Pressen på lärarna – att sätta högre betyg

Trots att betygssnittet blir högre visar internationella kunskapsmätningar på allt sämre kunskap bland svenska elever.
Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Inför löneförhandlingarna hade även elevernas utvärderingar av läraren betydelse.
Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅN

I kvällens program av Uppdrag granskning vittnar lärare runtom i landet om pressen att sätta höga betyg på sina elever för att få en bättre lön.

– Man fick inte upp lönen om man hade för många underkända, berättar Gunilla Persson, pensionerad naturkunskapslärare.

Påtryckningen är "regelvidrig", menar en facklig företrädare.

Trots att betygssnittet blir högre visar internationella kunskapsmätningar på allt sämre kunskap bland svenska elever.

Gunilla Persson, pensionerad naturkunskapslärare, är en av flera lärare som i kvällens program av Uppdrag granskning berättar om pressen att sätta höga betyg på eleverna och upplevelsen av att elevresultaten påverkade lärarnas lönenivå.

– Det uttrycktes tydligt. "Meritpoängen var hög när de kom in, varför har de sjunkit?", sa rektorn. Vi var många som upplevde att man inte fick upp lönen om man hade för många underkända och för låga betyg, berättar Gunilla Persson, som senast arbetade på en skola i Malmö.

Inför löneförhandlingarna hade även elevernas utvärderingar av läraren betydelse. Det hände dock att läraren kunde bli utsatt för en planerad "kupp" från eleverna.

– De kunde med vilje sätta dit läraren, "nu ska vi sänka henne". Om utvärderingen visade dåligt fick man ingen höjd lön, upplevde jag. Jag tycker det är fel. Man ska inte få lov att göra sådant och det ska inte visa sig på lärarens lön, säger Gunilla Persson.


LÄS MER: Åmåls skolor i topp – trots många nyanlända


"Är regelvidrigt"

Gunilla Persson är inte ensam om uppfattningen. Uppdrag granskning har genomfört en enkät i samarbete med Lärarnas riksförbund där en annan lärare beskriver en situation:

"Rektorn tyckte jag borde höjt betyget för en elev, men jag höll emot. Vid nästa lönesamtal fick jag betydligt lägre lönepåslag än mina kolleger och fick höra att jag sitter löst."

– Det här är ju regelvidrigt och man är inte per se en dålig lärare bara för att man har satt många F, säger André Jerezsom, facklig förtroendevald inom friskolekoncernen Academedia, till Uppdrag granskning.

32 procent av de 682 lärare som har svarat på enkäten har upplevt att rektor eller huvudman har försökt påverka deras betygsättning. 89 procent av lärarna har blivit ombedda att höja elevernas betyg.

Gunilla Persson, pensionerad naturkunskapslärare.
Foto: Privat

Resultat beror inte bara på läraren

Det är ett orättvist system tycker Gunilla Persson, som arbetade på skolan i Malmö i 15 år. Resultaten har inte främst att göra med lärarnas prestation, utan med vilka elever man får, menar hon.

– En lärare kan vara oerhört skicklig pedagogiskt och få en omotiverad elev över till ett godkänt. En lärare kan också glida på räkmacka för att eleverna är motiverade och sköter sig själva. Det är fel att ge den läraren högre lön, säger Gunilla Persson.

Varför tror du att man lägger så stor vikt vid resultaten som lärarens elever får?

– Det är det enda man kan påverka, man har lärarna som gisslan. Med låga betyg blir dessutom skolan mindre populär. Man är rädd om skolpengen.

Uppdrag granskning sänds klockan 20.00 i kväll i SVT1.


LÄS MER: Här är regeringens satsning på skolan

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.