Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Palmegåtan knäckte de mäktiga poliserna

TVINGADES BORT. Spaningsledaren Hans Holmér tvingades lämna polisen efter PKK-fiaskot, där han också var i en allvarlig och öppen konflikt med Palmeutredningens åklagare. Foto: OLLE SEIJBOLD / DN
LÄMNADE EFTER KRITIK. Spaningsledaren Hans Ölvebro avgick efter intern kritik 1997. Han har i efterhand sagt att tiden i Palmeutredningen var förlorade år i hans liv. Foto: BENKT EURENIUS / DN
AVGICK EFTER PROTEST. Spaningsledaren Dag Andersson menar att utredningen stod stilla på grund av resursbrist och avgick 2016 efter att ha krävt, men inte fått, utökade resurser. Foto: CHRISTER JÄRESLÄTT
"HALVDANT GJORT". Lennart Gustafsson pensionerade sig i förtid 2016 på grund av bristande resurser. Han menar att mycket i utredningen är "halvdant gjort" och ytterligare resurser behövs. Foto: ROGER VIKSTRÖM
HÅRT KRITISERAD. Tidigare Palmeutredaren Thure Nässén fick hård kritik, bland annat av tidigare kolleger, i SVT:S Uppdrag Granskning. Förnekar själv tveksamma arbetsmetoder. Foto: ÅSA ASPLID
AVGICK I PROTEST. Föreste Palme-åklagare K G Svensson avgick efter bara tre månader i utredningen efter en allvarlig konflikt med spaningsledaren Hans Holmér. ingen, Victor Gunnarsson, blev misstänkt, och hade tidigare bland annat arbetat med fallet kring den utpekade spionen Bertil Ströberg. EFTER: Svensson avled 2016. 1986, efter bara tre månader i Palme-utredningen, avgick han efter en allvarlig konflikt med spaningsledaren Hans Holmér. Han fortsatte senare som chefsåklagare och arbetade bland annat med fallet kring Lasermannen, John Ausonius. Så sent som 2012, i en DN-intervju, var han fortfarande bitter över hur utredningen sköttes under Hans Holmér, som han menar förstörde utredningen, agerade på ett "mytomanskt sätt" och ledde den sämsta brottsutredningen han varit med om som åklagare. Foto: BERTIL ERICSON / TT NYHETSBYRÅN
AVGICK I PROTEST. Claes Zeime (t v), en av de första Palme-åklagarna, avgick i protest mot spaningsledaren Hans Holmér och pensionerade sig i förtid. Här vid en presskonferens 1987, då de samtidigt låg i konflikt. Foto: ROGER TILLBERG / IBL
"VILSELEDDE RÄTTEN". Anders Helin, tidigare Palmeåklagare och avliden 2014, kritiserades i efterhand sedan Uppdrag Granskning avslöjat att han vilseledde domstolen under Christer Pettersson-rättegången. Foto: LENNART ISAKSSON / DN
"FÖRHÄXAD UTREDNING". Rikspolischefen Nils Erik Åhmansson meddelar vid en presskonferens 1988 att han avgår efter Ebbe Carlsson-affären. Strax efteråt kallar han Palmeutredningen "förhäxad": "Den som närmar sig den bränner vingarna". Foto: HANS T DAHLSKOG / TT / / TT NYHETSBYRÅN
"FÖRD BAKOM LJUSET". Säpo-chefen Sune Sandström under KU-utfrågningarna om Ebbe-affären. Han tvingades sluta och ansåg senare att han blivit förd bakom ljuset av ej namngivna kolleger. Foto: HANS T DAHLSKOG / TT / / TT NYHETSBYRÅN
1 / 11

De ville lösa en av världens största mordgåtor.

Istället har Sveriges viktigaste mordutredning kallats ”förhäxad” för sina krossade poliskarriärer, rättsskandaler och ständiga interna konflikter.

Dag Andersson, spaningsledare fram till 2016, berättar nu om hur han valde att avgå i protest från Palmegruppen:

– Vi fick inte resurser att driva utredningen framåt.

Rikspolischefen Nils Erik Åhmansson möter Expressens reporter den 20 oktober 1988.

