Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Polisförbundet: Extra
pengar räcker inte

Polisens insats vid Drottninggatan på fredagen har hyllats. Foto: Henrik Isaksson / /IBL
Tre dagar efter dådet på Drottninggatan står finansminister Magdalena Andersson fast vid den aviserade extrapengen till polisen i vårbudgeten. Foto: Adam Ihse / TT

Samtidigt som politiker har stått på rad och hyllat poliskåren de senaste dagarna blev det misstänkta terrordådet i Stockholm en påminnelse om att polisen saknar resurser för att verkställa utvisningsdomar.

Men några mer extra pengar till polisen än de redan aviserade blir det inte i vårbudgeten efter attacken i Stockholm - inte heller några öronmärkta pengar till arbetet med avvisningar.

– Då finns en risk att man inte har möjlighet att jobba med andra grova våldsbrott, säger finansminister Magdalena Andersson, S, som

dock hävdar att man ska säkerställa att polisen har de resurser som behövs.

REGERINGENS SATSNING

Mer pengar till polisen:

2017: 100 miljoner kronor (mkr)

2018: 280 mkr

2019: 700 mkr

2020: 1 miljard

Sammanlagd ökning 2017-20: 2 080 mkr

Mer pengar till Säpo:

2017: 80 mkr

2018: 450 mkr

2019: 200 mkr

2020: 200 mkr

Sammanlagd ökning 2017-20: 650 mkr

Alla har sett dem, de instuckna rosorna på polisbilarna i Stockholm. Alla har hört dem, hyllningarna till kåren efter fredagens misstänkta terrorattentat på Drottninggatan.

– Om någon undrar över modet hos den svenska polisen, så gav de besked. Vi är många som sett bilderna på poliser som springer, orädda i osäkert läge, för att kunna bistå så fort som möjligt, sa till exempel statsminister Stefan Löfven på s-kongressen, och talade om "hjältar som stod pall".

– Det är en stolthet ni kommer kunna bära med er för resten av ert liv.

Poliskrisen fick nytt bränsle

Tonen inifrån myndigheten har det senaste året var en helt annan, en följetong om missnöje med löner, arbetsförhållanden och ouppklarade brott på hög.

Om poliskris och tryggheten i samhället varit en het politisk fråga det senaste året, fick den nytt bränsle efter attacken i Stockholm som dödade fyra människor.

39-årige Rakhmat Akilov som misstänks ha kört lastbilen och som anhölls på sannolika skäl misstänkt för terroristbrott genom mord, hade fått avslag på sin asylansökan men lyckats hålla sig undan polisen i Sverige. Enlig uppgift finns ungefär 10 000 liknande ärenden över hela landet, 3000 bara i Stockholm, med återvändningar efter utvisning som inte genomförs.

Frågan ställs till Anders Ygeman. Bör polisen få mer resurser?

Inrikesministern svarar:

– Ja. Det här är en gammal siffra men jag tror att sex av sju polisregioner för några månader sedan hade fått ökade resurser till gränspolisverksamheten. Det leder till att fler och fler återvänder och att polisens återvändandearbete blir bättre.

– Nu behöver det göras ytterligare, säger Ygeman.

Satsar 700 miljoner 2017

Regeringen gick nyligen ut med beskedet att man satsar ytterligare 700 miljoner kronor på polisen under 2017, pengarna läggs ovanpå den tidigare satsningen på två miljarder kronor extra fram till 2020.

Men satsningen är lägre än vad polisen ha sagt sig behöva. I budgetunderlaget som skickades till regeringen förra våren begärde polisen höjda anslag på 3,9 miljarder.

– Det är väldigt sällan myndigheter får allt de begär, sa finansminister Magdalena Andersson (S) då.

Tre dagar efter dådet på Drottninggatan står finansministern fast vid den aviserade extrapengen till polisen i vårbudgeten.

– Det förslaget vi har från regeringens sida är fastslaget. Jag ska presentera det här på tisdag nästa vecka så det går inte att ändra, säger Magdalena Andersson men fortsätter:

– Vi ska naturligtvis följa utvecklingen noga, och det finns en del flexibilitet, man kan använda en anslagskredit om det skulle krävas ytterligare resurser. Men det är för tidigt att säga i dag, det är viktigt att analysera detta. Vi kommer att säkerställa att polisen har de resurser som behövs i det här läget, säger Magdalena Andersson som inte ser skäl att öronmärka ett visst anslag till polisen i arbetet med avvisningar.

– Det finns stora poänger i att myndigheter har möjlighet att prioritera vad de bedömer att resurserna gör bäst nytta. Annars finns risk att det finna andra grova våldsbrott som man inte har möjlighet att jobba med.

Polisförbundets ordförande inte imponerad

Polisförbundets ordförande Lena Nitz är inte imponerad.

– Det är bra med extra pengar, men det räcker inte. Risken är att det bara går till att täcka kostnader som myndigheten redan har dragit på sig. Det behövs betydligt större satsningar om vi ska kunna behålla de poliser vi har och locka tillbaka de som lämnat. Det gäller fortfarande.

"Det är bra med extra pengar, men det räcker inte", säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz. Foto: Sven Lindwall

Liberalerna med jan Björklund i spetsen har förslagit ett generellt lönepåslag till polisen på 4 000 kronor i månaden och Moderaterna med 2 000 kronor i månaden. Något Magdalena Andersson tidigare inte har varit intresserad av. Hon ser inget skäl att ändra på den hållningen.

– Jag tycket inte att politiker är de som ska sköta lönebildningen, centralt i den svenska modellen är att arbetsgivare och facket kommer överens om löner. Det är en bra ordning. Vi gjorde ett undantag med lärarna, men det var ett undantag, meddelar finansministern.

Anna Kinberg Batra: "De behöver bättre betalt"

Anna Kinberg Batra är starkt kritisk mot finansministerns inställning:

– Här har vi en yrkeskår som med fara för sitt eget liv arbetar dygnet runt för att säkra vår trygghet. Hur kan man inte tycka att de ska få anständigt betalt för sitt arbete. De behöver bättre betalt, särskilt de som jobbar i yttre tjänst.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!