Pilotens oro om kaotiska evakueringen från Kabul

Beheshta Arghand ber om ett bättre Afghanistan: ”Snälla låt kvinnor arbeta”
Ett flygplan av typen TP 84 Hercules som användes vid de svenska evakueringarna från Kabul.
Foto: Carl M Sjöstrand /Försvarsmakten / Pressbild
Satellitbilder från flygplatsen, där man ser mängder av personer.
Foto: USA TODAY NETWORK / MAXAR TECHNOLOGIES/SIPA USA SIPA USA
Satellitbild över flygplatsen.
Foto: SATELLITE IMAGE ©2021 MAXAR TECHNOLOGIES / AP TT NYHETSBYRÅN

De svenska piloterna kunde själva följa rapporteringen om de kaotiska scenerna vid Kabuls flygplats – innan de själva skickades dit för evakuering.

Fram till 27 augusti gjordes 4-6 evakueringsflygningar om dagen.

– Det blir någon form av vardag, det också, att åka in och hämta folk, berättar piloten Martin för podcasten Gräns i Sveriges radio.

De gälla skriken från spädbarnen fyller kabinen och tränger in hela vägen till piloterna i cockpit. Planet accelererar över flygfältet, allt snabbare. Det lyfter, mot himlen, under de utspända vingarna hörs en kraftig smäll.

Det är eftermiddag, 26 augusti, och tillsammans med röken från terrordådet vid Kabuls flygplats stiger det svenska Herculesplanet mot skyarna. Planet var det sista som kom att lämna flygplatsen efter dådet – de efterkommande dagarna, såväl som de föregående präglades av kaotiska omständigheter.

– Det går långt över de risker som jag varit med om tidigare, berättar Per Karlemalm, för podcasten Gräns, görs av journalisterna Bo Torbjärn Ek och Ulrika Bergqvist.

Det var han som orkestrerade den svenska delen av evakueringarna, ”Operation lindorm”, i Kabul. Han gjorde det från Islamabad, huvudstad i grannlandet Pakistan, cirka 50 minuter därifrån. Staden kom under evakueringen att agera bas för svenskarna. 

Hade följt kaoset på tv

Piloterna som fått i uppdrag att utföra evakueringarna hade själva kunnat följa händelseutvecklingen i Afghanistan i medier världen över.

– Det kändes ganska konstigt att det var dit man skulle åka, när man sett kaoset, säger piloten Martin.

Redan på väg in mot Kabul, från luften, syntes de kaotiska scenerna.

– Ju närmare man kom landning, desto mer såg man folkmassorna som stod utanför flygplatsens gränser. Man kunde känna igen sig delvis, från de bilder man sett på tv.

Gjorde 4-6 flygningar om dagen

De två utsända Herculesplanen gjorde under evakueringsdagarna 4-6 flygningar om dagen från Kabul till Islamabad. Tills dess att terrordådet inträffade. Frågan var då: borde evakueringen avbrytas?

Men eftersom svensk personal fortfarande befann sig på flygfältet beslutades om en sista, frivillig, flight.

– Då var hotbilden ännu högre, det började kännas mer ensamt att åka dit, säger Martin.

Han berättar om den bergskedja som avgränsar de två städerna från varandra, och om lättnaden när bergskammen var passerad.

– När man väl kommit över bergskammen börjar man andas ut lite. Även om man är på helspänn hela vägen hem till Pakistan, säger han.

På fredagen, 27 augusti, meddelade utrikesminister Ann Linde att de svenska evakueringarna var avslutade. Närmare 1 150 personer med kopplingar till Sverige hade fått hjälp att lämna landet. Men flera personer, däribland ett antal afghantolkar, lämnades kvar när det sista Herculesplanet lyfte från Kabuls mark.

Piloten Martins namn är fingerat. Han heter egentligen något annat.

Evakuerad från Afghanistan: ”Trygg, men hopplös”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.