Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Palme-författaren: Därför ljög Engström om jakten

Expressen har gått igenom Stig Engströms journaler.
Misstänkte Palmemördaren Stig Engström byggde ett berg av motstridiga lögner. Men författaren Thomas Pettersson visar att lögnerna har orsaker.
Foto: JAN ARVIDSON
Skandiamannen Stig Engström har av många avfärdats som en uppmärksamhetssökande mytoman. I författaren Thomas Engströms nya bok tecknas en annan bild av lögnerna.
Foto: JAN ARVIDSON
Författaren Thomas Engström har ägnat de senaste 15 åren åt att gräva i Sveriges största kriminalgåta genom tiderna: Statsministermordet på Olof Palme 1986.
Foto: OLA KJELBYE / FILTER

Den misstänkte Palmemördaren Stig Engström har utmålats som en uppmärksamhetstörstande mytoman. 

Men författaren Thomas Pettersson har kartlagt ”Skandiamannens” lögner och menar att det fanns slug taktik och metodik bakom.

– Det var ingen som tog honom på riktigt allvar. Man underskattade honom ständigt, säger Thomas Pettersson.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Den 10 juni förra året höll chefsåklagare Krister Petersson den historiska presskonferens där han pekade ut Skandiamannen Stig Engström som skäligen misstänkt för Palmemordet, med motiveringen att ”det inte går att komma runt honom”. 

Många nöjde sig med den indiciekedja, och frånvaron av motsägelser, som presenterades och gjorde bokslut över det 35-åriga statsministermordet på Sveavägen 1986. 

Chefsåklagare Krister Petersson under den uppmärksammade presskonferense där han angav Stig Engström som skäligen misstänkt för mordet på Olof Palme. Eftersom den misstänkte gärningsmannen är död har förundersökningen avslutats.
Foto: THOMAS CARLGREN / TT

Avfärdandet av Stig Engströms många lögner

Andra har pekat på frånvaron av teknisk bevisning, som mordvapen och DNA, och lyfter fram Stig Engströms osanningar – av många tolkade som utslag av mytomani och försök att överdriva sin egen betydelse.

– En av hans vänner i bekantskapskretsen sa att det var ingen som tog Stig Engström på riktigt allvar. Man underskattade honom ständigt. Och det är likadant i dag, tycker jag, när man inte tar hans utsagor på allvar, säger journalisten Thomas Pettersson.

Det var han som satte Stig Engström på kartan genom boken ”Den osannolika mördaren: Skandiamannen och mordet på Olof Palme”, som släpptes 2018. 

På onsdag släpper han en nyutgåva av boken med åtta nya kapitel. Där han han gått igenom vad han betraktar som Stig Engströms lögner, satt dem i en tidslinje och i ett sammanhang. 

– Det som bland annat är nytt i boken är att vi har gjort en analys på hur han ljuger och att det först finns en anpassning i lögnerna. Och sedan utvecklar han en strategi som han håller sig till, säger Thomas Pettersson. 

Författaren Thomas Pettersson vid brottsplatsen på Sveavägen.
Foto: ROBERT EKLUND / STELLA PICTURES

Engströms ljugande startade direkt efter dådet

Ett exempel, som Thomas Pettersson tagit upp i ”Filterpodden”, rör den första, kritiska veckan efter dådet. När Stig Engström efter mordet på Olof Palme, fredagen den 28 februari, återvände till sin arbetsplats i Skandiahuset kom de tveksamma uppgifterna direkt.

Till väktare som jobbade i byggnaden sa Stig Engström bland annat att han hade förhörts av polis på plats efter dådet, något som han i senare förhör förnekade. Han hävdade då att polisen på plats inte varit intresserad av hans uppgifter. 

– När han ringer till tipsmottagningen på lördagen, dagen efter mordet, så säger han sig ha sprungit efter poliserna för att lämna en signalamentsuppgift, säger Thomas Pettersson. 

Uppgifterna fick Stig Engström att byta berättelse

Sedan hände två saker under helgen som gjorde att snaran kring Engström började dras åt, berättar författaren. 

– Dels släpper spaningsledare Hans Holmér en uppgift om att gärningsmannen ska ha haft keps med öronlappar och mörka kläder, under en presskonferens på lördagen. Och sedan blir uppgifterna från vittnet Yvonne Nieminen kända under söndagen.
Hon hade varit på middag med en bekant som skulle besöka en klubb i närheten.
När de lämnat klubben såg Yvonne Nieminen gärningsmannen springa på David Bagares gata. 

En av detaljerna från Nieminens vittnesmål var att mannen bar en handledsväska, som han försökte stoppa ner ett föremål i, eller ta upp något ur.

Mörka kläder, keps med öronlappar, handledsväska – allt stämde in på hur Engström såg ut under mordkvällen. 

– Man tänker sig att han noga läser tidningar och följer vad som sägs i tv och radio, och reagerar på det här. Han vet även att väktarna har sett honom gå ut och att utpasseringstiden finns loggad, det vet han genom Skandias personalman Roland Bergström. Så han har ett knepigt läge, säger Thomas Pettersson. 

Stig Engström fotad av tidningen Skydd & Säkerhet sex år efter Palmemordet, 1992.
Foto: Jan Arvidson

Thomas Pettersson: ”Han försöker vara proaktiv”

På måndagen dök Stig Engstöm upp i Skandiahuset – med en ny version av händelseförloppet. 

– Han gör en vända in på måndagen. Och säger då att han sprungit efter gärningsmannen upp för Tunnelgatans trappor, korsar Malmskillnadsgatan och vidare. Det var den historien som han berättade för sina kolleger på Skandia och som levde kvar bland kollegerna. Vittnet som jag pratat med minns väldigt distinkt att Stig sagt så här, det finns en praktikant som vittnat om att han sprungit efter gärningsmannen och det finns fler. 

Varför byter han version? 

– Som jag ser det är det för att möta de nya uppgifterna från vittnet Nieminen som har sett den förmodade gärningsmannen. Han försöker vara proaktiv och växlar berättelse så att hennes iakttagelse i stället ska handla om att hon såg honom jaga efter gärningsmannen. 

Men hon sa aldrig att det skulle ha varit två män som sprang? 

– Nej, det var en, säger Thomas Pettersson. 

Fantombilden förändrade allt för Engström

– Det är så flagrant att han byter uppgifter. Det är stor skillnad på att springa efter polisen och springa efter gärningsmannen. Det skiljer några minuter i tid och det skiljer också i syfte. Det är en anpassning till de uppgifter som kommer, det är ad hoc. Till att börja med så är han nog ganska inställd på att det här inte kommer att hålla för honom, så han får helt enkelt anpassa sin historia efter bästa förmåga de första dagarna. 

Sedan sker något som helt förändrar läget för Engström. 

– När fantombilden släpps på torsdagen, veckan efter mordet, så är hans bekymmer i princip slut. För då talar de om att de söker efter en helt annan person än honom. Då ändrar han sina uppgifter igen, till att han sprang efter poliserna. Och det är den varianten som sedan blir den officiella i alla polisförhör, säger Thomas Pettersson. 

Stig Engström avled år 2000. 

Fantombilden som gjorde att Stig Engström kunde andas ut.
Foto: POLISEN

KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.