Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Pressetiken mår alldeles utmärkt

När var svensk pressetik som bäst? Tja, faktiskt just precis nu.

KRÖNIKA | MEDIEKOLLEN. Kanske låter det som ett djärvt påstående denna heta vår efter så många kontroversiella publiceringar i kölvattnet av metoo. Visst kan man ha olika åsikter om enskilda artiklar. Visst kan det ha begåtts misstag. 

Men det är okunnigt att tala om en ”havererad pressetik”. 2018 kommer onekligen att bli ett speciellt år, på grund av debatten kring flera likartade granskningar om kända män. Däremot betyder det inte att pressetiken spelat ut sin roll, tvärtom.

För ett lite längre perspektiv läser jag den nyutkomna avhandlingen ”Rätten till privatlivet – och moralen bakom omoralen i svensk press” av Uppsala-historikern Mattias Hessérus. Han undersöker svenska mediers beaktande av privatlivet mellan 1920 och 1980, och uppehåller sig särskilt vid publicisternas argument för att exponera intima uppgifter.

Redaktörer alltid har letat ”en moral för att rättfärdiga omoralen”, hävdar Hessérus. Även om han mellan raderna kan framstå som en mer än lovligt borgerlig akademiker, som sätter privatlivets helgd framför alla andra intressen, är avhandlingen en läsfest för den medieintresserade.

Jag frossar i historierna om den bortglömda skandalblaskan Fäderneslandet, som tryckte våldspornografiska noveller och högstämt försvarade det med att allmänheten behövde dessa viktiga ”reportage” för att varnas för agans skadliga konsekvenser. Vad sägs om rubriker som ”Tre flickslynor och en pojkstackare”?

Fäderneslandet stack ut i presslandskapet med sina hänsynslösa publiceringar om privatpersoner. Tidningen tvingades till slut att lägga ner, efter en allians mellan de sansade medierna och starka parter i civilsamhället. Man hade vid upprepade tillfällen kämpat mot denna avart till ”smutspress” och en kampanj i DN resulterade 1927 i strypt distribution. Så kunde det gå till innan internet.

 

LÄS MER av Karin Olsson: Vem granskar offren för kulturprofilen? 

 

Hessérus beskriver att värnet av ”sedligheten” i samhället var det som först som höll publicisterna tillbaka. Med det moderna Sveriges framväxt stärktes successivt försvaret av den enskildes privatliv i egen rätt, sedligt eller inte.

Tidningarnas otäcka ”homosexjakt” på 1950-talet under Haijby-och Kejne-affärerna och 1960-talets intensiva konkurrens mellan Aftonbladet och Expressen, hade pushat mediernas eget pressetiska arbete framåt. Under hot om lagstiftning framstod självreglering som ett bättre alternativ.

Hessérus beskriver att utvecklingen av en stramare pressetik också ifrågasattes. Under 1970-talet blev det privata politiskt, och feminister ville belysa strukturer som inte stannade vid ytterdörren. Vem hade hyschhyschet kring det som försiggick i hemmet, äktenskapet och sexuallivet egentligen gynnat? frågade man sig.

Det var i det klimatet som viktig och nyskapande journalistik, till exempel den om våldtäkter, såg dagens ljus. Men Hessérus verkar ha svårt att se mer än cyniska redaktörer som letade nya ursäkter för att snaska.

”Rätten till privatlivet” är högintressant som fond till dagens metoo-debatt. Det är slående hur snabbt pressetiken alltid har anpassat sig till tidsandan. Redaktörer är ytterst receptiva varelser, vilket mest är en välsignelse och ibland en förbannelse.

Men nog är det häpnadsväckande hur väl branschens pressetiska system, som nu står inför en utvidgning till public service-medierna, har fungerat. Trots att antalet publiceringar ökat explosionsartat under digitaliseringen, för att inte tala om ”konkurrensen” med amoraliska informationskällor på nätet, ökar inte antalet fällningar hos Allmänhetens pressombudsman. Professionaliseringen hos redaktörerna är slående. 

Pressetiken mår, med andra ord, prima.

 

Karin Olsson är ställföreträdande ansvarig utgivare och kulturchef på Expressen. Nästa vecka skriver chefredaktör Thomas Mattsson Mediekollen.

HÄNT I VECKAN

NYTT JOBB. Dagens industris framgångsrika chefredaktör Lotta Edling blir publicistisk utvecklingsdirektör på Bonniers affärsområde Bonnier News.

 

SJÄLVMÅL. Nu riktas blickarna mot VM-värden Ryssland. Under president Putins styre har det krigförande landet intagit plats 148 i Pressfrihetsindex 2018.

 

KRIMPROFIL. Rutinerade tittarfavoriten Petra Nordlund McGahan är ny programledare i Expressens tv-program ”Brottscentralen”.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!