Han är uppgiven, har just tvingats lämna jobbet som rikspolischef, och säger:

– Det är som om Palmeutredningen är förhäxad. Den som närmar sig den bränner vingarna.

Han blir den senaste i en rad polischefer, utredare och åklagare som under dramatiska former lämnat jobbet kopplat till Palmeutredningen. 

Många fler ska följa.

Expressens genomgång visar att hälften - tre av Palmegruppens sex ordinarie spaningsledare genom tiderna - har tvingats bort eller sagt upp sig själva efter olika typer av interna konflikter. Två åklagare har avgått i protest och två polischefer har sparkats kopplat till utredningen. Ytterligare nyckelpersoner har fått förödande kritik efter att de lämnat utredningen, inte minst efter Uppdrag Gransknings Palme-serie tidigare i år som startade en debatt om utredarnas arbetsmetoder.

Dag Andersson. Foto: CHRISTER JÄRESLÄTT
Lennart Gustafsson. Foto: ROGER VIKSTRÖM

Två av de senaste ut att lämna är spaningsledaren och kommissarien Dag Andersson samt kriminalinspektören Lennart Gustafsson som avgick från Palmegruppen under 2016. 

De berättar nu hur de valde att i förtid pensionera sig i protest mot bristande resurser i Palmeutredningen. De menar att Palmegruppen blev nedprioriterad under polisens stora omorganisation och i stället blev en stillastående verksamhet för syns skull - som mer bestod av administrativa sysslor än offensivt polisarbete.

– Omorganisationen gjorde ju att man inte tyckte att det var så roligt som tidigare att gå till jobbet, säger Dag Andersson, som då 62 år valde att lämna utredningen.

 

LÄS MER: Följ Olof Palmes sista steg i livet

 

Resurser saknades

Andersson har bakgrund på riksmordkommissionen och väckte, som en av landets mest erfarna mordutredare, stora förhoppningar när han tog jobbet 2013. Han hade framgångsrikt arbetat med exempelvis Engla-fallet, Malexandermorden, Arbogamorden och utredningen kring Peter Mangs.

Dag Andersson, som också berättar om några av turerna kring avhoppet i Palmeförfattaren Gunnar Walls senaste bok "Huvudet på en påle", säger att det fanns flera intressanta spår att gå vidare med - men att resurserna helt saknades. 

– Prioriteringarna man gjorde lades inte på oss och att utreda Palmemordet. På så sätt kände man att man hade velat vara några fler på Palmegruppen för att kunna driva det framåt. Vi kunde bara ta vara på det som kom in och inte driva det vidare. Vi fick ta hand om det dagliga som kom in. 

Gunnar Wall. Foto: SVEN LINDWALL

De slog flera gånger larm till polisledningen.

– Men det hände aldrig någonting. 

Lennart Gustafsson, även känd som tipsmottagaren i TV3:s Efterlyst under många år, är den polis som under längst tid ingått i Palmegruppen och valde att pensionera sig ett halvår i förtid för att komma bort från utredningen:

– Det finns mycket att göra i Palmeutredningen som jag vill påstå bara är halvdant gjort. Man har kommit till vägs ände och sen släpper man det och går vidare. Men allt eftersom åren går så finns det folk som är lite mer öppna och berättar, vilket kan leda utredningen framåt. 

”Mycket är halvdant gjort”

Dag Andersson har i dag helt lämnat polisyrket bakom sig. 

Och saknar det inte.

– Det stora engagemanget som man haft försvann i och med den här omorganisationen. Det var synd.

Men Dag Andersson är inte den första spaningsledaren med grusade förhoppningar.

I april 1994 medverkade dåvarande spaningsledaren Hans Ölvebro i SVT:s samhällsprogram Norra Magasinet:

– Vi har kommit in i ett läge där jag ser ett slut på det hela och det gör att jag är optimist.

Tidigare samma år hade han i Expressen utlovat en lösning på mordet "under våren". 

Något som redan under tv-programmets gång ändrades till "under året". 

Och sedan blev ingenting.

