Passa på – årets stjärnregn är här

Följ senaste nytt i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Fredag kväll kulminerar den stjärnfallsbonanza som syns över norra halvklotet. Är det bara stjärnklart syns det överallt i Sverige.
Foto: Michael Lopez / TT
Moa Skan forskar inom astronomi vid Stockholms universitet och bjuder på sina bästa tips för att få en bra upplevelse av stjärnfallet.
Foto: TT

I kväll är det dags ge sig ut till en mörk plats och rikta blicken mot himlen. Då är chansen stor att du ser några av de brinnande meteorbitar som korsar jordens omloppsbana.

Egentligen är det inga stjärnfall men meteorregn som syns på himlen. Men Karin Lind, biträdande lektor vid Stockholms universitet som forskar om stjärnljus tycker att termen är helt okej.

– Det ser ut som stjärnor som faller så det kan man absolut kalla det, säger hon.

Kometsvans av sten och is 

Meteorregnet Perseiderna, startar kring den 10 augusti och når sin kulmen på fredagskvällen. Då korsar jorden kometen Swift-Tuttles omloppsbana. Själva kometen är vid det här laget långt borta från jorden men den lämnar efter sig en svans av is och sten som lossnat under framfarten.

– När de små bitarna som släppt åker in i jordens atmosfär med hög hastighet, omkring 60 kilometer per sekund, så blir de så varma att de brinner upp. Det är det ljuset vi uppfattar som stjärnfall, säger Karin Lind.

Perseiderna syns på hela norra halvklotet och så länge det är stjärnklart och inte för mycket belysning runtomkring så kan de ses i hela Sverige de närmsta kvällarna.

– Det är det som är så fantastiskt med meteorregnet, det behövs ingen utrustning eller några verktyg, det är bara att ge sig ut och njuta, säger Moa Skan, doktorand i astronomi vid Stockholms universitet.

Bitarna som kommer mot jorden är små, ofta bara några millimeter stora korn. När det är som mest intensivt kan det vara upp till 100 stjärnfall i minuten. Men en rimlig förväntning är mellan 10 och 20 i timmen.

Ingen risk för krock 

Kometen Swift-Tuttles är omkring 26 kilometer i diameter och passerar vårt inre solsystem vart 133:e år. I mer sällsynta fall kommer den närmare jorden. Men risken att den skulle kolliderar med jorden är i princip obefintlig enligt experterna.

Att kometen har hamnar i en omloppsbana runt solen tros bero på att den av någon anledning lämnat Oorts kometmoln som ligger utanför vårt solsystem. Troligen för att en himlakropp kom i dess väg och störde den tidigare omloppsbanan.

– Oorts är som en stor bubbla med kometer som är rester från när solsystemet bildades. Det är en ganska fascinerande tanke, säger Moa Skan.

Tröja och varm choklad

 För att få den bästa upplevelsen av meteorregnet är hennes tips att ta sig till en plats som inte är så upplyst och med en bra utsikt av hela himlavalvet. Att befinna sig mitt i en storstad är inte optimalt eftersom ljuskällor från marken gör att bara de allra starkaste ljusen syns.

Vill man ta sikte mot något är stjärnbilden Cassiopeja, den som kan liknas vid ett w, en bra punkt.

– Jag brukar alltid försöka titta på Perseiderna. Det är en fantastisk händelse som påminner om att vi faktiskt är i rymden. Ta med en varm tröja, kanske varm choklad och bara titta uppåt.

Meteorregn över norra halvklotet

Meteorsvärmar, eller meteorregn, inträffar när jorden passerar genom en så kallad meteorström. Den består av stoft som lossnat från kometer som kretsar kring solen i banor.


När stoftet, som består främst av is och sten når jordens atmosfär i hög hastighet blir inbromsningen så kraftig att det uppstår hög värme. Det är ljuset från upphettningen som vi uppfattar som stjärnfall.


Hettan får gruskornet att gå sönder och dunsta bort helt och de träffar därför aldrig marken.


Källa: Nationalencyklopedin

SE MER:

Astronomen: Man ser längre bak än någonsin tidigare

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.