Enligt polisen finns i Sverige omkring 40 klaner eller släktbaserade nätverk där medlemmar ur nätverket begår brott tillsammans.
– Det som är viktigt att belysa i detta är just det systemhotande, där man infiltrerar sig in i myndigheter, lokalpolitik, näringsliv i syfte att gynna de släktbaserade kriminella nätverken genom brottsliga handlingar, säger Linda H Staaf som är chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning.
Vissa av nätverken har enligt Staaf funnits i Sverige i decennier medan andra har kommit hit nyligen. Gemensamt är att deras verksamhet är systemhotande.
– Det här blir samhällshotande därför att man förskjuter makten från staten till familjen.
Har polisen inte haft resurser att motverka de här klanerna?
– Den här typen av kriminalitet, med det här ursprunget och de här syftena, växer sig starkare. Det är angeläget att vi får upp ögonen för det här i Sverige.
”Det är mycket tjänster och gentjänster”
I en Ekots lördagsintervju sa biträdande rikspolischefen Mats Löfving att polisen inte upplever sig ha fått samhällets fulla stöd i kampen mot klanerna.
Så vilka åtgärder behöver polisen?
– Fortsatt myndighetsgemensam samverkan. Men också: Kunskap. Kontrollsystemet måste stärkas i Sverige. Vi behöver bli bättre på att ha kontroll över utbetalningar, över företrädare i olika myndigheter, i kommunal förvaltning och i politiken. Att vara medvetna om risken för det som kan ske, säger Linda H Staaf.
Både klaner och släktbaserade kriminella nätverk bygger på informella relationer, förklarar kriminologen Amir Rostami, som forskar med inriktning på gäng.
– Det är mycket tjänster och gentjänster.
– Det kan vara föreningslivet, det kan vara politiken. Det kan vara lokala näringsverksamheter.
”Försöker skapa en liten stat”
Ett redskap är att utpressa en lokal verksamhet, eller skapa ett beroendeskap.
– Man försöker skapa en liten stat i staten i området man lever. Ett parallellt ekonomiskt system, rättskiftning. Det är inget demokratiskt system, de vill ha total kontroll.
Löfving sa i Ekot i helgen att kriminella försöker ta sig in i politiken. Amir Rostami förklarar:
– Om de inte aktivt själv infiltrerar så försöker man skapa band till personer för att påverka.
Löfven: Jag vill inte koppla ihop brottslighet med etnicitet
För statsminister Stefan Löfven är det nytt att det finns ett 40-tal klaner i Sverige, sa han på måndagen.
– Exakta siffran, det får andra ... för mig spelar det mindre roll exakt ... Begår du brott i Sverige ska du åka dit och då ska du ha ett straff för det. Oavsett vad orsaken är så att säga.
Du har velat skilja på frågan om brottslighet och invandring, men om det kommer hit klaner för att begå brott, hänger inte de två frågorna ihop då?
– Jag säger att jag vill inte koppla ihop brottslighet med etnicitet. Eller vilken religion du tror på eller vilken hudfärg du har. Det är för mig helt felaktigt.
– Om det är så att man kommer hit för det, så är det uppenbarligen så. Men det är inte så att det kommit hit 40 klaner de sista åren för att begå brott i Sverige. Många har nog funnits här länge och har då levt också i den här skillnaden, den ojämlikhet vi har i vårt land.