När Expressen når den normalt medieskygge Hans Ölvebro för en intervju saknas optimismen från mitten av 1990-talet.

Han har granskats hårt i Uppdrag Gransknings serie om Palme-mordet tidigare i år. Ölvebro var ansvarig över den hårt kritiserade utredaren Thure Nässen som anklagats för manipulering av utredningen mot Christer Pettersson. Det handlade om tveksamma kontakter med kriminella och att genom orimligt många förhör styra sina vittnen mot att peka ut Pettersson. Tidigare chefsåklagaren Anders Helin, numera avliden, påstods också ha vilselett domstolen under rättegången mot Christer Pettersson. 

 

LÄS MER: Olof Palme – politiken, passionen, personen 

 

”Man kan inte sitta vid ett skrivbord”

Ölvebro tar nu Nässén i försvar.

– Jag förstår inte varför man skäller på Thure. Eftersom alla på fältet, även kvarterspoliser, hade bra kontakt med de som fanns där ute. Personkännedom, det är vad det handlar om för att lösa brott. Man kan inte sitta vid ett skrivbord och tro man kan lösa allt.

Om de många förhören - knarkhandlaren Sigge Cedergren förhördes 43 gånger - säger han:

– När man nu ifrågasätter att så många förhör hölls med Sigge Cedergren, så är det värt att nämna att ett skäl till det var att man försökte få tag på ett vapen som skulle kunna ha använts vid själva mordet. Och att när Christer Pettersson sedan blev aktuell så är det klart att det var en ambition att få ett vapen i handen på honom. Med tanke på att han var häktad och misstänkt för mordet så jobbade vi stenhårt för att hitta ett vapen.

– Som jag minns det, angående de som hördes många gånger, så hörde de själva av sig till oss. Och då måste man ju skriva ner det. Det är inte alltid vi som söker upp dem. Thure hade god kontakt med det här klientelet. 

Hans Ölvebro. Foto: / SVT

Hans Ölvebro kritiserar nu också senare konstellationer av Palmegruppen, som han menar undersöker samma spår som redan körts i botten under hans tid. 

– Så mycket kan vi säga att har man inte varit med från början, då är det väldigt svårt att få en uppfattning om vad det handlar om.

– Det enda sättet för att få en lösning, det är att man hittar mordvapnet. En teknisk bevisning. 

Granskningskommissionens rapport från 1999, som kritiskt synade hela polisutredningen, visar att Ölvebro under den sista tiden som spaningsledare var illa omtyckt som chef. Han fick hård intern kritik och anklagades av kolleger för skattefusk, bland annat missbruk av en tjänstebil. En förundersökning inleddes men misstankarna avskrevs.

”Tio år av mitt liv förlorade”

Hans Ölvebro tog illa vid sig och har betraktat tiden i Palmegruppen som förlorade år.

– Tiden i utredningen gav mig erfarenheter som jag fortfarande lider av. Jag känner mig fortfarande utbränd. Det känns på något sätt som om nästan tio år av mitt liv gått förlorade", sade han till TT i samband med pensionen 2006.

1997 tvingade Ölvebro lämna Palmegruppen efter den interna kritiken och är numera engagerad i en lokal sportförening i Åtvidaberg och verksam inom Röda Korset.

Både till Expressen och Uppdrag Granskning har han tidigare krävt "en miljon" för att ställa upp på en intervju, något han senare menat var en markering om att han inte är intresserad av att intervjuas.

– Jag har varit inriktad på andra saker de dryga 20 åren sen jag lämnade Palmeutredningen. Jag funderar inte över det här, det är bara när ni ringer ibland. Jag ältar inte detta dygnet runt.

Uppdrag Gransknings reportage tidigare i år visade på en klyfta inom utredningen där delar av Palmegruppen var kritiska mot utredningen och i synnerhet Thure Nässéns arbetsmetoder.

 

LÄS MER: Nya kravet i Palmeutredningen

 

Den tidigare "stjärnspanaren" Thure Nässén - nu hårt kritiserad - säger själv till Expressen att han känner sig förråd:

– Det har varit mycket djävulskap. Särskilt när man vet att de som åstadkommit detta är tidigare kolleger.

