Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

”Oroväckande att det sker upprepat och samordnat”

De senaste dagarna har polisen fått in flera rapporter om drönare.
Försvaret skriver på sin hemsida: ”Det finns flera metoder att slå ut civila drönare. System som stör ut styrsignaler använder mikrovågor och laser finns på marknaden. Det finns också sikten som kan användas på befintliga vapensystem.”
Foto: Försvarsmakten
Större drönare som används av FN:s fredsbevarande styrkor i Kongo.
Foto: ALAIN WANDIMOYI / AP
Drönare.
Foto: Colourbox

Nästan dagligen kommer larm om drönare – flera beskrivs som av militär typ – över svenska kärnkraftverk och andra skyddsobjekt.

Polisen och Försvarsmakten jagar de obemannade luftfarkosterna.

– Det är oroväckande att det sker upprepat och samordnat, någon verkar vilja skrämmas, säger Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap.

Militära drönare sätts in i strid och för spioneri medan det finns nära en halv miljon civila drönare i Sverige som används i jobb och hobbyverksamhet.

Samtidigt varnar experter för att små hobbydrönare kan förses med sprängämnen och användas för terrordåd.

De senaste dagarnas observationer av drönare över svenska skyddsobjekt som kärnkraftverk och Drottningholms slott visar hur sårbart Sverige är i det spända säkerhetsläget i Europa – där den militära aktiviteten ökar kring Ukraina och i Östersjön.

Drönare har siktats över kärnkraftverken i Forsmark och Oskarshamn, över Norsborgs vattenverk utanför Stockholmvatten som är landets största samt över olika myndigheter.

I måndags observerades 6–7 drönare samtidigt i södra Stockholm, flera över skyddsobjekt, enligt Aftonbladet.  

”Någon försöker skrämmas”

Just obemannade luftfarkoster, ofta kallade UAV (Unmanned Aerial Vehicle) eller drönare, som används i militärt syfte är ett svårbemästrat hot som oroar säkerhetsexperter.

– Det är oroväckande när det flygs obemannade luftfarkoster över Sveriges mest sårbara infrastruktur. Upprepat flera dagar, samordnat på samma platser. Och vi verkar ha begränsad möjlighet att ta ned dem, säger Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap och expert på rysk krigföring.

– Det tyder på att det är en symbolisk handling, att någon försöker skrämmas. De borde redan ha hämtat in kunskap med bland annat satelliter. Nu vill de poängtera att det finns kritiska sårbarheter i Sverige som är oskyddade och går att påverka, säger han.

Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap.
Foto: Michaela Agnarsson

Oscar Jonsson påpekar att UAV-er är en viktig del av den moderna krigföringen. I till exempel kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan i Nagorno-Karabach visade det sig att enkla drönare med vapenladdning kunde få stor effekt.

– Saknar man bra luftvärn vilket gissningsvis inte finns över alla svenska skyddsobjekt kan man absolut nå effekt med bestyckade obemannade farkoster, säger han.

Oscar Jonsson understryker att det säkerhetspolitiska läget är ”extremt allvarligt” och att ökad spänning i Ukraina tidigare har lett till ökad militär aktivitet i Östersjön.

”Direkt hot”

– De ryska kraven på att Nato ska dra sig tillbaka och inte expandera är ett direkt hot mot Sveriges säkerhetspolitik. ÖB har tidigare sagt att det raserar grunden för Sveriges säkerhetspolitik, säger han.

Samtidigt kan också enkla billiga hobbydrönare bli ett militärt hot. De kan förses med sprängämnen och – som terrorgruppen IS visat i Irak och Syrien – med motsvarande handgranater.

– Det är enkelt att bygga drönare med material från Clas Ohlson och Teknikmagasinet, säger Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Den svenska Försvarsmakten ser allvarligt på drönarhotet. Det finns nästan en halv miljon civila drönare i Sverige i dag – och de kan filma skyddsobjekt och byggas om till rena vapen.

Drönare lättillgängliga

– Det finns i dag många tillverkare av kommersiella drönare. Modeller som är avsedda att bära tyngre kamerasystem kan användas till annat, de kan bära sprängmedel, säger Richard Larsson, teknisk chef på säkerhetsföretaget SRS Security.

– I dag med den höga tillgängligheten av kommersiella drönare och bristande skydd är det relativt lätt att genomföra attentat, säger han.

Han förklarar att kommersiella drönare gör det lättare för statliga aktörer att smälta in när de bedriver sin verksamhet, till exempel underrättelseinhämtning eller sabotage mot skyddsobjekt.

Richard Larsson, teknisk chef på SRS Security.
Foto: PRIVAT

Arbetar med drönarskydd

Richard Larsson, som arbetar med bland annat drönarskydd, säger att drönare används för signalspaning och underrättelseverksamhet av främmande makt. De kan bestyckas med sensorer för avlyssning, störa ut elektronik på en anläggning eller skapa en 3D-bild av området. 

Det är svårt att bekämpa de obemannade farkosterna, men det finns flera metoder, enligt Larsson. Man kan skjuta ned dem, men det är farligt för tredje part, särskilt i stadsmiljö.

Man kan även använda störsändare som skickar starka signaler och överröstar kommunikationen mellan drönaren och piloten. Detta leder till att drönaren tappar uppkopplingen och, beroende på inställningen, antingen återvänder till platsen den lyft från eller sjunker rakt ned och landar.

