Pandemiårets politiska vinnare och förlorare

Pandemin präglar den svenska politiken och har ett avgörande inflytande på väljarnas förtroende för partiledarna. Den nya förtroendemätningen gjord av Kantar Sifo på uppdrag av Expressen visar obetydlig förändring den senaste månaden – men stor skillnad från mars förra året till mars i år. 

Under det senaste året har Stefan Löfven (S) fått ett förtroendelyft från 26 procent strax före pandemins utbrott till 39 procent i dag. Också Ulf Kristersson (M) har ökat starkt från 29 procent till 38 procent.

Busch tappade mest

Årets stora förlorare är KD-ledaren Ebba Busch. I mars förra året hade 37 procent av väljarna förtroende för henne. I dag är siffran 23 procent.

– Pandemin gynnar de stora partierna och deras ledare. Det är svårare för mindre partier att slå igenom, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Sifo.

– Löfven hade en topp på runt 50 procent förra våren, men drar fortfarande nytta av coronaeffekten. Kristersson har ökat successivt och hans parti har också gått upp från tredje till andra plats i mätningarna av väljarsympatier, säger han.

S och M nöjda

Socialdemokraterna är av naturliga skäl nöjda med Löfvens förtroendesiffror. Partisekreteraren Lena Rådström Baastad kommenterar:

– Stefan Löfven har stått upp och tagit ansvar för Sverige varje dag under pandemin. Det tror och hoppas jag att folk ser.

Också Moderaterna är belåtna med den nya mätningen.

– Ulf Kristersson och Moderaterna håller en rak kurs. Fokus på samhällsproblem, inte andra partier. Ulf Kristersson ger konkreta svar på hur brottsligheten, arbetslösheten och pandemin ska hanteras, säger Gunnar Strömmer, partisekreterare (M), och fortsätter:

– Och han är beredd att prata med alla partier för att hitta konstruktiva lösningar. Det är något som många väljare uppskattar.

”Husaffären blockerar KD”

Förtroendet för Ebba Busch påverkas av att hon leder ett mindre parti som har svårt att nå ut med sina sakfrågor när pandemin överskuggar allt, enligt Toivo Sjörén. Han förklarar att hennes opinionssiffror också skadats av att abortfrågan blev aktuell förra våren samt av hennes fastighetsaffär som började uppmärksammas i höstas.

– Husaffären blockerar andra frågor för KD. När så mycket tid och plats ägnas åt den saken finns mindre utrymme för vad hon och partiet tycker i sakfrågor, säger han.

Han påpekar att KD och M konkurrerar om samma väljare, så om förtroende och sympatier för M och dess ledare ökar är det naturligt att KD minskar.

”Motbild kommer fram”

– Jag tror nedgången beror på att vi haft ett år där pandemin varit i fokus för det politiska samtalet. Vidare har den sakliga debatten dessvärre övergått till smutskastning. Vi har sett en väldigt hård och i stora delar ensidig rapportering om huset. Nu börjar en motbild komma fram som förhoppningsvis kan ge väljarna en mer rättvis bild av händelsen, säger Peter Kullgren, partisekreterare (KD).

– I slutändan tror jag att väljarna kommer belöna det faktum att vi gör vad vi kan för att belysa de stora samhällsproblemen och presentera våra lösningar. Medan andra partier lägger kraft på att smutskasta oss väljer vi att tala om sjukvården, äldreomsorgen och inte minst det eskalerande våldet, säger han.

Lööf mammaledig

Förtroendet för Annie Lööf (C) har ökat från 23 procent till 30 procent under det gångna året. Ökningen beror, enligt Sjörén, främst på att hon varit frånvarande en stor del av perioden – Lööf återvände från föräldraledigheten den 1 september. Han framhåller att man därför inte kan dra politiska slutsatser av siffrorna.

Jimmie Åkesson (SD) har gått ned i förtroende med 4 procentenheter från 30 procent till 26 från mars till mars. SD-ledaren missgynnas av coronakrisen eftersom hans och partiets huvudfrågor som invandring och lag och ordning inte ligger högst på den politiska dagordningen, enligt Toivo Sjörén.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostars förtroende har ökat från 9 procent i november när hon tillträdde till 13 procent i dag. Men hon har ännu långt till sin företrädare Jonas Sjöstedts siffror på runt 45 procent.

Dålig start för Stenevi

Också Miljöpartiets språkrör Per Bolund har en förtroendesiffra på 13 procent. Upp från 7 procent jämfört med ett år sedan.

Nyamko Sabunis (L) siffror är fortfarande låga. 10 procent hade förtroende för henne i mars förra året medan siffran är 9 procent ett år senare. Men hon slipper bottenplatsen sedan Märta Stenevi tillträtt som MP:s andra språkrör för en månad sedan. Hon når 4 procent, alltså mindre än de 5 procent hon fick strax efter det att hon valdes. 

– Stenevi har lägre startsiffror än vad Sabuni hade. Det är det lägsta värde för en partiledare vi har uppmätt. Hon är inte ens känd bland det egna partiets väljare, säger Toivo Sjörén.

Nu ska fastighetsbråket avgöras