Han pratar hellre om fadäsen med en narkotikaspanare som, enligt Nässén, var placerad i mordkorsningen men lämnade sitt pass i förtid och missade mordet. Och om kulorna som hittades vid en husrannsakan hos knarkhandlaren Sigge Cedergren men slarvades bort av polisen.

– En dag ska jag berätta allt jag vet, säger Nässén.

Thure Nässén. Foto: ÅSA ASPLID

Konflikterna inom och runt Palmegruppen går att spåra till mordutredningens allra första tid under vintern och våren 1986.

En tid av öppna konflikter som skulle sluta med att utredningens första spaningsledare, Hans Holmér, tvingades bort från gruppen och ut i kylan.

Och det var ett fall från hög höjd.

”Utmålade mig som värre än Hitler”

I slutet av 1986 blev Hans Holmér utsedd till "Årets svensk" i SVT:s Rapport. Han hade hjältestatus under mordutredningens första månader och den hårda stilen gjorde att han jämfördes med Clint Eastwood. Holmér kom att bli känd för sina ständiga optimistiska pressuttalanden om att han "ser ljuset i tunneln" och senare att han var "95 procent säker" på att man hittat mördaren. 

Men allt föll platt.

Att något inte stod rätt till uppenbarade sig när ett öppet krig med åklagargruppen inom Palmeutredningen blossade upp. K G Svensson, första Palme-åklagaren, vägrade under de första månaderna att ens stiga in i det så kallade Palme-rummet där Holmér styrde utredningen med järnhand. Ytterligare en Palme-åklagare, Claes Zeime, sade också öppet till pressen att Holmér var helt fel ute och "helt blind i sin tro" på det som skulle visa sig vara PKK-spåret. Regeringen fick kalla till ett misslyckat försoningsmöte. Både åklagaren Zeime, som pensionerade sig i förtid, och åklagaren K G Svensson lämnade utredningen i protest. Granskningskommissionen konstaterade senare att det var en "maktkamp" mellan poliser och åklagare och kritiserade båda parter.

När PKK-spåret slutade i fiasko tvingades även Holmér slutligen bort. Istället följde en karriär som bland annat deckarförfattare. 

Holmér avled 2002 och övergav aldrig tron på PKK-spåret - och inte heller bitterheten mot åklagarna som han kände sig motarbetad av. 

Denna första konflikt i Palmeutredningen - fram till att Holmér tvingades avgå efter PKK-fiaskot 1987 - lade grunden för ytterligare interna bråk och krossade poliskarriärer.

 

Nils Erik Åhmansson. Foto: HANS T DAHLSKOG / TT / / TT NYHETSBYRÅN

Rikspolischefen Nils Erik Åhmansson, som tvingades bort i samband med Ebbe Carlsson-affären och inte kunnat nås för en kommentar, har i senare intervjuer med Expressen hållit fast vid att han betraktar Palmeutredningen som "förhäxad" och drar paralleller till Kennedymordet.

– Ja, det är den nog delvis i alla fall. Det blir kanske så med väldigt stora mordutredningar. Det gick ju åt skogen för alla som rörde i Kennedy-mordet också.

Han lämnade polisen för en karriär i försäkringsbranschen och har känt sig orättvist behandlad:

– Jag blev väldigt hårt åtgången i massmedia. De utmålade mig som värre än Adolf Hitler ett tag. Det fanns inte ett brott jag inte begått.

”Folket krävde en utredning av mordet på Olof Palme”

Lika omtumlande blev det för Säpochefen Sune Sandström som även han, liksom justitieministern Anna-Greta Leijon (S), tvingades bort i samband med Ebbe Carlsson-affären. Han har, utan att nämna några namn, sagt till Expressen och DN att han blev huggen i ryggen av kolleger:

– Jag känner ingen bitterhet. Utan snarare en besvikelse över att ha upptäckt en oärlighet, både inom polisorganisationen och hos sådana som får viktiga uppdrag.

Gunnar Wall, författare och expert på Palmemordet, tror att det inledande politiska trycket och allmänna chocktillståndet är bakgrunden till att Palmeutredningen ses som en förbannelse och skapat många konflikter.

