Den här bilden sprids i sociala medier. Foto: SkärmdumpDen här bilden sprids i sociala medier. Foto: Skärmdump
Den här bilden sprids i sociala medier. Foto: Skärmdump
Statsvetaren Jenny Madestam förklarar varför diagrammet kan misstolkas. Foto: CORNELIA NORDSTRÖMStatsvetaren Jenny Madestam förklarar varför diagrammet kan misstolkas. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Statsvetaren Jenny Madestam förklarar varför diagrammet kan misstolkas. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

”Poängen med bilden är att skapa en snedvridning”

Publicerad

En bild – som lätt kan misstolkas – sprids i sociala medier.

Nu förklarar statsvetaren Jenny Madestam vad diagrammet symboliserar.

– Poängen med bilden är att skapa en snedvridning, säger hon.

”Regeringen fortsätter att prioritera andra länders medborgare”, står det i bilden som nu cirkulerar i sociala medier.

”Vad regeringen lägger pengarna på” står det över ett stapeldiagram med områdena ”vård”, ”äldreomsorg”, ”polisen”, ”ungdomar” och ”migration” – där den sistnämnda stapeln är över 5 miljarder.

Foto: Skärmdump

Statsvetaren Jenny Madestam tittar på diagrammet med kritiska ögon. Hon förklarar vad diagrammet verkligen symboliserar – och varför det kan misstolkas.

 

LÄS OCKSÅ: Nu presenteras vårbudgeten 

 

– 5 miljarder under migration är kostnader som kommunerna haft i och med flyktingmottagande. Det är pengar man ska få av staten, som man ännu inte fått. Det är pengar som staten betalar tillbaka, säger statsvetaren Jenny Madestam.

– Man måste förstå att det handlar om alla Sveriges kommuner under en längre tidsperiod.

Många miljarder satsas på vård

Under måndagsmorgonen presenterade finansminister Magdalena Andersson vårbudgeten. Majoriteten av pengarna ska gå till sjukvården och äldreomsorgen, även om exempelvis polisen och tullen också får ökade resurser.

Madestam förklarar att områdena "vård" och "äldreomsorg" faller in under landstingen respektive kommunerna – dit många miljarder går varje år.

I förslaget till statens budget 2018 ska exempelvis över 77 miljarder gå till hälsovård, sjukvård och social omsorg, enligt regeringens hemsida.

– Pengarna till sjukvården till exempel är bara en tillskjutning av pengar. Där görs det redan satsningar, men det är på en landstingsnivå med skatten vi betalar till landstinget. Sen kan man skjuta till statliga medel, säger Jenny Madestam.

– Likaså med omsorg och skola. Men man kan också få statliga bidrag.

”Poängen med bilden är att skapa en snedvridning”

Jenny Madestam understryker att bilden symboliserar hur extra pengar till de olika områdena nu skjuts till – i och med vårbudgeten.

– Det satsas ju många, många miljarder på svensk sjukvård årligen, säger hon och fortsätter:

– Poängen med bilden är att skapa en snedvridning. Det här är ett typexempel på när man laborerar med statistisk som inte blir rättvisande. Man blandar ihop olika typer av utgifter i det här fallet och reder inte heller ut på vilken nivå utgifterna hör hemma och under vilken tidsperiod.

– Människor som inte är insatta i vad som ligger på kommunal-, landstings- och statlig nivå kan ju verkligen haja till på ett sådant diagram och tycka att det ser fullständigt horribelt ut med en ”ojämn fördelning”.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag