Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

OPCW tilldelades Nobels fredpris 2013

Åke Sellström.Foto: Paulo Filgueiras/AP

Nu står det klart att det blir OPCW som tilldelas Nobels fredspris i Oslo.

Organet hamnade senast i världens blickar i och med arbetet med att förstöra Syriens kemvapen.

– Detta är ett välförtjänt pris som kan bli direkt fredsskapande. Tajmningen är fantastisk, säger norske riskanalytikern Jørn Siljeholm, som tidigare arbetat som FN:s vapeninspektör, till norska NRK, enligt TT.

Fakta: OPCW

OPCW (organisationen för förbud av kemiska vapen) med säte i Haag är inget FN-organ utan ett internationellt samarbetsorgan mellan regeringar för att se till att FN:s kemvapenkonvention efterlevs.

OPCW har 189 medlemsländer. Angola, Egypten, Nordkorea, Sydsudan och Syrien är inte med. Israel och Burma har undertecknat avtalet men ej ratificerat.

Konventionen mot kemiska vapen (1997) innebär ett totalförbud och regelbundna inspektioner. Inspektörerna ska kunna göra utredningar i ett land på ett annat lands begäran.

OPCW har hamnat i fokus i samband med krigsbrotten i Syrien rörande kemvapen. I enlighet med en FN-resolution har OPCW uppdraget att förstöra Syriens kemiska vapenarsenal till mitten av 2014.

Medan relationerna med FN baserats på praktiskt samarbete rörande kontrollen av kemvapenkonventionens efterlevnad så har relationerna med USA varit ansträngda. År 2002 såg USA till att avsätta dåvarande chefen José Bustani eftersom han stod i vägen för USA:s planer på en invasion av Irak.

(TT)

Var det rätt att OPCW fick fredspriset?

Spekulationerna var många inför Nobels fredpris. Men under fredagsförmiddagen stod det klart att kemvapenövervakaren OPCW får årets fredspris.

Nobelkommitténs korta motivering lyder: "Det är för sitt arbete för att avskaffa kemiska vapen".

OPCW är ett internationellt samarbetsorgan som ser till att FN:s kemvapenkonvention efterlevs. Organet har en slags huvudroll i förstörandet av Syriens kemvapen, ett arbete som just påbörjats, och OPCW nämndes redan inför utnämningen som en av favoriterna till priset.

Får priset för avskaffande av kemvapen

OPCW får priset för sitt "omfattande arbete med att avskaffa kemiska vapen," säger kommitténs ordförande Thorbjørn Jagland.

– Vissa stater är fortfarande inte medlemmar. Vissa länder har inte observerat deadline för att förstöra sina vapen. Det gäller särskilt USA och Ryssland, säger Jagland.

Även den norske riskanalytikern Jørn Siljeholm, som tidigare arbetat som FN:s vapeninspektör, poängterar att tajmingen är perfekt.

– Detta är ett välförtjänt pris som kan bli direkt fredsskapande. Tajmningen är fantastisk, säger Siljeholm, som tidigare arbetat som FN:s vapeninspektör.

– Det är ett pris helt i Alfred Nobels anda, säger han till NRK.

Norges utrikesminister Espen Barth Eide passar på att skicka en gratulation över Twitter.

"Jag gratulerar OPCW för Nobelpriset. Kemiska vapen är förbjudna globalt; tiden har kommit för att de avskaffas fullständigt", skriver han enligt TT.

Även Sveriges Utrikesminister Carl Bildt menar att OPCW är väl värda priset.

- Det är ytterligare ett starkt politiskt stöd för ansträngningarna att bli av med alla kemiska vapen överallt i världen för evigt, säger han till TT.

Svensk delaktig

Expeditionen till Syrien leddes av svenske försvarsforskaren Åke Sellström, som alltså kan se sig delaktig till priset. Det var en glad Åke Sellström som var med i Expressens live-sändning strax efter tillkännagivandet:

– Det är en stor insats för freden, man avskaffar ett helt vapenslag från jorden, säger Sellström.

Nobelläcka till norsk tv

Samtidigt tycks det som att det finns en Nobelläcka. För femte året i rad lyckades nämligen norsk tv "erfara" rätt pristagare på förhand, skriver TT.

Totalt fanns det hela 259 stycken som var nominerade till fredspriset, 50 av dem var organisationer.

Förra året var det EU som tilldelades priset för att i över sex decennier ha "arbetat för demokrati, fred och försoning och mänskliga rättigheter.

År 2011 gavs priset till Ellen Johnson Sirleaf, första kvinnliga valda president i Liberia, och kvinnoaktivisterna Leymah Gbowee från Liberia och Tawakkol Karman från Jemen.

2010 var det kinesiska Liu Xiaobo som tilldelades fredspriset efter att ha kämpat för att mänskliga rättigheter i Kina.