– Under de första åren så var det en omöjlig uppgift. Det fanns så många politiska spärrar mot att genomföra en förutsättningslös utredning. Känsliga spår som man inte rotade i, samtidigt som det fanns ett otroligt tryck på att leverera en lösning. 

– Att inte kunna utreda ett statsministermord. Det var allvarligt. Svenska folket krävde att det skulle bli utrett. Det var en stor oro i landet och folk mådde dåligt. En chock som skakat om människor. När en statsminister blir skjuten mitt i Stockholm så är det en obehaglig situation. 

De ansvariga bakom utredningen tog då genvägar, menar Wall, och lyfter fram PKK-spåret och Christer Pettersson.

– Man tog genvägar. När sådant spricker så går det ut över de ansvariga för utredningen och verkligheten kommer ifatt.

Wall tror dock att de stora skandalernas tid är förbi.

– Det innebär att det som var grunden för skandalerna, den situationen finns inte längre, utan nu handlar det mer om dagens utredare har förmågan att ge sig på det svåra materialet och komma någonstans. 

 

LÄS MER: Dokumentär kastar nytt ljus över mordet på Olof Palme

 

Nuvarande förundersökningsledaren nöjd med resurserna

Nuvarande förundersökningsledaren Krister Petersson säger - angående kritik om bristande resurser - att han i dag har de resurser han behöver. Han upprepar också sitt uppmärksammande uttalande om att han är "övertygad" om att mordet ska lösas. 

– Om man – som jag – accepterat att leda förundersökningen angående Palmemordet, vore det främmande att göra detta med inställningen att mordet aldrig kommer att lösas. 

– Den intensitet och effektivitet som visas av den nya Palmegruppen är imponerande. Det ger mig en stor anledning att vara optimistisk.

Varken Dag Andersson eller Hans Ölvebro - båda tidigare spaningsledare med djup insyn i utredningen - är lika entusiastiska.

Dag Andersson:

– Så där låter det hela tiden.

Hans Ölvebro:

– Jag hoppas att han har rätt. Det är allt jag kan säga.

 

Konflikterna: De har sparkats, kritiserats och hoppat av

Hans Holmér. Foto: HÅKAN LINDGREN / DN

HANS HOLMÉR: LÄMNADE EFTER PKK-SKANDALEN

FÖRE: Hans Holmér var länspolismästare i Stockholm vid mordet 1986. Han utnämnde sig själv till spaningsledare för den första Palmegruppen och inriktade sig snabbt på det så kallade PKK-spåret. Han lovade en snar lösning och blev känd för hur han ständigt upprepade på presskonferenser att han "ser ljuset i tunneln". I december 1986 sade han i TV2:s Magasinet om PKK-spåret: "Jag är 95 procent säker". Ungefär samtidigt blev han utsedd till "Årets svensk" i SVT:s Rapport.

EFTER: Hans Holmér avled 2002 efter en längre tids sjukdom. Under den sista tiden i Palmegruppen hamnade han i öppet bråk med Palme-åklagarna som ville stoppa PKK-utredningen, ett spår som slutade i fiasko. I mars 1987 tvingades han lämna polisen. Han blev senare FN-expert i narkotikafrågor, deckarförfattare och ordförande i Svenska friidrottsförbundet och Svenska bob- och rodelförbundet.

Hans Ölvebro. Foto: BENKT EURENIUS / DN

HANS ÖLVEBRO: LÄMNADE EFTER INTERN KRITIK

FÖRE: Hans Ölvebro blev spaningsledare i februari 1988 och förknippas främst med att han ledde utredningen mot Christer Pettersson. Även Ölvebro utlovade resultat. I februari 1994, sedan man arbetat fram en gärningsmannaprofil, sade han till Expressen att mordet skulle vara löst och en gärningsman gripen "under våren". 

