Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Parisavtalet i 7 punkter – experten förklarar

ohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, kommenterar sju viktiga punkter i avtalet. Foto: Robin Aron
Foto: Philippe Wojazer

Med Parisavtalet har världens ledare satt upp ett ambitiöst mål för att hålla nere den globala uppvärmningen. Men hur ska målet nås?

Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, kommenterar sju viktiga punkter i avtalet.

1. Temperaturmålet skärps: "Stort kliv framåt"

Ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas "klart under" två grader. Ansträngningar ska göras för att hålla ökningen under 1,5 grader.

– Det ligger helt i linje med forskningen, så det är ett stort kliv framåt. Men har man väl sagt A så måste man säga B. Man måste säga vilka utsläppsmål man ska ha fram till 2050, vilket saknas i den här skrivningen. Man måste också vara tydligare med att målet innebär en utfasning av utsläpp av växthusgaser från fossila energikällor.

– Ländernas åtaganden måste revideras omedelbart. De lever inte upp till det mål som världens ledare själva har kommit överens om. En uppvärmning på 1,5 grader kräver att vi har en fossilfri värld någonstans runt 2030–2040.

 

2. Inget mål för utsläppsminskning: "Bättre inga siffror än fel siffror"

Avtalet anger inget globalt mål om hur mycket utsläppen ska minska fram till ett visst årtal.

– Fram till för ett par dagar sedan fanns ett konkret mål om att minska utsläppen med 70–95 procent fram till 2050. Från vetenskapligt håll var vi tydliga med att det målet är viktigt. Men i förhandlingarna lutade det åt en lägre ambitionsnivå, med en utsläppsminskning på 40–70 procent. Jag bedömer att det är bättre att inte ha några siffror alls än att ha fel siffror. Nu står det också att man ska nå en maxnivå för utsläppen så fort det någonsin går och sedan minska dem mycket snabbt fram till 2050. Fram till 2100 ska man nå en balans helt i linje med vetenskapen.

 

3. Rapportering och granskning av klimatåtaganden: "Frivillighet kräver kontroll"

Avtalet innehåller ett ramverk för hur ländernas klimatåtgärder ska rapporteras och granskas. Hårdare krav ställs på utvecklade länder än på de minst utvecklade.

– Det är jätteviktigt. Vi har inte ett juridiskt bindande krav uppifrån på varje land att minska utsläppen med en viss procent, utan vi har frivilliga utsläpps mål underifrån. Då blir det särskilt viktigt att vi verkligen följer upp det, så att man inte råkar ut för att exempelvis Kina ger intryck av att minska utsläppen från kolkraft mycket mer än vad man verkligen gör. Med ökad frivillighet följer ett ökat behov av kontroll.

 

4. Inga straff för länder som fuskar: "Skampålen kommer att spela en stor roll"

Det finns inga juridiska sanktioner för länder som presenterar för svaga åtaganden, eller som struntar i att följa sina åtaganden.

– Vi lever i en transparent globaliserad värld, och en stor majoritet av världens befolkning ställer krav på ansvar och hållbar utveckling. Man accepterar inte att ett land underminerar hälsan och utvecklingen för andra länder. Därför tror jag att skampålen kommer att spela en stor roll.

 

5. Nya klimatplaner vart femte år: "Borde revidera varje år"

Länderna ska lämna in nya nationella klimatplaner vart femte år. Varje lands plan ska innehålla framsteg jämfört med tidigare och ett land när som helst kan uppdatera sin plan i syfte att höja sina klimatambitioner.

– Jag tycker personligen att man borde överväga revideringar varje år i stället för vart femte år. Nu har vi förhandlat fram en bra text om världens klimatframtid. Då skulle man kunna ägna mer tid vid de kommande COP-möten, som hålls varje år, åt att utvärdera alla länders löften. Hur långt har varje land kommit och vilka möjligheter finns att höja ambitionsnivån?

 

6. 100 miljarder dollar per år från de rika länderna: "Krävs tio gånger så mycket"

Utvecklade länder ska vara med och betala för utsläppsminskningar och anpassning till klimatförändringar i utvecklingsländer. I beslutsbilagan, alltså inte i den bindande avtalstexten, står att utvecklade länder före 2025 ska sätta upp ett nytt finansieringsmål vars "golv" är de 100 miljarder dollar årligen från 2020 som redan utlovats.

– Det är inte tillräckligt. Vi vet att övergången till en fossilfri värld kommer att kräva investeringar på ungefär tio gånger så mycket. Men att den offentliga sektorn via skattemedel lägger 100 miljarder dollar på bordet, ungefär lika mycket som det globala biståndet, är ett betydande steg framåt. Men det gäller att det verkligen levereras också och att pengarna växlas upp i partnerskap med privata aktörer.

 

7. Måste ratificeras av 55 länder: "Med Donald Trump som president har Parisavtalet problem"

Avtalet ska träda i kraft 2020, förutsatt att minst 55 länder som står för minst 55 procent av de globala utsläppen ratificerar det.

– Det viktigaste är att avtalet skickar rätt signaler till alla stora aktörer i världen och det kommer det att göra långt innan alla länder har skrivit på. Paris är annorlunda än tidigare möten på så sätt att även USA och Kina är med. Obama-administrationens plan är att få en ratificering så fort som möjligt utan att behöva dra den genom kongressen, och de har juridiska möjligheter att genomföra det. Men det kan ske politiska kast både i USA och i andra länder. Skulle vi få Donald Trump som amerikansk president skulle Parisavtalet stå inför en del problem.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!