Jordbävningen i Turkiet under tidig måndagsmorgon, när de flesta låg och sov, mätte magnituden 7,8.
Den senaste dödssiffran är över 5 000 personer.
Stora jordbävningar sker ett par gånger per år, men det är ovanligt med jätteskalv i så tättbebyggda områden, konstaterar seismologen Björn Lund vid Uppsala universitet.
Samtidigt var det väntat att ett jordskalv skulle ske, eftersom spänningar byggts upp i plattgränsen över tid.
Till slut sker en snabb rörelse – en jordbävning, förklarar Björn Lund.
– Man har väntat på det, och man har till och med väntat lite mer oroligt kanske, för det är länge sedan. Vi har inte sett något sådant här stort skalv på just den punkten så länge vi har haft mätinstrument de senaste 120 åren.
Flyttat sig tre meter
Turkiet är som en separat kontinentalplatta, och efter jordbävningen gled Turkiet-plattan lite åt sydväst i det drabbade området.
Det handlar om tre meter som mest, säger Björn Lund.
Sprickan som rörde sig var ungefär 160 kilometer lång och 40 meter djup.
– Det är en stor jordbävning. Vi har så här stora jordbävningar några gånger per år i genomsnitt, men de allra flesta gångerna så inträffar de i havsområden.
Oron: Nytt stort skalv
Ett andra större skalv med magnituden 7,5 skedde på förmiddagen efter det första stora skalvet.
Det är lite ovanligt med ett så pass stort andra skalv, och just nu undersöker man vilka följder som det skulle kunna ha för nya, större skalv, säger Björn Lund.
– När man väl har haft en stor jordbävning, så är risken förhöjd för ytterligare stora skalv. Det stora skalvet har rört på sin del av plattgränsen, och där ytan slutar och det fortfarande sitter fast, har det blivit ännu mer spänningar. Och det räknar man på nu. Har de dubbla jordbävningarna gjort att det är mer troligt att det sker en stor jordbävning till, eller har de gjort att spänningarna faktiskt minskat på nästa del av plattgränsen?