EFTER: Ölvebro tvingades lämna Palmegruppen våren 1997 efter hård intern kritik. Han sade till TT i samband med pensionen 2006: "Tiden i utredningen gav mig erfarenheter som jag fortfarande lider av. Jag känner mig fortfarande utbränd. Det känns på något sätt som om nästan tio år av mitt liv gått förlorade". Idag är han engagerad inom Röda Korset och inom en lokal sportförening. 

Dag Andersson. Foto: CHRISTER JÄRESLÄTT

DAG ANDERSSON: HOPPADE AV I PROTEST

FÖRE: Dag Andersson kallades av Expressen "superpolisen" när han 2013 blev spaningsledare för Palmegruppen. Detta efter sitt framgångsrika arbete för Riksmordkommissionen i en rad uppmärksammade fall - bland annat Hagamannen, Malexandermorden, Peter Mangs, Engla-fallet, Carolin Stenvall och Arbogamorden. Vid en presskonferens i februari 2016, på 30-årsdagen av mordet, presenterade han flera spår som bedömdes som intressanta.

EFTER: Den då 62-årige Dag Andersson lämnade Palmegruppen hösten 2016 - delvis i protest mot bristande resurser och polisens omorganisation där Palmegruppen inte prioriterades. Polisledningen hade enligt Andersson nonchalerat krav på ytterligare personal, utredningen bestod mest av administration och det fanns inte resurser att gå till botten med intressanta spår. 

Lennart Gustafsson. Foto: ROGER VIKSTRÖM

LENNART GUSTAFSSON: HOPPADE AV I PROTEST

FÖRE: Lennart Gustafsson, även känd från TV3:s Efterlyst, är den polisman som jobbat längt med Palmeutredningen. Han började dagen efter mordet och var verksam i Palmegrupen fram till pensionen 2016. Han har också arbetat med identifiering av svenska tsunamioffer i Thailand och utredningen mot Lasermannen, John Ausonius.

EFTER: Lennart Gustafsson är liksom förre spaningsledaren Dag Andersson mycket kritisk till bristande resurser i den dåvarande Palmeutredningen. När det stod klart att det inte skulle bli några ytterligare resurser valde han att pensionera sig ett halvår i förtid. Gustafsson menar att det fanns heta spår att följa upp men att man ignorerades av polisledningen. "Det finns mycket att göra i Palmeutredningen som jag vill påstå bara är halvdant gjort".

Thure Nässén. Foto: JAN DÜSING

THURE NÄSSÈN: HÅRT KRITISERAD FÖR MANIPULATION

FÖRE: Thure Nässén blev känd som "stjärnspanaren" som satte dit Christer Pettersson, som dock senare friades. Nässén var känd för sina unika kontakter bland Stockholms kriminella. "Jag vill inte prata med någon polis. Jag vill prata med Thure", ska flera misstänkta ha sagt.

EFTER: Nässén blev hårt granskad i Uppdrag Gransknings Palmeserie under februari 2018. Han anklagades för att ha manipulerat vittnesförhör, för att ha styrt vittnen mot att peka ut Pettersson och för tveksamma kontakter med kriminella. Han har själv förnekat detta och säger sig i dag vara bitter över att tidigare kolleger förrått honom.

K G Svensson. Foto: BERTIL ERICSON / TT NYHETSBYRÅN

K G SVENSSON: AVGICK EFTER INTERNA BRÅK

FÖRE: Chefsåklagare K G Svensson var Palme-utredningens förste åklagare. Han blev förundersökningsledare när den så kallade 33-åringen, Victor Gunnarsson, blev misstänkt, och hade tidigare bland annat arbetat med fallet kring den utpekade spionen Bertil Ströberg.

EFTER: Svensson avled 2016. 1986, efter bara tre månader i Palme-utredningen, avgick han efter en allvarlig konflikt med spaningsledaren Hans Holmér. Han fortsatte senare som chefsåklagare och arbetade bland annat med fallet kring Lasermannen, John Ausonius. Så sent som 2012, i en DN-intervju, var han fortfarande bitter över hur utredningen sköttes under Hans Holmér, som han menar förstörde utredningen, agerade på ett "mytomanskt sätt" och ledde den sämsta brottsutredningen han varit med om som åklagare. 

