Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Läsförmågan har förbättrats i Sverige

Foto: STEFAN FORSELL
Resultatet är det bästa sedan första undersökningen 2001. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN

Läsförmågan har förbättrats bland Sveriges fjärdeklassare, visar den stora internationella studien PIRLS som görs vart femte år.

Resultatet är det bästa sedan första undersökningen 2001.

– Det är ett styrkebesked för svensk skola. Det är en väldigt stark och glad dag, säger utbildningsminister Gustav Fridolin. 

Under våren 2016 genomfördes den internationella studien PIRLS, som undersöker läsförståelsen hos elever i cirka 50 länder. Från Sverige deltog 6 500 elever i årskurs fyra från 190 skolor. 

I studien får eleverna göra ett läsprov på papper med både skönlitterära texter och faktatexter. I år genomfördes även ePIRLS på dator för att undersöka elevernas digitala läsförmåga.

Skolverket: "Sverige åter i Premier League"

Studien för 2016 visar att svenska elever har förbättrat sin läsförståelse både vad gäller faktatexter och skönlitteratur.

– Det är riktigt viktigt att vi i dag kan presentera avsevärt förbättrade resultat, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson under en pressträff och fortsätter:

– Sverige har aldrig varit nere i någon gärdsgårdsserie, men är nu åter i Premier League.

Tidigare dalande resultat i PIRLS

Sverige har medverkat i studien tre gånger tidigare: 2001, 2006 och 2011. 

Sedan starten 2001 hade resultatet bland de svenska eleverna försämrats fram till 2011, och läsförmågan bland fjärdeklassarna i Sverige hamnade då runt genomsnittet för de länder som deltagit alla tre gånger, enligt Skolverket.

Sverige var ett av fåtal länder som hade försämrat sina resultat under hela perioden 2001-2011. Ändå låg svenska elever över genomsnittet för de EU- och OECD-länder som deltar.

I studien från 2011 framkom det att flickornas resultat har försämrats mest, även om flickor fortfarande är bättre på läsning än pojkar. 

Läsförmågan har förbättrats i Sverige

Generellt var det läsförståelsen av sakprosatexter som försämrades, medan förståelsen av skönlitterära texter var ungefär densamma som i tidigare mätningar.

Undersökningen från 2016 visar att svenska fjärdeklassare är tillbaka på en jämnstark nivå när det gäller faktatexter och skönlitterära texter.

Syftet med studien är också att jämföra skillnader mellan ländernas skolsystem, och utöver själva provet svarar eleverna på en enkät med frågor om attityd till läsning, bakgrund, skolgång och lärande. 

Även lärare och rektorer får svara på frågor om undervisning, miljö, utbildning, engagemang och elevernas inställning. Föräldrar får också svara på en enkät om hemmiljö och barnens aktiviteter kopplade till läsning.

Gustav Fridolin: "Ett styrkebesked för svensk skola"

– Det är ett styrkebesked för svensk skola. Det är en väldigt stark och glad dag. Nu gäller det att hålla i, stärka kunskaperna och bryta ojämlikheterna, säger utbildningsminister Gustav Fridolin under en presskonferens och fortsätter:

– Våra uppgifter måste vara att lärarna och rektorerna har de bästa förutsättningarna, bland annat tillgång till resurser. Rekrytera fler lärare till de skolor där eleverna har den tuffaste bakgrunden och låta lärare jobba med de elever som behöver det allra mest.

"Chockerna gör att man börjat prata om kunskap"

Även Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är glad över resultatet.

– Just läsningen är otroligt viktig när man kommer vidare upp i skolan och ska ta en gymnasieexamen, säger Fahlén.

Hon tror att det höjda resultatet delvis beror på den "krisstämning" som uppstått efter de dalande siffrorna för svenska elever, som även visat sig i Pisa-undersökningen.

– Jag tror att alla de här chockerna har gjort att man har börjat prata om kunskap, tidiga insatser och att lärarna ska få leverera utbildning med kvalitet. Vi måste fortsätta skapa bra förutsättningar för lärarna att utföra sitt uppdrag, säger Åsa Fahlén.

Sverigedemokraternas oro: "Kan skära i budgeten"

Stefan Jakobsson är utbildningspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Han tycker att resultatet är glädjande.

– Extremt glädjande för både elever och lärare. Jag vet vilket hundjobb man gör där ute.

Men han anser också att det finns en viss oro inför framtiden.

– Men jag är fortfarande orolig eftersom det effekterna av det vi gör eftersläpar i 4-5 år. Det man lyckats med här nu är reformer som gjordes för ett par år sen. Jag är lite orolig att det kommer vara saker som påverkar kommunerna negativt i framtiden och då är man väldigt angelägen att skära i budgeten. Den har skurits i alla år som jag varit lärare. Det absolut viktigaste svaret för utbildningspolitiken är långsiktighet så att alla vet vad som gäller.

Stefan Jakobsson är dock tydlig med att det är lärarna som ska hyllas.

– Men det viktigaste för mig: jag vill verkligen skicka en eloge till landets lärare.

Moderaterna: "Sverige ska ha höga ambitioner"

Även Erik Bengtzboe, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna, välkomnar resultatet - och vill framhäva lärarna.

– Mycket glädjande att se att svenska elever återigen är där vi ska vara. Alla lärare ska vara riktigt stolta över sitt arbete.

– Det är tre saker som bör lyftas fram. Hårt arbetande lärare. De levererar kunskap till eleverna varje dag. Det har också skett tillsammans med alliansens kunskapsreformer, fokus på mer kunskap, ordning och reda i skolan. 

– Det tredje en särskild reform, läslyftet, som en avgörande orsak till varför vi börjar komma till rätta med tidig läskunnighet. Vi vet att det är en avgörande faktor för att det ska gå bra senare i livet, säger han till Expressen.

Erik Bengtzboe anser att Sverige bör ha högre ambitioner än att vara dt tolfte bästa landet.

– Sverige ska ha väldigt höga ambitioner. Vår ambition på lång sikt bör att vi ska toppa dessa undersökningar, men det kräver då att vi har fortsatt fokus på kunskap, ordning och reda och mer undervisningstid med skickliga lärare.

Centerns utbildningspolitiska talesperson Ulrika Carlsson är glad över de positiva resultaten men betonar samtidigt att det gäller att fortsätta satsa på läsning i skolan.

– Det är ett trendbrott i rätt riktning men arbetet som alliansen påbörjade med tidiga insatser med bland annat Läslyftet och fler speciallärare behöver fortsätta. Det är därför olyckligt att regeringen nonchalerar riksdagens beslut om att införa tioårig grundskola, säger hon.

Och fortsätter:

- Det är lärarnas och elevernas hårda arbete som gett resultat. Nu behöver vi fortsätta ge eleverna de bästa förutsättningarna för riktigt bra läsförmåga. Det gör vi med mer undervisningstid och tidigt stöd, inte genom regeringsförslaget om åtgärdsgaranti som ger lärarna dubbelarbete och ökad administration.

 

PIRLS genomförs vart femte år

PIRLS är en studie om läsförmågan hos elever i årskurs 4. Studien syftar bland annat till att mäta och jämföra skillnader mellan länders skolsystem, försöka förklara och förstå trender, och att beskriva och jämföra elevprestationer både nationellt och internationellt.

Källa: Skolverket

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!