Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ordspråken som ingen längre förstår

Uttrycket ”det går som tåget” används som synonym till att någonting tuffar på alldeles utmärkt.Foto: TT NYHETSBYRÅN
”Som ett brev på posten” är ett annat uttryck.Foto: EMIL LANGVAD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Varför säger man ”som ett brev på posten” när punktligheten försämrats? Vad har bästa kompisen med lera och långhalm att göra?

Ordspråk och talesätt som förr var vedertagna kan leva kvar av ren tillfällighet, förklarar språkforskaren Emma Sköldberg.

Uttrycken har alla ett ursprung, och många kommer från det gamla bondesamhället, några från sagor och fabler, andra härstammar från Bibeln, medan vissa uppkommit i takt med tiden för att fylla en lucka.

Ett sådant är ”som ett brev på posten”. Förr delades post ut två gånger om dagen och en gång på lördagar. Hushållen kunde vänta sig att paket och brev kom fram snabbt och smidigt. I dag har antalet postserviceställen blivit färre och förtroendet för verksamheten sjunkit.

– Om jag använder uttrycket nu kanske det blir nästan en ironisk användning. Jag vet vad det betyder och samtidigt vad som hänt med posten, säger Emma Sköldberg, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Ett annat uttryck är ”det går som tåget”, som synonym till att någonting tuffar på alldeles utmärkt. Statens Järnvägar har sedan starten i mitten av 1800-talet haft punktlighet och tillförlitlighet som ledstjärnor. Enligt SJ lever en nidbild kvar om att punktligheten försämrats – i maj i år var den över 93 procent för persontågen för sjätte månaden i rad, enligt Trafikverket.

Tårögda pensionärer

Emma Sköldberg, som nu basar över Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, har forskat mycket på gamla uttryck med ursprung i bondesamhället. 2011 var hon ansvarig för en utställning på Nordiska museet med rubriken ”Huvudet på spiken”.

Att ta sig en bläcka, leva i kappsäck, hänga ihop som ler och långhalm och inte få en syl i vädret är uttryck med gamla anor som många, särskilt unga, har svårt att förstå i dag.

– Jag har haft mängder med föredrag ute för pensionärsföreningar, och de är helt tårögda: ”Åh, så sade vi! Åh, barnbarnen de förstår inte det här”. Men de förstår väl andra saker, säger Sköldberg.

Att ”hänga ihop som ler och långhalm” beskriver något eller några som hänger tätt samman, kanske en relation. Det syftar på att lera och långa halmstrån förr användes som byggnadsmaterial till enklare byggnader. Men ursprungligen användes uttrycket ironiskt eftersom materialet inte alls var särskilt stabilt, och sedan har ironin försvunnit.

Att ”ta sig en bläcka” syftar på ett äldre rymdmått på 8,2 centiliter som tillverkades av bleckplåt, och uttrycket betyder helt enkelt att dricka sig (rejält) berusad.

Drag under galoscherna

Vissa av de gamla bondeuttrycken har haft bättre livskraft än andra, konstaterar språkforskaren. Drag under galoscherna, ha häcken full och tala i nattmössan är några exempel.

– Det är ganska hård konkurrens mellan ord och uttryck, säger Sköldberg. Det är lite av djungelns lag och det är klart att om uttrycket ger en bild av något man inte har en relation till, då blir det svårare. Tycker vi det ger en bra bild så införlivar vi det i svenskan.

Andra viktiga aspekter för att uttrycken ska leva kvar är rim och rytm, att de ska vara korta och koncisa och inte för krångliga – eller ren slump. ”Grädde på moset”, hur gott kan det vara? Då är det lättare att säga ”pricken över i”.

Fel innebörd

Ibland kan ordspråk som yngre inte förstår också få en helt annan, felaktig innebörd.

– Det klassiska är att göra någon en björntjänst. Man börjar använda det på ett annat sätt och tänker att en björntjänst är en stor tjänst och inte en otjänst.

Många uttryck är också hämtade från Bibeln: gå från klarhet till klarhet, i elfte timmen, intet nytt under solen och se genom fingrarna. I den moderna utgåvan av Bibeln från 2000 försvann många i översättningen, och ”se genom fingrarna” blev helt kort ”blunda”.

Emma Sköldberg ser inte att bibliska uttryck skulle ha sämre förutsättningar att överleva med tanke på att färre är anslutna till Svenska kyrkan och färre tror på gud nu än förr. Inte heller tror hon att unga använder färre ordspråk nu; språket förändras och stöps om.

– De ser bara annorlunda ut än de gamla uttrycken. Men många från det svenska bondesamhället står sig väldigt bra än i dag.

Några fler gamla uttryck

En black om foten

En black var ursprungligen en träklump som skulle hindra fångar att fly och hästar att springa iväg. Tunga blackar av järn användes till exempel vid fångtransporter.

Att något är en black om foten betyder att något utgör ett hinder.

 

Drag under galoscherna

I Sverige började gummifabriker att tillverka galoscher på 1890-talet. De blev snabbt populära och en del av modet. 2010 blev de återigen en stor försäljningsvara.

Det ska bli drag under galoscherna betyder att nu ska vi köra fort eller att sätta fart på en trög verksamhet. Det kan ha sitt ursprung i att de gummifabriker som tillverkade galoscher också tillverkade bildäck. Galoscher syftar här alltså på bildäck.

 

Ha en hållhake på någon

Hållhake, eller krampa, är ett redskap för att hålla fast något i rätt läge. Används ofta av timmermän vid husbygge.

Ha en hållhake på någon betyder att ha vissa kunskaper som man kan utnyttja för att kunna styra en annan persons handlingar.

 

Leva i kappsäck

En kappsäck var ursprungligen en mjuk tygpåse för förvaring av kläder. Den användes av ryttare och hängdes över sadelknappen. Ordet är känt i svenskan sedan 1482. Det kan vara en direkt översättning av tyskans Mantelsack (ty. Mantel, sv. mantel, kappa).

Leva i kappsäck betyder att man flyttar ofta, bor lite provisoriskt och därför inte hinner packa upp. Uttrycket finns belagt i texter från tidigt 1900-tal.

 

Inte få en syl i vädret

En syl är ett smalt och spetsigt redskap som används inom en rad olika hantverk och slöjder. Med en syl gör man hål i läder, tyg och andra mjuka material.

Inte få en syl i vädret betyder att andra pratar så mycket att man inte lyckas sticka emellan med ett enda ord. Det är svårt att få utrymme att säga något. Luften är, bildligt uttryckt, så förtätad av ord att man inte ens kan få en syl i vädret.

 

Källa: Nordiska museet

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.