Claes Zeime. Foto: ROGER TILLBERG / IBL

CLAES ZEIME: AVGICK EFTER INTERNA BRÅK

FÖRE: Den tidigare överåklagaren i Stockholm, Claes Zeime, klev i maj 1986 in som förundersökningsledare i Palmeutredningen. 

EFTER: Zeime, avliden 1998, hamnade genast i öppen konflikt med Hans Holmér. Han berättade i intervjuer i januari 1987 hur Holmér var förblindad i sin tro på PKK-spåret och vägrade lyssnade på åklagargruppens begäran om att även andra spår måste följas upp. Under Zeimes tid som åklagare tvingades regeringen bland annat kalla till ett försoningsmöte mellan polisen och åklagarna. Konflikterna ledde till att Claes Zeime sade upp sig som överåklagare och pensionerade sig i förtid. "Jag är trött på allt tjafs som varit. Jag har tappat motivationen för arbetet", sade han då till TT.

Anders Helin. Foto: LENNART ISAKSSON / DN

ANDERS HELIN: VILSELEDDE RÄTTEN

FÖRE: Helin, känd som åklagare i både da Costa-fallet och Palmeutredningen, var åklagare i Palmeutredningen från sommaren 1986 fram till sin pension 1995.

EFTER: Helin anklagades tidigare i år i Uppdrag Granskning för att ha vilselett domstolen under rättegången mot Christer Pettersson. Helin förnekade under rättegången att en missbrukare lockats med pengar för att vittna mot Pettersson. SVT fick tillgång till ett band som visade att vittnet lockats med pengar och att rätten vilseletts. Helin avled 2014 och har sagt sig vara övertygad, så sent som i en intervju med Aftonbladet 2013, om att Christer Pettersson var mördaren.

Nils-Erik Åhmansson. Foto: LARS HEDBERG / TT / / TT NYHETSBYRÅN

NILS-ERIK ÅHMANSSON: TVINGADES BORT UNDER EBBE-AFFÄREN

FÖRE: Åhmansson var polismästare i Malmöhus län när han i juni 1987 utsågs till ny rikspolischef och tillträdde hösten 1987.

EFTER: Åhmansson sparkades - efter bara ett år som rikspolischef - i oktober 1988 efter den så kallade Ebbe Carlsson-affären, där han bland annat skrivit ett rekommendationsbrev till Carlsson. Han avgick efter kritik från justitiekanslern och sade till Expressen strax efter avgångsbeskedet: ”Det är som om Palmeutredningen är förhäxad. Den som närmar sig den bränner vingarna”. Åhmansson, som Expressen sökt, blev istället direktör på Skandia och senare ordförande i Svenska Kennelklubben. I en intervju med Ystads Allehanda 2015 sade han om tiden som högsta ansvarig för Palmeutredningen: "Vi befann oss under en enorm press. Det var en helt extrem och infekterad situation som rådde. Det var jättejobbigt. Verksamheten övergick i krishantering."

Sune Sandström. Foto: HANS T DAHLSKOG / TT / / TT NYHETSBYRÅN

SUNE SANDSTRÖM: TVINGADES BORT UNDER EBBE-AFFÄREN

FÖRE: Sandström var polismästaren i Vilhelmina som flyttade till Stockholm och 1987 blev chef för Säpo, då kallat Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning.

EFTER: Sandström tvingades lämna jobbet på Säpo i april 1989 i efterdyningarna av Ebbe Carlsson-affären. Även Sandström hade skrivit ett rekommendationsbrev till Ebbe Carlsson och även försett honom med livvakt, men menade att han blivit förd bakom ljuset. Sandström fortsatte inom polisen, bland annat som biträdande länspolismästare i Stockholm. Han avled 2011 efter en tids sjukdom. I slutet av 1990-talet menade han i intervjuer med Expressen och DN att han blivit huggen i ryggen: "Det var inte så jävla muntert att bli omgiven av folk som förde en bakom ljuset". Och: "Jag känner ingen bitterhet. Utan snarare en besvikelse över att ha upptäckt en oärlighet, både inom polisorganisationen och hos sådana som får viktiga uppdrag".

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!