.
Lennart Svensson anser att den stora smittspridningen såväl internationellt som i Sverige snarare kan härledas till någon form av klustersmitta än till de nya virusvarianterna.
Men om varianten skulle visa sig vara mer smittsam kan det väl i förlängningen innebära att fler drabbas i den grupp som är extra sköra?
– Vi vet inte det. Det är bara ett antagande. Vi saknar en mekanistisk förklaring till varför de här mutationerna i England och Sydafrika skulle vara mer smittsamma. Vi har en enorm smittspridning även i Västra Götaland, och halva Sverige går på knäna, så det kan lika gärna vara klustersmitta som driver på det här. Det finns jättemånga mutanter, så varför skulle just den engelska sprida smittan fortare? Även Sverige har vi en jättestor smittspridning, och vi har andra mutationer.
Så det hjälper inte att exempelvis införa inreseförbud?
– Nej, jag är skeptisk till det. Jag vet inte om det har någon större effekt, säger Lennart Svensson.
De ingår i regeringens vaccinexpertgrupp
Syftet med referensgruppen, som inrättats av vaccinsamordnaren Richard Bergström, är att diskutera vetenskapliga frågeställningar som kan komma med uppdraget och ge fördjupad kunskap om de olika vaccinerna och forskningsläget.
Enligt beslutet har lärosätena nominerat lämpliga personer, och dessa 21 har sedan valts ut till expertgruppen:
Josef Järhult, universitetslektor/forskare, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet
Jonas Oldgren, professor/överläkare, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet
Fredrik Kahn, forskare/infektionsläkare, Institutioner för kliniska vetenskaper, Lunds universitet
Martin Lagging, professor/överläkare, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet
Anna-Lena Spetz, professor, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet
Niklas Arnberg, professor, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Sven Artur Bergström, seniorprofessor, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Mattias Forsell, universitetslektor, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Sven-Arne Silfverdal, docent/överläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
Lennart Svensson, professor, Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet
Soo Aleman, docent/överläkare, Institutionen för medicin, Karolinska institutet
Petter Brodin, forskare/läkare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet
Anna Mia Ekström, professor/överläkare, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet
Gunilla Karlsson Hedestam, professor, Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi, Karolinska institutet
Karin Loré, professor, Institutionen för medicin, Karolinska institutet
Matti Sällberg, professor/biomedicinsk analytiker, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska institutet
Sophia Hober, professor, Institutionen för proteinvetenskap, Kungliga tekniska högskolan
Anne-Lie Blomström, docent, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
Caroline Fossum, professor, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
Fredrik Höök, professor, Institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola
Hans Wigzell, professor emeritus, Karolinska institutet
