Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Professorn: Anhöriga löper större risk att själva ta sitt liv

Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi.
Foto: David Gimlin

Närstående till personer som tagit livet av sig löper större risk för psykisk ohälsa. Därför är stödinsatser viktiga. 

– Det har enorma konsekvenser för måendet och den psykiska hälsan, säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi. 

När en närstående tar sitt liv skapas en komplicerad sorgereaktion hos de som lever kvar.  

Danuta Wasserman är professor i psykiatri vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention på Karolinska institutet. Hon förklarar att den reaktionen kan vara svår att hantera utan stöd.  

– Efter självmordet blir det många skuld- och skamkänslor och också känslan av ilska av att vara lämnad. Det kan handla om normala känslor vid normal sorg, men de är ofta förstorade och varar längre när det gäller självmord, säger hon och fortsätter: 

– Det är inte sällan man anklagar sig själv för att inte ha gjort mer – oavsett om det stämmer med verkligheten eller inte – och då behöver man reda i detta med för en bättre läkningsprocess. 

För utan stöd finns risk för enorma konsekvenser för måendet och den psykiska hälsan.

Information från vården viktigt

Närstående till personer som tagit livet av sig löper enligt studier större risk att må psykiskt dåligt, eller till och med att själva ta sitt liv, förklarar Danuta Wasserman. 

– Det finns forskning som menar att om personer inte bearbetar sin sorg är i högre risk för självmord. Den risken är som störst tiden strax efter självmordet, säger hon.

Att vården ger anhöriga stöd och information om var man kan vända sig för hjälp anser hon därför är viktigt för att närstående ska ta sig vidare efter ett självmord. 

– Sjukvården borde ha de här resurserna, kunna ge exempelvis kontaktuppgifter direkt efter ett självmord. Men även andra instanser, som begravningsentreprenörer borde ge information om kanaler om vem man kan kontakta.

Vikten av stöd

Det viktigaste enligt professorn är att anhöriga och närstående erbjuds ordentligt med stöd – och hon är optimistisk till att fler skulle ta hjälp om det erbjöds mer aktivt. 

– I dag upplever jag att det finns en större tolerans att ta hjälp av psykolog och jag är övertygad om att alla som skulle erbjudas en kontakt skulle samtala, men kanske inte alla själva skulle ta kontakt med en specialist, dels för man inte vet var man ska vända sig, dels för att den kan vara ett svårt steg att ta själv. Där han vårdinstanserna ett ansvar.

HIT KAN DU VÄNDA DIG FÖR ATT FÅ HJÄLP

Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder.

Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk. 

Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar.

En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång.

Ring 112 eller åk till en akutmottagning. 

Om möjligt – lämna inte personen ensam. Självmord är ofta impulshandlingar. Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.

Bris: 116 111, bris.se.

Bris vuxentelefon: 077-150 50 50.

Jourhavande präst: Nås via 112.

Mind: chatt på mind.se

Minds stödtelefon Självmordslinjen: 90101

Minds föräldratelefon: 020-85 20 00.

Röda Korset: redcross.se.

Jourhavande kompis: Chattjour finns på jourhavandekompis.se

SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu.

Telefonjouren: 020 -18 18 00.

Källa: mind.se och www.spesistockholm.se

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.