Kajsa Rosén Wiksten, 23, läser första året på masterprogrammet i arkeologi på Campus Gotland.
Under en arkeologisk utgrävning i Västergarn på Gotland hittade hon ett mynt som tros vara över 1 000 år gammalt, något som P4 Gotland var först med att rapportera.
– Precis innan myntet kom fram så satt jag och tänkte på att jag hittar ingenting. Det var väldigt fyndfattigt i det området för att vara just det där hörnet. Det hade dykt upp ganska mycket där innan nämligen. Det var som en god karma, som jag brukar säga, säger Kajsa Rosén Wiksten.
Efter ungefär tre timmar av grävande såg hon att det glimrade i jorden. Men där och då hann inte Kajsa tänka speciellt mycket.
– Vi brukar skoja om att vi blivit lite arbetsskadade – den här romantiserade bilden av arkeologi har ju försvunnit lite. I stället för att tycka att det man hittat är häftigt, är den första tanken ”nu måste vi dokumentera det här på det mest korrekta sättet möjligt för att underlätta för forskningen längre fram”, säger hon.
– Känslan kring själva myntet är ju att det är jättekul att hitta något sånt här. Men jag blev mest glad för Christophs skull för han forskar väldigt mycket om Västergarn. Jag vet att han väldigt gärna ville att vi skulle hitta mynt. Så jag blev mest glad för hans skull, säger hon.
Christoph Kilger är lektor i arkeologi och har studerat gamla mynt i 30 år.
– Det här är ett silvermynt och allt tyder på att det är från vikingatiden. Men vi kan inte läsa det riktigt, säger Christoph Kilger.
Tros vara från 900-talet
Då myntet har ett korrosionslager från åren under jord, behöver det konserveras och rensas. Först då kan man fastställda dess historia.
Men Christoph Kilger har sina teorier.
– På myntet finns det en ögla och det är väldigt typiskt för smyckeföremål från vikingatiden som vi känner till väl, säger han.
Christoph Kilger menar att vissa delar av myntet tyder på att det kan vara ett bysantinskt mynt från 900-talet.
Men innan myntet rengjorts förblir detta en kvalificerad gissning.
– Om det är som vi tror så vet vi att bysantiska mynt kom i större antal under 900-talet till Skandinavien och Gotland. Jag skulle säga att det här myntet var i cirkulation från slutet av 900-talet inpå 1000-talet.
Att det kan vara bysantinskt baseras på dess storlek, de till synes kyrilliska bokstäverna och porträttet av en bysantinsk kejsare.
Christoph Kilger berättar att man gjort flera fynd, bland annat två ytterligare mynthängen, som tyder på att Västergarn hade många människor i rörelse i området.
Fynd som Kajsas mynt menar han är en ”liten pusselbit i ett stort pussel”.
– Det finns många nycklar för att förstå vår egen tid genom arkeologi.