Cyberattack mot drönare

– Det finns också en mer högteknologisk metod som riktar en cyberattack mot drönaren. Man ritar upp en virtuell kupol över exempelvis ett kärnkraftverk. Systemet känner av när drönaren kommer in och styr bort den eller får den att kraschlanda, säger Richard Larsson.

Han påpekar att den typen av system inte används i Sverige eftersom lagstiftningen ännu är otydlig; det är fortfarande oklart var och av vem det får användas.

Men obemannade luftfarkoster, UAV, används inte bara för spionuppdrag. Den främsta militära användningen är på slagfältet, i markstrider, där de fjärrstyrda drönarna ”med stor framgång” bland annat har följande uppgifter.

Spaning och telekrig

Spaning, övervakning, underrättelseinhämtning och målinmätning (ISTAR), på alla nivåer (stridsteknisk, taktisk, operativ och strategisk).

Förbättrad lägesuppfattning lokalt till exempel vid framryckningsvägar, närskydd vid camp och i urbana operationer.

Upphöjd sambandsnod för ökad konnektivitet/räckvidd för radiosystem.

Telekrig, signalspaning och störning mot kommunikations-, radar- och satellitnavigeringssystem.

Detta enligt rapporten ”Tekniköversikt autonoma och obemannade system” från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI):

Stridsdrönare – från 33 gram till 4,7 ton

Rapporten ger exempel på en rad operativa stridstekniska drönare – alltifrån mycket små farkoster som väger flera ton – bland dem:

Black Hornet PRS som är avsedd för spaning och övervakning. Den väger bara 33 gram och har en uthållighet på 25 minuter.

RQ-11B Raven som är världens mest använda och används av många länder för spaning, övervakning och målinmätning. Den väger 1,9 kilo, har uthållighet 90 minuter och räckvidd 10 kilometer.

Eleron-3, en rysk stridsteknisk UAV av sedd för spaning, övervakning och målinmätning. Vikt 5,3 kilo och uthållighet 1,7 timmar.

Orlan-10 är rysktillverkad och används för spaning, telekrig, kommunikation och eldledning. Vikt 16,5 kilo, uthållighet 16 timmar och räckvidd upp till 600 kilometer.

MQ-8B Fire Scout används av USA:s flotta. Den är beväpnad med Hellfire- och Hydraraketer. Vikt 1430 kilo, räckvidd 200 kilometer och uthållighet 7,75 timmar.

MQ-9 Reaper är en beväpnad, operativ drönare som används i strid. Den är beväpnad med bland annat Hellfire-raket och laserstyrd bomb samt utrustning för signalspaning, radar och kommunikation. Vikt 4760 kilo och uthållighet 27 timmar.

Används allt mer

Martin Hagström, forskningsledare på FOI, understryker att den tekniska och militära utvecklingen har pågått länge. Drönare har använts för framför allt spaningsuppdrag sedan 1970-talet.

– De senaste åren har beväpnade drönare använts i allt större utsträckning, särskilt av USA. Men också av mindre aktörer i områden som Nagorno-Karabach, Libyen och Mellanöstern. Och av IS som byggde ut en enkel drönare som kunde släppa en granat, det innebar ett terrorhot, säger Martin Hagström.

Richard Larsson, teknisk chef på SRS Security, säger att de lättillgängliga drönarna har höjt terroristernas förmåga och att drönarhotet bör tas på allvar. 

– Tekniken med små drönare som bär på sprängladdningar har vi sett allt mer. Så kallade kamikazedrönare som cirkulerar över målet, kraschlandar och spränger det. Militära förband och rebellgrupper har använt sig av det länge, till exempel i Syrien och Irak under IS-tiden, säger han.

Ser allvarligt på drönarhotet

Överstelöjtnant Ulf Lepp, som leder Försvarsmaktens skydd mot drönare, ser allvarligt på drönarhotet och på de nära en halv miljon civila drönare som finns i Sverige . För några veckor sedan gick han ut offentligt och förklarade att man har köpt in flera system för att utveckla förmågan att oskadliggöra obemannade farkoster.

– Större och rent militära drönare som används av andra stater kan redan upptäckas av Försvarsmaktens befintliga system. Det är viktigt att vi följer utvecklingen och avsätter resurser för att också kunna möta hotet från militära drönare, säger Ulf Lepp i ett pressmeddelande.

– De kommersiella drönarna är ett hot i fredstid och definitivt i gråzonen mellan fred och krig. Därför är det viktigt att vi redan nu ytterligare höjer förmågan att även kunna slå ut mindre drönare.

”Aktör med ont uppsåt”

Han påpekar att det finns många flygförbudszoner som ofta inte respekteras – och att den som skaffar en privat drönare som är tyngre än 250 gram måste registrera den och skaffa körkort för den. Men att många kommersiella drönare marknadsförs med att de bara väger 249 gram. 

Det gör det svårare att veta vem som flyger drönaren och det ”kan utnyttjas av en aktör med ont uppsåt”, enligt Försvarsmakten.

– De som använder sig av drönare professionellt sköter sig i de allra flesta fallen. Ett av problemen är att majoriteten av de som köper drönare privat inte gör det. Jag uppskattar att 90 procent inte följer bestämmelserna, säger Ulf Lepp.

Anna Collins om flygförbudet kring kärnkraftverken.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.