Bris årsrapport är ett rött skynke om psykisk ohälsa. Nästan hälften av alla samtal till barnrättsorganisationen 2016 handlade om depression, ångest och självmordstankar.
Samtitigt som unga i skolåldern är i behov av mer stöd, brister skolhälsan.
Enligt en ny undersökning gjord av Novus och Akademikerförbundet SRR anser sju av tio skolkuratorer att arbetsbelastningen har ökat det senaste året, åtta av tio hävdar att fler barn behöver hjälp.
– Elevunderlaget måste begränsas så att skolkuratorerna får en rimlig arbetssituation, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet som menar att den skärpning av skollagen från 2011 om att alla elever ska ha tillgång till kurator, skolläkare, skolsköterska och psykolog, inte har bäring i verkligheten.
Här kan du få hjälp
Bris:
116 111, bris.se. Vuxentelefonen: 077-150 50 50.
Nationella hjälplinjen:
020-22 00 60.
Jourhavande präst
finns att nå via 112.
Röda Korsets telefonjour:
0771-900 800, redcross.se.
Jourhavande kompis:
020-22 24 44, redcross.se.
SPES, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, telefonjouren: 08-34 58 73, spes.nu.
Föräldratelefonen
hos Svenska föreningen för psykisk hälsa: 020-85 20 00, sfph.se.
LÄS MER: Bris slår larm: Barn och unga mår allt sämre
En kurator kan i dag ansvara för över 1000 elever mot fackets rekommendation på en kurator per 300 elever och varannan kurator ansvarar för två eller fler skolor visar undersökningen.
"Fler elever som är sjukskrivna för ångest och depression"
Liselotte Sundén är kurator på St Eriks gymnasium i Stockholm och bekräftar bilden från Bris, om fler barn med psykisk ohälsa.
– Vi har fler elever som är sjukskrivna för ångest och depression, samtidigt som vi ser att BUP har längre väntetider och psykiatrin inte fungerar som den ska. Det är tufft, säger Liselotte Sundén, som tillsammans med en kollega ansvar för 1300 elever.
– Så länge jag har jobbat har jag hört att man ska satsa på elevhälsan men jag har inte sett det. Jag vill fråga Gustav Fridolin vad han menar med satsning. Var är psykologerna på gymnasiet som det står i skollagen ska vara tillgängligt? frågar Liselotte Sundén.
Alfred Skogberg, generalsekreterare för Suicide Zero, en idell organisation som jobbar för minskade självmord och minskad stigmatisering kring psykisk ohälsa, anser att skolhälsan är enormt viktig som suicidprevention.
– Elever har jättestort behov av att prata om mobbning, stress, sömnsvårigheter, dödsfall, och var ska de göra det i dag? Man pratar om Pisa-resultat och behovet av matte, men först måste ju eleverna må bra, säger Skogberg som menar att den skärpta skollagen är ett slag i luften så länge inte antalet elever per kurator regleras.
– Man har inte tillfört fler kuratorer snarare delat upp på fler skolor. Det har inte fått någon positiv effekt alls.
Självdestruktivitet
8 procent av de kurativa samtalen från barn mellan 13 och 18 år handlar om självdestruktivitet. Barn berättar om hur de dämpar känslor genom att skada sig själva.
I sin nya rapport skriver Bris:
"Några exempel på sätt att skada sig själva som barnen berättar om är att skära sig, bränna sig med tändstickor, gnugga sönder skinnet med suddgummi, klämma sönder knottror/finnar/ blåsor så att det börjar blöda, slå sig själv, dricka alkohol, slå knogarna blodiga, hetsäta, svälta sig, hetsträna, isolera sig. Det finns också barn som skadar sig själva genom att utsätta sig för stora risker, destruktiva relationer och sexuellt våld."
"Omöjligt för eleverna att ha en nära dialog"
Han delar ett exempel från Miami, USA där man gjorde en kraftsatsning på kuratorer i skolan - och fick drastiska resultat.
– När de började programmet 1989 var det 8 självmord per 100 000 elever, det gick ner till färre än 0,5 per 100 000. I Sverige är det omöjligt för eleverna att ha en nära dialog med kuratorn.
LÄS MER: Henrik, 27: "Jag hamnade hos skolpsykologen i mellanstadiet"
Utbildningsminister Gustav Fridolin medger att larmen oroar.
– Det här är den stora och i debatten ofta bortglömda orsaken till våra problem med skolresultaten, vi har sett att unga mår allt sämre, säger Fridolin.
– Därför anslår vi nästan en halv miljard årligen nu för att kommunerna ska kunna anställa fler till elevhälsan.
Om man får rapporter slag i slag som visar att skolbarnen, tvärtom mår sämre, har man gjort tillräckligt då?
– Nej, det finns all anledning att se om vi behöver skärpa lagstiftningen.
– I investeringarna som vi gör har vi varit noga att säkerhetsställa att man har bättre möjligheter att anställa också psykologer.
