Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Oron efter Xi och Putins ord om nära vänskapen

Betydligt mjukare version av den ryske presidenten i kalendern för 2020
Kinas president Xi Jinping och Ryssands dito, Vladimir Putin. De trivs ihop.Foto: YURI KOCHETKOV / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Xi Jinping vinkar under en videouppkoppling från Peking när en ny gasledning mellan Ryssland och Kina invigdes.Foto: NOEL CELIS / POOL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Xi Jinping kallar Vladimir Putin för sin ”bästa vän”.

De två har just öppnat en gasledning ihop.

Och byggt en bro.

I USA växer nu oron över vänskapen mellan Kina och Ryssland.

Det händer mycket vid gränsfloden Amur dessa dagar. Det är historisk mark. Det var här längs floden som strider utbröt mellan Kina och Sovjetunionen 1969, strider som i värsta fall hade kunnat utlösa en kärnvapenkrig.

Men nu händer fredligare saker. I fredags avslutades byggandet av den första bron mellan Kina och Ryssland, en bro om spänner en kilometer över Amurfloden mellan ryska Blagovesjtjensk och kinesiska Heihe.

En viktig symbol för de allt bättre relationerna och den ökade handeln mellan de två geografiska jättarna.

Men Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin har mer än en bro tillsammans. I går invigdes ”Power of Siberia”, en över 3 000 kom lång gasledning som kommer att leverera naturgas från norra Sibirien till det energitörstiga Kina.

Arkivbild från byggandet av den nya gasledningen mellan Kina och Ryssland. Den invigdes under måndagen.Foto: IMAGINECHINA / QIU QILONG - IMAGINECHINA/SIPA U SIPA USA

Xi och Putin känner varandra väl: ”Min bästa vän”

Xi och Putin deltog via videolänk när gasen för första gången började strömma genom rören. Det var resultatet av ett avtal som den ryske ledaren slöt med kineserna i maj 2014.

Ryssland hade då just annekterat halvön Krim från Ukraina och straffats med sanktioner från USA och EU. Ryssland behövde säkra nya kunder för sina väldiga gastillgångar, Kina var mer än villigt.

De här två ledarna känner varandra väldigt väl vid det här laget. När president Xi Jinping besökte Moskva i somras så noterade han följande:

– Ryssland är det land som jag besökt flest gånger och president Putin är min bästa vän och kollega.

Vi talar 26 besök. Gasledningen är ett projekt som passar dem bägge. Ryssland vill inte att gasexporten ska vara så beroende av Europa och har stora fyndigheter i öst. Kina vill minska sitt kolberoende och väntas nästa år bli världens största importör av naturgas.

– Att Kina och Ryssland förenas på det här viset sänder ett budskap att det finns alternativ till den USA-ledda världsordningen, säger Erica Downs på Columbia University till Wall Street Journal.

En ny bro förbinder ryska Blagovesjtjensk med kinesiska Heihe, en symbol för de närmare banden mellan länderna.Foto: TASS / YURI SMITYUK/TASS/SIPA USA SIPA USA

Relationen har varit upp och ner

De varmare relationerna är förstås något som inte undgått Washington. ”Kina och Ryssland står närmare varandra än de gjort någon gång sedan mitten av 1950-talet”, skrev exempelvis dåvarande amerikanska underrättelsechefen Dan Coats i en analys i januari i år.

Relationen mellan Peking och Moskva har åkt berg och dalbana sedan Folkrepubliken Kina utropades 1949. Sovjetunionen under Josef Stalin blev det första land som erkände den nya kommunistregimen men relationerna försämrades kraftigt under Stalins efterträdare, först med Nikita Chrusjtjov och sedan med Leonid Brezjnev.

Strider utbröt 1969 och Kina öppnade sig tre år senare till USA i stället med president Richard Nixons historiska besök i Peking i februari 1972. Kina hade sedan i decennier hyfsade relationer med Washington.

Men de senaste åren har både Rysslands och Kinas relationer med USA försämrats. Ryssland är pressat av västs sanktioner, Kina och USA utkämpar ett kostsamt handelskrig med höga strafftullar. Så Kina och Ryssland har åter funnit varandra i stället.

Och medan USA har infört restriktioner mot Huawei så har Ryssland gett den kinesiska mobiljätten kontrakt att bygga Rysslands 5G-nät. USA ser Huawei som ett säkerhetshot, inte Ryssland.

Länderna samarbetar mer militärt än tidigare

Ryssland försöker också frikoppla sin ekonomi från dollarn och har ökat andelen av den kinesiska valutan, yuan, i sin valutareserv.

Inte minst viktigt, länderna samarbetar mer militärt än tidigare. Ryssland har släppt tidigare restriktioner på hur avancerat material som landet kan exportera till Kina och bjöd in kinesiska soldater att delta vid en stor militärövning i fjol, den första gången det hänt.

Putin meddelade också i oktober att Ryssland ska hjälpa Kina att bygga ett avancerat missilförsvar som gör det möjligt att tidigt upptäcka interkontinentala robotar.

– Detta kommer att seriöst uppgradera Kinas försvarskapacitet, sa Putin.

Men även om Putin gillar att spänna musklerna på den internationella arenan så går det inte att dölja att detta i grund och botten är en ojämlik relation. Kinas ekonomi är åtta gånger större än den ryska.

Det är nu det omvända förhållande mot vad som gällde när Stalin och Mao var bundsförvanter i början av 1950-talet. Den ryske oppositionspolitikern Alexander Navalnyj varnar för att Ryssland riskerar bli alltför beroende av Kina.

– Det Putin gör i dag kommer definitivt att hålla nästa ryska ledare gisslan till denna Kina-politik, och det kommer att bli betydligt svårare att ha ett samarbete med Kina som är fördelaktigt för Ryssland och dess befolkning, säger han till The Economist.

Eller som det heter ibland i Ryssland: Optimisterna lär sig tala engelska, pessimisterna lär sig kinesiska.