Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Professorn: "Äldres liv värderas lägre"

Geriatrikprofessorn Yngve Gustafson. Foto: BILD I NORR - MIKAEL LUND / COPYRIGHT MIKAEL LUNDGREN, UMEÅ, SWEDEN, PHONE: +4
Äldreforskaren Ingmar Skoog från Sahlgrenska akademin. Foto: FOTOGRAF JOHAN WINGBORG / FOTOGRAF JOHAN WINGBORG GÖTEBORGS UNIVERSITET KOMM
Christina Tallberg på PRO. Foto: JACK MIKRUT / Jack Mikrut

 

Äldre får mindre och sämre behandling än yngre, exempelvis när det gäller hjärtsjukdom och cancer. Värst är det för äldre kvinnor.   

– Åldersdiskriminering är olagligt men sker i praktiken ändå. Man värderar äldres liv lägre, säger geriatrikprofessorn Yngve Gustafson.

Hälso- och sjukvården ska vara jämlik och ingen ska nekas vård och behandling på grund av ålder eller kön. Det står i lagen. Men trots det finns många exempel på att äldre diskrimineras i hälso- och sjukvården, både när det gäller läkemedelsbehandling och olika typer av ingrepp. 

– Det är vansinnigt och får oerhört allvarliga konsekvenser, säger Yngve Gustafson, geriatrikprofessor vid Umeå universitet.

En generell diskriminering är att äldre i högre utsträckning bara får behandling av symtomen. De får ingen ordentlig utredning av orsaken till vad deras besvär beror på, enligt  Yngve Gustafson. Äldre kvinnorna är särskilt missgynnade.

– Äldre kvinnor som söker för att de sover dåligt får sömntabletter. Medan männen utreds i högre utsträckning och får diagnosen sömnapné, andningsuppehåll, som de får behandling för. 

Äldre kvinnor får bara behandling av symtomen

Samma mönster går igen vid flera vanliga sjukdomar. Äldre kvinnor med magbesvär får ofta läkemedel mot symtomen, som laxermedel. Männen får i högre grad får genomgå undersökningar med gastroskopi och koloskopi.

– Det här gör att man snabbare hittar eventuell tjocktarmscancer hos män och kan behandla den. Att äldre, och särskilt äldre kvinnor, missgynnas i vården får fruktansvärt allvarliga konsekvenser.

Äldre får mer sällan nya och dyra effektiva läkemedel. Äldre kvinnor är särskilt drabbade. Äldre fick exempelvis mer sällan de nya bromsmedicinerna mot demens och nya hjärtmediciner som ACE-hämmare när de introducerades. Äldre med förmaksflimmer får också mer sällan behandling med medicin som medicin som minskar risken för proppar. 

Äldre får också mer sällan vissa operationer, exempelvis får äldre kvinnor mer sällan kranskärlsoperation. Äldre kvinnor får billigare hjärtinfarktvård än män. Kvinnorna får färre ingrepp, andra mediciner och vårdas oftare på fel avdelning.    

Läkemedel testas inte på äldre

Många läkemedel och behandlingar inte är utprövade på äldre. Detta trots att äldre konsumerar mer sjukvård och läkemedel än yngre.

– Äldre har ofta flera olika sjukdomar och det diskvalificerar dem ofta från kliniska studier. Det här kan leda till att äldre får fel behandling, eftersom det inte finns tillräckligt med forskning på äldre patienter, säger Yngve Gustafson. 

Ett annat problem är att riktlinjer och vårdprogram i många fall behandlar alla som är 65 år eller över likadant.

– Det är fullständigt galet att behandla alla äldre, vare sig de är 65 år eller 100 år, på samma sätt. Vi åldras olika långsamt och kronologisk ålder är mindre intressant. En 85-åring kan vara oerhört biologiskt vital och en 70-åring väldigt åldrad fysiskt sett, säger Yngve Gustafson.

Den kronologiska åldern kan vara helt annorlunda än den biologiska. En studie av 38-åringar visade att de var mellan 60 och 25 biologiskt sett.

Pensionärerna rasar mot diskrimineringen

Pensionärsorganisationerna PRO och SPF har uppmärksammat diskrimineringen i egna rapporter, remissvar och debattartiklar. 

