Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Politiskt gräl om energin – kärnkraften laddad valfråga

Följ senaste nytt i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Anders Ygeman, energiminister (S).
Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ringhals kärnkraftverk utanför Varberg, där reaktor 1 och 2 nu är stängda.
Foto: ADAM IHSE / TT NYHETSBYRÅN

En het strid rasar om energipolitiken som kan bli en av de stora frågorna i nästa val.

Allt sedan energiöverenskommelsen sprack för ett år sedan pucklar partierna på varandra rörande kraftkällor som sol, vind och vatten och framför allt kärnkraft.

Sverige har det största överskottet på el någonsin, säger regeringen – medan M och KD talar om elbrist.

– Alla har rätt, det finns både överskott och brist. Problemet är elöverföringen från bland annat norr till söder, säger Lars Nordström, professor i elkraftteknik.

Plötsligt har Sverige en häftig energidebatt för kanske första gången sedan den stora striden om kärnkraften på 1970- och 1980-talen. Och sedan den väldiga bataljen om utbyggnaden av älvarna i norr på 1960-talet.

För drygt ett år sedan rasade den breda energiöverenskommelsen samman när Moderaterna och Kristdemokraterna hoppade av. Sedan dess har debatten hettat till. Energiminister Anders Ygeman (S) har kallats till riksdagen 17 gånger och har fått besvara mer än 100 skriftliga frågor för att försvara sin politik, enligt Dagens industri. 

Elkris eller elöverskott

Oppositionen talar om elkris och att Sverige inte står redo inför industrins – och elbilarnas – snabbt växande behov av el. Och säger att det behövs kärnkraft för att producera ”ren” el och därmed nå klimatmålen. Regeringen svarar att elöverskottet är större än någonsin och att Sverige exporterar stora mängder el.

– Vi har stora kapacitetsproblem med elkris i Stockholm och Skåne i somras. Dålig kapacitet i elnätet vållar problem i överföringen av el från norr till söder. Tillgång till el har alltid varit en stor fördel för svenskt näringsliv, men nu är frågan om den räcker för att bygga ut industrin i Sydsverige eller kollektivtrafiken i Stockholm, säger Lars Hjälmered, närings- och energipolitisk talesperson hos Moderaterna.

Han kräver att de långa handläggningstiderna måste kortas så att det blir enklare att investera i de elnät som behöver byggas ut för att underlätta överföringen.

”Tredubblar” investeringarna

Energiminister Anders Ygeman (S) håller med om att ”det tar för lång tid att bygga elnät i Sverige”. Han säger att en ny utredning har tagit fram förslag på hur man kan ”halvera byggnadstiden för elledningar” och att detta ska bli regeringsförslag. Och säger att regeringen ”tredubblar” investeringarna i elnätet.

– Vi har ingen elkris utan tvärtom det största överskottet på el i svensk historia. Vi exporterar mer än någonsin. Däremot har vi tidvis haft en ansträngd effektsituation i Stockholm och Skåne, säger Anders Ygeman.

”Var finns ledarskapet?” frågar Camilla Brodin (KD).
Foto: Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kärnkraft är ”en robust och stabil energikälla” enligt Lars Hjälmered (M). Till vänster Camilla Brodin (KD).
Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Camilla Brodin, närings- och energipolitisk talesperson hos Kristdemokraterna som tillsammans med M lämnade energiöverenskommelsen i december 2019, delar inte energiministerns uppfattning.

– Vi har en form av elkris, du ska kunna lita på att el finns vid rätt tidpunkt och plats alla dygn om året. Det gör det inte i dag. Det går inte att gömma sig och säga att det finns tillräckligt med el på årsbasis och att vi dessutom exporterar, säger hon och fortsätter:

– Vi behöver mer el för att klara både klimatmål och tillväxt och vara konkurrenskraftiga.

”Elkris är fake news”

Också Lorentz Tovatt, klimat- och energipolitisk talesperson i regeringspartiet MP, slår liksom Ygeman tillbaka mot ordet ”elkris” och beskriver situationen som ”just nu inte tillräcklig kapacitet i elnätet”.

– Att kalla det elkris är att sprida fake news. Under deras tid vid makten var Sverige nettoimportör av el från andra länder, nu har vi mer än vi behöver och exporterar dagligen. Men det finns utmaningar, vi producerar väldigt mycket el i norra Sverige och har just nu inte tillräcklig kapacitet i elnätet, säger han.

Lorentz Tovatt (MP) vid Sveriges största solcellspark utanför Strängnäs.
Foto: OLLE SPORRONG

Forskare håller med om att överföring från norr till söder är ett av de största problemen i Sveriges elförsörjning. Och att detta medför att det kan uppstå brist på platser som mest behöver el, till exempel i industrier i södra Sverige. Vattenkraften ligger i norr liksom stora delar av vindkraften, medan kärnkraftverken är placerade längre söderut.

Byggt för annat samhälle

– Vårt elnät är byggt för en annan samhällsstruktur. Det är starkt kring tidigare industriorter, men inte i växande städer. Vi har gott om el, men svårt att få fram till platser där den behövs, säger Lars Nordström, professor i elkraftteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.

– Jag är förvånad över att den politiska debatten är så ryckig. Energibranschen behöver långsiktiga beslut. Ingen törs göra investeringar när man ändrar vartannat år, säger han.

Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid KTH.
Foto: PRIVAT
Lars Nordström, professor i elkraftteknik vid KTH.
Foto: PRIVAT

Hans kollega Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid KTH i Stockholm, understryker att elnät är infrastruktur som kräver långsiktiga beslut och investeringar. 

Ifrågasätter vindkraft i norr

Hon förklarar att Sverige är unikt med så långa överföringslinjer från kraftkällorna i norr till industri och konsumenter i söder – och anser att det kan ifrågasättas att bygga så mycket vindkraft i norr där den primärt inte behövs. Och hon förordar havsbaserad vindkraft.

– Sverige bör satsa mer på export av el. Då blir det lättare att räkna hem investeringar. Vi exporterar i dag, men vi har inte en strategisk plan för att bli ett stort exportland, säger hon.

Vindkraftparken Lillgrund strax söder om Öresundsbron.
Foto: JOHAN NILSSON / TT NYHETSBYRÅN

Medan regering och opposition är mer eller mindre överens om att elnätet måste byggas ut kommer de verkligt hetsiga tongångarna fram i diskussionen om kärnkraften. Det är en debatt som legat i träda i 40, 50 år – allt sedan kärnkraften sprängde regeringar på 1970-talet och fick C-ledaren och statsministern Thorbjörn Fälldin att våndas när han bröt sina vallöften och laddade nya reaktorer.

Kärnkraft för att nå klimatmål

Nu hävdar M och KD med stöd av Liberalerna att kärnkraften är nödvändig för att Sverige ska kunna genomföra den gröna omställningen och nå klimatmålen. Och samtidigt kunna producera tillräckligt med el när behovet väntas öka med mer än 50 procent. 

De lyfter fram ”fjärde generationens kärnkraft” som ett bra och säkert alternativ för framtiden. Och ”rent” eftersom kärnbränslet återanvänds och man därmed slipper problem med slutförvaringen.

– Sverige måste utveckla ny kärnkraft, det är en robust och stabil energikälla. Det var ett riktigt dåligt beslut att lägga ned reaktorn Ringhals 1, det leder till fler utsläpp av växthusgaser. Vi ska värna så mycket kärnkraft vi kan, det ger trygghet och producerar mycket ren el, säger Lars Hjälmered (M).

Sex reaktorer kvar

Kärnkraften står för cirka 35 procent av landets elproduktion. Det finns sex kärnreaktorer kvar av ursprungliga tolv, fördelade på tre kraftverk: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Forsmark har tre reaktorer i drift, Oskarshamn har en kvar sedan två stängdes 2017.  I Ringhals stängdes två av fyra reaktorer 2019–2020.

– Man plockar bort stabil elproduktion i Ringhals i södra Sverige utan att ersätta den. Utan kärnkraft klarar vi inte klimatmålen. Man blir mörkrädd, var finns ledarskapet och planeringsmålet för hur vi ska klara energiförsörjningen kopplad till klimatmålet, säger Camilla Brodin (KD).

Lorentz Tovatt (MP) säger att kärnkraften inte alls är tillförlitlig och att den ska ersättas av förnybara energikällor, bland annat med hjälp av havsvind som har mycket stor potential. Och han kallar idéerna om fördelarna med Generation 4 för ”fantasifoster av kärnkraftsvurmare”.

”Generation 4 fiasko”

– Det är okunnigt och naivt att tro på Generation 4. Den har blivit fiasko på alla ställen man försökt. Frankrike som satsat mycket på Generation 4 säger att man återkommer efter 2050, säger han.

Också Anders Ygeman (S) säger att kärnkraftens fjärde generation ligger minst 20 år framåt i tiden och att den inte är kommersiellt gångbar i dag. Men han utesluter inte att ”ett forskningsgenombrott” kan göra den mera intressant.

”Vi har ingen elkris utan tvärtom det största överskottet på el i svensk historia”, säger energiminister Anders Ygeman (S).
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

– Problemet för kärnkraften är att kostnaderna för ny kärnkraft stiger medan kostnaderna för vindkraft sjunker. Men inget hindrar nya investeringar i kärnkraft i dag och inget hindrar forskning om Generation 4, säger han.

M och KD närmare L

Ygeman ”beklagar” att M och KD lämnade energiöverenskommelsen och säger sig vara för en brett förankrad energipolitik. Men inget tyder på att de båda partierna är på väg tillbaka. Tvärtom trappas debatten upp ju närmare valet kommer.

Samtidigt har den gemensamma synen på kärnkraft fört M och KD närmare Liberalerna, tidigare broderparti i alliansen och numera ett av S-MP-regeringens stödpartier. Partiledarna Ulf Kristersson (M) och Nyamko Sabuni (L) skrev i somras tillsammans en artikel på DN Debatt där de förordade fler kärnkraftverk.

”Sverige behöver fler små reaktorer och på fler platser än vid de tre befintliga kärnkraftverken”, skev de två partiledarna.

Sveriges elproduktion

Sveriges totala elproduktion är 159 700 Gigawattimmar (GWh).

Kärnkraft står för 41 procent.

Vattenkraft 39 procent.

Vindkraft 10 procent.

Värmekraft 10 procent.

Solkraft 0,24 procent.

Siffrorna kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) och avser 2018.

Källa: SCB 


◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.