Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Politikernas svar efter påskhelgens upplopp

Stenkastning och bilbränder – dramatiska bilderna från påskupploppen.
Räddningstjänsten försöker släcka en brinnande bil under skärtorsdagens upplopp i Linköping.
Foto: JEPPE GUSTAFSSON

Brända bilar, förstörd egendom och skadade poliser – det var några av konsekvenserna efter påskhelgens upplopp.

Allt började med att högerextrema Rasmus Paludan fick tillåtelse att hålla demonstrationer i flera städer.

Expressen har frågat partierna om de anser att koranbränning borde utgöra hets mot folkgrupp – och om polisen borde få större befogenheter att hindra upplopp.

Här är svaren.

Statsminister Magdalena Andersson, S.
Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Statsminister Magdalena Andersson (S)

Borde det vara hets mot folkgrupp att förstöra eller skända religiösa symboler på offentlig plats? Varför/ Varför inte?

– Polisen gör en bedömning vid varje sådant här tillfälle om det bör vara tillstånd för att göra det eller om det inte faller inom det som gäller för yttrandefriheten. Med det sagt, Sverige har en stark yttrandefrihetslagstiftning, vi har en stark rätt att demonstrera och det är viktigt. Det är en central del i vår demokrati. Men i en demokrati får man också säga avskyvärda saker och göra en del avskyvärda handlingar. Det har man också rätt att demonstrera mot. Det är också en del av demokratin. Men man får aldrig kasta sten på polisen.

Behöver ordningslagen skärpas för att ge polisen större möjligheter att på förhand stoppa att upplopp bryter ut vid allmänna sammankomster? Varför/ Varför inte?

– Vi får titta på vad som exakt behövs, men det finns oerhört hårda straff. Det är upp till livstids fängelse för att man ger sig på blåljuspersonal.


Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch.
Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ebba Busch, partiledare (KD)

Borde det vara hets mot folkgrupp att förstöra eller skända religiösa symboler på offentlig plats? Varför/ Varför inte?

– Nej. Sverige ska vara stolta över vår långa tradition av yttrandefrihet. Att införa hädelselagar vore en komplett brott mot det och inget vi stödjer.

Behöver ordningslagen skärpas för att ge polisen större möjligheter att på förhand stoppa att utlopp bryter ut vid allmänna sammankomster? Varför/ Varför inte?

– Ja, vi behöver skärpta lagar. Dels vill vi återinföra brottet missfirmelse mot tjänsteman och ge polisen möjlighet att avvisa personer som skriker förolämpningar mot polisen från platser. Polisen måste kunna omhänderta personer som försöker hetsa fram konflikt, bråk och upplopp innan de startar. Polisen behöver också tillgång till vattenkanoner och gummikulor för att stoppa upplopp. Något regeringen varit emot vid varje möjligt tillfälle.


Centerledaren Annie Lööf.
Foto: CHRISTINE OLSSON / TT NYHETSBYRÅN

Annie Lööf, partiledare (C)

Borde det vara hets mot folkgrupp att förstöra eller skända religiösa symboler på offentlig plats? Varför/Varför inte?

- I Sverige har vi en mycket långtgående yttrandefrihet vilket vi ska värna. Det innebär att man får göra provocerande och mycket kontroversiella aktioner som både kan väcka anstöt och såra. Men yttrandefriheten är redan idag begränsad av exempelvis hets mot folkgrupp eller förtalslagstiftning. I vissa fall ryms sådana aktioner inom hets mot folkgrupp - men inte alla. Centerpartiet ser ingen anledning att ändra den ordning som idag gäller. 

Behöver ordningslagen skärpas för att ge polisen större möjligheter att på förhand stoppa att utlopp bryter ut vid allmänna sammankomster? Varför/Varför inte?

- Det viktigaste är att polisen har tillräckliga resurser och verktyg för att kunna ha förebyggande dialoger med civilsamhället, göra riskbedömningar och planera för att försvara våra grundläggande demokratiska rättigheter, för att dimensionera insatsen så att det inte urartar i de mycket allvarliga våldsamheter och upplopp som skedde under påsken. Det finns redan med befintlig lagstiftning möjlighet att begränsa, hindra eller förlägga på annan plats med hänsyn till allmän ordning. Det ska givetvis användas mycket restriktivt men den möjligheten finns idag och bör användas om fara för allmän ordning föreligger. Det är upp till polisen att besluta om de avvägningarna.


Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Jimmie Åkesson, partiledare (SD)

Borde det vara hets mot folkgrupp att förstöra eller skända religiösa symboler på offentlig plats? Varför/varför inte?

- Nej, vi värnar den svenska yttrandefriheten. Religiös censur är en dum och farlig väg att gå. Var drar man gränsen? Ska man få måla profeten? Uttrycka kritik mot islam? Går vi i den riktningen kommer vi snart att efterlikna de misslyckade länder som upploppsmännen kommer ifrån.

Behöver ordningslagen skärpas för att ge polisen större möjligheter att på förhand stoppa att upplopp bryter ut vid allmänna sammankomster? Varför/varför inte?

- Polisen behöver ges större befogenheter att kontrollera folksamlingar, i synnerhet i situationer där dessa riskerar att resultera i upplopp. Där är vattenkanoner och gummikulor lågt hängande frukt, men även undantagslagstiftning och utegångsförbud i geografiskt specifika områden är verktyg som polisen behöver för att kunna stävja upplopp som redan brutit ut.


Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.
Foto: PAUL WENNERHOLM/TT / TT NYHETSBYRÅN

Nooshi Dadgostar, partiledare (V)

Borde det vara hets mot folkgrupp att förstöra eller skända religiösa symboler på offentlig plats? Varför/ Varför inte?

– Vänsterpartiet värnar de grundlagsstadgade rättigheterna som religions- yttrande- och tryckfriheten. Gränsen för tryck- och yttrandefriheten går vid brott som bla hets mot folkgrupp. Det är dock svårt att svara på exakt var gränsen för vad som är brottsligt går eftersom det blir en fråga om hur omständigheterna i det enskilda fallet bedöms i domstol. Men vi vill inte ändra den nuvarande lagstiftningen.

Behöver ordningslagen skärpas för att ge polisen större möjligheter att på förhand stoppa att utlopp bryter ut vid allmänna sammankomster? Varför/ Varför inte? 

– Redan i dag finns en möjlighet i ordningslagen för polisen att neka demonstrationstillstånd om det förekommit svår oordning vid en liknande sammankomst. Den möjligheten borde i detta fall ha utnyttjats av polisen. Vi är beredda att se över om det är möjligt att införa ytterligare skärpningar i ordningslagen. Men ändringarna får inte inskränka den i grundlag skyddade demonstrationsfriheten.

Ulf Kristersson, partiledare (M)

Borde det vara hets mot folkgrupp att förstöra eller skända religiösa symboler på offentlig plats? Varför/ Varför inte?

– Nej, det bör inte föras in något sådant generellt förbud. Vi bör istället värna den starka yttrandefriheten och demonstrationsrätten som vi har idag. Det innebär att vi ibland måste tolerera yttranden och handlingar som vi inte alls håller med om eller till och med tycker riktigt illa om.

Behöver ordningslagen skärpas för att ge polisen större möjligheter att på förhand stoppa att utlopp bryter ut vid allmänna sammankomster? Varför/ Varför inte?

– Nej, vi har inte några sådana förslag. Det finns redan i dag möjligheter för Polisen att säga nej till sammankomster med hänsyn till ordning och säkerhet. Vi vill istället ge Polisen bättre verktyg att upprätthålla ordningen vid stora sammankomster som riskerar att leda till ordningsstörningar. Det handlar bl.a. om att Polisen ska kunna använda vattenkanoner och s.k. beanbags (gummikulor), precis som i många andra länder.


Martin Marmgren, Mp.
Foto: Fredrik Hjerling

Martin Marmgren, rättspolitisk talesperson (MP)

Borde det vara hets mot folkgrupp att förstöra eller skända religiösa symboler på offentlig plats? Varför/ Varför inte?

– Den som hotar eller uttrycker missaktning för en grupp med anspelning på bl.a. trosbekännelse kan dömas för hets mot folkgrupp. Att förstöra en religiös symbol är dock inte brottsligt i sig. Det tycker vi är en bra ordning eftersom det annars skulle inkräkta för mycket på yttrandefriheten. Hets mot folkgrupp ska skydda utsatta grupper av människor, inte symboler eller ideologier. Men det ska självklart fortsatt vara möjligt att dömas för hets mot folkgrupp om det är tydligt att gärningspersonen genom sina handlingar hetsar mot en bestämd grupp människor, såsom muslimer.

