Partiledarna anlände strax före klockan 14.30 till regeringskansliet för ett två timmar långt möte om det säkerhetspolitiska läget. Bakgrunden är det ryska hotet mot Ukraina och de ryska säkerhetspolitiska kraven på Nato och USA. Bland annat att Nato inte ska ta in nya medlemmar.
Moderatledaren Ulf Kristersson hoppas på besked från statsminister Magdalena Andersson om att bilda en grupp med representanter för riksdagspartierna för att diskutera innehållet i Sveriges nya säkerhetsstrategi.
– Den är på gång sedan ganska lång tid, men oppositionen har inte varit nämnvärt inblandad. Det är viktigt. Vill man ha en bred enighet om Sveriges nationella strategi för säkerhetsfrågor så måste man diskutera igenom den ordentligt, säger Kristersson.
Mer till försvaret?
Den nationella säkerhetsstrategin är ett offentligt dokument som tar upp en rad olika typer av hot, som militära hot, klimathotet, hälsohot, terrorism och energiförsörjning. Nuvarande strategi presenterades 2017.
Högeroppositionens ledare kräver också att regeringen sammankallar försvarsberedningen. Försvarsberedningen är ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för riksdagens partier om säkerhetspolitiken och försvarspolitiken.
– Nu är det fyra borgerliga partier och även Sverigedemokraterna som ser ett behov av att sammankalla försvarsberedningen. Nu är det tid för nationell samling, säger KD-ledaren Ebba Busch.
Ett blixtuppdrag
Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna, håller med.
– Nu förväntar jag mig att försvarsberedningen får ett blixtuppdrag att analysera den nya säkerhetspolitiska situationen. Det Putin begär är en ny världsordning. Om det ska ske ett arbete i bred politisk enighet och i brett förtroende måste alla partier involveras.
Han kritiserar regeringen för att ha gjort för lite sedan situationen trappades upp av Ryssland.
– Det som bekymrar mig är att det nu gått sex veckor av en akut kris och vi har från regeringens sida inte sett en enda åtgärd för att förbättra vårt läge, både vad gäller civilt och militärt försvar. De har suttit på händerna.
Uppdatera beslutet
Sverigedemokraternas gruppledare Henrik Vinge:
– Vi befinner oss i en situation som potentiellt kan bli allvarlig, även för vårt land, och jag tycker det är viktigt att vi kan gå framåt med enighet.
Ebba Busch vill att försvarsberedningen tar fram en ny rapport om det säkerhetspolitiska läget, som ska kunna ligga till grund för en uppdatering av försvarsbeslutet från 2020.
Busch menar att Försvarsmakten kan behöva tillföras ytterligare medel. Kristersson tycker att det finns goda skäl att se över om Sverige är tillräckligt rustat för att möta ett snabbt eskalerande läge. M-ledaren tycker inte man kan utesluta att försvaret behöver mer pengar för att tidigarelägga planerade satsningar.
Miljöpartiets språkrör Per Bolund tycker det är bra att statsministern bjudit in partiledarna.
– Min förhoppning är att vi kan fortsätta ha en nära dialog och föra samtal om Sveriges säkerhetspolitiska inriktning, säger han.
Även Bolund tycker att det skulle kunna vara bra att sammankalla försvarsberedningen.
Det tycker dock inte Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.
– Försvarsberedningen har ett annat uppdrag: att bereda inför nya försvarsbeslut. Det som är akut nu är just energifrågan. Det är den som gör att Putin har ett sådant övertag i förhållande till Europa, eftersom energiförsörjningen är så beroende av den ryska gasen, säger hon och framhåller att regeringen måste backa ifrån att bygga nya kablar ned till kontinenten.