– Jag blir urförbannad. Åldersgränser i sjukvården är ren diskriminering. Enligt lagen ska vård ges på lika villkor för hela befolkningen, säger Eva Eriksson, ordförande i SPF.  

Christina Tallberg på PRO. Foto: JACK MIKRUT / Jack Mikrut

Christina Tallberg på PRO är mycket kritisk till att äldre får sämre behandling i vården. Att mammografi har en övre åldersgräns, exempelvis. Cancern vänder inte i dörren bara för att man fyllt 75.

 – Fler och fler äldre kvinnor drabbas av bröstcancer. Vi vill att äldre kvinnor blir kallade och att det är gratis, för det är då man går, säger Christina Tallberg på PRO. 

Äldre allt friskare

Svenska pensionärer är friskast i EU.  Svenska 70-åringar har en hälsa som motsvarar 50-åringar på 1970-talet, enligt äldreforskaren Ingmar Skoog från Sahlgrenska akademin. 

– Dagens 70 är det nya 50. 70-åringar presterar bättre både fysiskt och intellektuellt. De har högre kapacitet, och även bättre reservkapacitet som gör att de klarar påfrestningar som exempelvis sjukdomar bättre, säger han.  

Äldreforskaren Ingmar Skoog från Sahlgrenska akademin. Foto: FOTOGRAF JOHAN WINGBORG / FOTOGRAF JOHAN WINGBORG GÖTEBORGS UNIVERSITET KOMM

Dagens seniorer har haft det bättre ställt, har levt mer hälsosamt och fått bättre vård. Medellivslängden har ökat och är nu 84 år för kvinnor och 80,3 för män.

Dagens 70-åringar är friskare, har bättre kondition och äter bättre. De presterar bättre på intelligenstester, har ett mer tillfredsställande sexliv och  lyckligare äktenskap.

– Ibland säger man till och med att 70 är det nya 20. Och det handlar om livsstil. Dagens 70-åringar vill ofta resa utomlands och se sig om i världen. Och det är inte båten över till Danmark de vill ta, det kan exempelvis handla om långresor till Thailand. 

"Människovärdesprincipen som ska gälla"

Även Ingmar Skoog tycker att äldre diskrimineras i dag och är kritisk till det.

– Åldersdiskriminering är olagligt. Vården får inte prioritera utifrån faktorer som ålder, kön och hudfärg. Människovärdesprincipen som ska gälla. Man ska bedöma individen.  

Inom sjukvården finns en förlegad syn på äldres och deras hälsa, tycker Ingmar Skoog. Att läkare tror att hög ålder alltid är lika med skröplighet.

– Att bunta ihop 65-åringar med 95-åringar är lika dumt som att bunta ihop 20-åringar med 50-åringar, säger Ingmar Skoog. 

Dagens pensionsålder, 65-67 år, kommer från mitten av 1800-talet. Då var det bara en liten del av befolkningen som blev så gammal. 

Biologisk ålder är mer relevant än kronologisk, tycker professor Yngve Gustafson. Ett vanligt sätt att mäta biologisk ålder är ett enkelt gångtest. 

– Det är det enskilda test som bäst mäter det biologiska åldrandet. Ett av de säkraste sätten att förutsäga risken att avlida eller drabbas av sjukdomar som demens. Om man går långsammare än en halv meter per sekund är man över 80 år biologiskt sett och därmed åldrad.  

Lätt test: Se din biologiska ålder

Att mäta självvald gånghastighet är ett av de bästa sätten att mäta det biologiska åldrandet. Man går inomhus i den takt man brukar gå. Vanliga sträckor att mäta är fyra eller tio meter. Tio meter ska alltså i så fall ta tjugo sekunder. 

Om man går långsammare än en halv meter per sekund är man biologiskt sett åldrad, över 80 år. Gångtestet har i studier visat sig kunna förutsäga exempelvis risken att drabbas av demens eller att avlida de närmaste åren. 

Dock är detta på gruppnivå. Individens enskilda risk kan avvika från gångtestet.

Det finns förstås faktorer som kan göra gångtesten blir missvisande, som att man brutit ett ben. Diagnos av sjukdomar och besvär, oavsett om de är relaterade till ålder eller inte, ska alltid ställas av läkare.  

Källa: Yngve Gustafson

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!