Behöver ordningslagen skärpas för att ge polisen större möjligheter att på förhand stoppa att utlopp bryter ut vid allmänna sammankomster? Varför/ Varför inte?

– Vi har en stark yttrandefrihet och mötesfrihet i Sverige och det är något vi ska värna. Det är samtidigt oerhört viktigt att ordning och säkerhet kan upprätthållas. Det är uppenbart att det inte har varit möjligt vid flera av upploppen. Det finns därför anledning att granska händelserna för att se vad som kan göras annorlunda från myndigheternas sida. När det är tydligt att ordningen och säkerheten riskeras ska en demonstration anvisas till en annan plats, något som är möjligt redan idag. Vi driver inte att det behövs några lagändringar. Det vore dock lämpligt med en utvärdering av tillståndsgivningen för att skapa en bättre lägesbild och få en mer enhetlig praxis där det alltid tas tillbörlig hänsyn till ordning och säkerhet. Det är också väldigt tydligt att polisen behöver mer resurser, vilket Miljöpartiet har lagt förslag om i riksdagen.


Liberalernas Johan Pehrson.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Johan Pehrson, partiledare (L)

Borde det vara hets mot folkgrupp att förstöra eller skända religiösa symboler på offentlig plats? Varför/ Varför inte?

– Nej. Vi ska inte återinföra hädelselagar i Sverige. Yttrandefriheten har sina gränser, men i ett öppet samhälle ska det finnas utrymme också för det som är sårande, plumpt eller smaklöst. I det här fallet stämmer alla de tre beskrivningarna in, men det gör inte att vi ska ropa på förbud.

Behöver ordningslagen skärpas för att ge polisen större möjligheter att på förhand stoppa att utlopp bryter ut vid allmänna sammankomster? Varför/ Varför inte? 

– Det tror jag inte är lösningen, och det hade inte hindrat kravallerna i påskas. Polisen ska i princip bara säga nej till en demonstration om det är absolut nödvändigt därför att de inte klarar att garantera säkerheten. Sedan kan man alltid diskutera den exakta platsen för ett möte där det kan uppstå bråk. Men vi har mycket stark mötesfrihet i Sverige och ska ha det, även för personer utan omdöme.


Justitieminister Morgan Johansson, S.
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Morgan Johansson, Justitieminister (S)

Borde det vara hets mot folkgrupp att förstöra eller skända religiösa symboler på offentlig plats? Varför/ Varför inte?

– Vi har en stark yttrandefrihet i Sverige och det ska vi fortsätta ha. Yttrandefriheten är dock förenad med vissa begränsningar. Det är t.ex. straffbart att ägna sig åt uppvigling och hets mot folkgrupp. Att ytterligare begränsa yttrandefriheten genom att förbjuda möjligheten att förstöra religiösa symboler på offentlig plats vore fel väg att gå. Vi ska istället ta debatten med de högerextrema och rasistiska krafter som vill skapa splittring och förstöra Sverige.

Behöver ordningslagen skärpas för att ge polisen större möjligheter än i dag att på förhand stoppa att upplopp bryter ut vid allmänna sammankomster? Varför/ Varför inte?

– Demonstrationsfriheten har ett starkt skydd i vår grundlag samtidigt som huvudregeln är att man måste ha tillstånd för att anordna en allmän sammankomst på offentliga platser. Gör man sig skyldig till brott under en allmän sammankomst ska man lagföras och dömas. Det finns dock inga skäl att ändra ordningslagen. Polisen har redan idag enligt ordningslagen möjlighet att förbjuda, ställa in eller upplösa en allmän sammankomst. Det kan handla om situationer som innebär att det förekommer svårare oordning eller avsevärd fara för de som närvarar.

Ebba Busch: ”Varför har vi inte 100 skadade islamister?”

KD-ledarens kritiserade ord i Ekots lördagsintervju: ”Frågan som borde ställas är ju, varför sköts det inte skarpt?”.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.