Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Organisationerna som hjälper hemlösa

Per-Uno Åslund, metodstödjare Frälsningsarmén. Foto: Pressbild
Anna Johansson, socialchef Stockholms stadsmission. Foto: Pressbild

Flera frivilligorganisationer arbetar med att hjälpa personer i hemlöshet. 

De erbjuder både akut hjälp och mer långsiktiga lösningar.

– Hjälpbehovet är konstant hela året. Vi jobbar 365 dagar om året med de här människorna som är totalt utsatta i samhället, säger Per-Uno Åslund, metodstödjare på Frälsningsarmén. 

Omkring 33 250 personer lever som hemlösa i Sverige enligt Socialstyrelsens senaste nationella mätning 2017. I framför allt storstäderna finns flera organisationer som dagligen jobbar med att hjälpa de utsatta människor som saknar en bostad.

Bland de mest aktiva i Stockholm finns Stockholms stadsmission och Frälsningsarmén, som båda erbjuder akut hjälp och i vissa fall mer långsiktiga insatser.

– Vi ser att ganska många av de människorna som lever i hemlöshet i dag inte har kontakt med myndigheter, som socialtjänsten till exempel. Så här lägger vi ganska stort krut på att hjälpa människor att förstår hur systemet fungerar, att förstå sina rättigheter och sina skyldigheter. Förklara, följa med, motivera och säga att det här är värt det, säger Anna Johansson, socialchef på Stockholms stadsmission

Hon beskriver soppkök och tältläger som ”parallella hjälpsystem”, som främst ger en kortsiktig hjälp och menar att det långsiktiga behovet mer handlar om att få in hemlösa personer i det svenska socialförsäkringssystemet.

”Behöver få det dagliga behovet tillgodosett”

Samtidigt är det mer kortsiktiga arbetet en direkt nödvändighet, särskilt för de 1 188 personer i Stockholm som i dag lever i vad som i en kartläggning från socialnämnden klassas som akut hemlöshet.

Stockholms stadsmission serverar runt 40 000 luncher och frukostar varje år vid sina olika dagverksamheter och får ungefär lika många besök i de öppna dagverksamheterna.

– För att man ska vara motiverad att förändras behöver man också få det dagliga behovet tillgodosett. Det är svårt att tänka och planera inför framtiden, hålla koll på myndighetskontakter och när jag ska gå till socialtjänst och försäkringskassa om jag är hungrig och inte har sovit på två nätter, säger Anna Johansson.

Sarnecki: Hemlösa överväger inte vad som är lagligt eller inte

En majoritet av de hemlösa är dessutom vaneförbrytare med ett långt kriminellt liv bakom sig – ofta orsakat av ett grovt drogmissbruk eller psykiska problem.

– De står så långt utanför samhället att de för sin försörjning gör det som står närmast till hands - det vill säga småstölder, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Han fortsätter:

– De överväger inte vad som är lagligt eller inte utan de gör det som ger dem möjlighet att överleva för stunden.

Ett ordnat boende gör ofta att brottsligheten minskar, men Jerzy Sarnecki anser att det  behövs ytterligare hjälp för att lösa hela situationen.

– Kan hemlösa få tak över huvudet och mat för dagen minskar den instrumentella brottsligheten, men missbruksproblemen och de psykiska problemen kvarstår, säger han.

En annan knytpunkt för hemlösa är Frälsningsarméns sociala center i Hornstull på Södermalm i Stockholm. Under de fyra timmarna man håller öppet får man i snitt runt 150 besök per dag.

– Det är grundläggande saker som att duscha och få möjlighet i den mån vi har till hela och rena kläder om det behövs. Och även mat och matkassar finns ju också, säger Per Uno-Åslund, metodstödjare på Frälsningsarmén.

Ett ökat behov av hjälp

Frälsningsarmén erbjuder även ett akutboende i Midsommarkransen i södra Stockholm. Här finns plats för 30 personer, som då får enkel– eller dubbelrum att sova i. Olika typer av akut- och stödboenden i Frälsningsarméns regi finns även i Sundsvall, Uppsala, Örebro och Göteborg. 

I takt med det ökade flyktingmottagandet och det större antalet EU-migranter i Sverige har behoven förstärkts. Frälsningsarmén har ett särskilt EU-center på Kungsholmen i Stockholm, där EU-medborgare som inte är skrivna i Sverige kan få hjälp.

– Vi möter alla grupper som rör sig i samhället. Det är intensivt och det är mycket hjälpbehov. Vi tycker oss se att det är mer folk som far illa ute i stadsbilderna, säger Per-Uno Åslund.

Även Stockholms stadsmission jobbar specifikt med nyanlända och asylsökande genom att erbjuda så kallade fadderhem. 

– Vi har under året haft över 100 stockholmare som har erbjudit plats i sina hem för unga ensamkommande och det här sker ju på flera platser i Sverige hos andra stadsmissioner och hos andra organisationer, säger Anna Johansson.

Samarbetar med privata fastighetsägare

Stockholms stadsmission driver dessutom projektet ”Bostad först” där man tillsammans med privata fastighetsägare hjälper hemlösa att få bostäder som förhoppningsvis ska övergå till permanent boende. Just nu har man ett tjugotal sådana lägenheter i Stockholm.

– Det är en sak vi arbetar väldigt hårt med, och vi ser att det fungerar. Men vi har brist på lägenheter som inte är så dyra, och som man så småningom kan få ta över förstahandskontrakt på, när man har jobbat med sina problem och fått ordning på sin livssituation, säger Marika Hjelm Siegwald, kommunikations- och insamlingschef på Stockholms stadsmission.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!